<p>Syftet med uppsatsen är att öka vår medvetenhet om hur man som lärare arbetar med att väcka ett intresse hos eleven att vilja lära. Uppsatsen bygger på observationer och intervjuer av tre lärare på tre olika grundskolor. För att skapa oss en bakgrund har vi läst litteratur som relaterar till ämnet.</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi hade möjlighet att ta del av lärarens egna kunskaper som bygger på deras erfarenheter om inlärning. Intervjuerna utfördes med frågor i en samtalsliknande form och vid observationerna fick vi möjlighet att reflektera över hur lärarna arbetade för att väcka ett intresse.</p><p>Resultatet av vår uppsats visar att lärarna utgår från att skapa en god lärandemiljö där de försöker anpassa undervisningen efter varje elev och på så vis väcka intresse att lära. Genom litteraturen, observationer och intervjuer har vi kommit fram till flera konkreta exempel på hur man som lärare kan arbeta för att väcka elevers intresse.</p><p>I diskussionen lyfter vi fram de delar från litteraturen och resultatet som vi anser är betydelsefulla och som man bör vara medveten om när man arbetar med att väcka elevernas intresse till att lära i skolan.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med vår uppsats är att problematisera och diskutera barns lek, med särskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvårigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvårigheter utifrån två olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Vår första frågeställning är: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvårigheter? Vilket/vilka perspektiv på lek utgår författarna från? Här finner vi att vilket perspektiv författare utgår från kan ses utifrån vilka begrepp de använder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och personlighet och här studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i beträffande leksituationen. Inom detta perspektiv ses orsaker till att barn inte leker, ofta läggs orsaken som en egenskap hos barnet t.ex. benämns barn som utagerande och inåtvända. I det sociokulturella perspektivet fokuseras inte orsaker till att barn hamnar i leksvårigheter, utan här betonas vikten av samspel mellan människor och att leken utvecklas genom interaktion med andra. Inom detta perspektiv ses barn i sin kontext.</p><p>Vår andra frågeställning är: Hur beskriver några verksamma pedagoger barns lek med särskilt fokus på barn som har eller hamnar i leksvårigheter? Vilket/vilka perspektiv på lek utgår pedagogerna från? För att besvara denna frågeställning genomför vi en kvalitativ intervjustudie med fyra verksamma pedagoger inom förskolan. I vår intervjustudie finner vi två skilda beskrivningar av lek med särskild inriktning mot barn som hamnar i leksvårigheter. Dels finns beskrivningar att alla barn leker, dels att det finns barn som inte leker. Förutom svaren på denna fråga finner vi både skillnader och likheter mellan pedagogernas utsagor och därigenom även i deras perspektiv.</p>

<p>Vårt syfte med studien är att belysa relationen mellan miljön i förskolan och könsintegrerad lek. Vidare vill vi undersöka hur barnen positioneras och positionerar sig i förskolans miljöer samt den könsintegrerade leken. En kvalitativ studie med observationer och intervjuer har genomförts på två förskolor i två kommuner. Intervjuerna genomfördes med sammanlagt 5 förskollärare och observationerna skedde genom att vi iakttog barnens lek på de utvalda förskolorna.</p><p>Resultatet av studien visar att förskollärarna anser att förskolornas miljöer inte präglas av den könsintegrerade leken men att den förekommer i mer eller mindre utsträckning. Samtliga förskollärare förespråkar dock en könsintegrerad lek som en viktig del i verksamheten. Vi anser utifrån resultatet av studien, att det är pedagogerna som har den största inverkan på barns möjliga könsintegrerade lek. Beroende på pedagogernas förhållningssätt, deras aktiva inverkan och medvetenhet om lekmaterialets betydelse kan de både främja och hindra den könsintegrerade leken.</p>

<p>This study focuses on how the playing of children is being affected by watching TV, if it is being affected at all? Is TV consumption promoting or restraining the playing of children? Can children identify with a TV-character? The study was carried out at a school with children 6 to 8 years old. I have interviewed five children, two 6 year olds, one child of 7 and two children who are 8 years old. I recorded the interview so I could listen to it afterwards, and concentrate on the childrens body language during the interview. I observed children playing during the recess. I also gave questionnaires to the five children's parents. I wanted to know the parents opinion about the TV-habits of their children, but the questionnaires did not have any major effect on the study. I haved drawn on, and related my findings to older research, specially the work of the swedish media researcher Margareta Rönnberg.</p><p>Children's playing is a reflection of what they have experienced and what they've seen and heard both on TV and from people around them. Identity is something you have in yourself. It's who you are and how you will react in different situations. But the identity is not the same over your lifetime. It changes when you meet with new situations and encounter other people. My major conclusion is that children's playing get inspired from what they see. Children don´t only look on children's TV-shows, they look at many adult TV-shows as well, and their playing gets inspiration from it. They mix the things they found interesting on TV with things they have been through personally. Children can identify with characters from TV and recognize themselvs in them. The identification can be based on personality or on the outer likeness in special features as hair colour etc.</p>

<p>Studiens syfte har varit att dels undersöka vad barn leker och vad de leker med vid utevistelse på förskolan och dels att studera leken ur ett genusperspektiv. Läroplanen för förskolan framhäver att barn har rätt att vistas både inne och ute på förskolan samt att de ska ges möjlighet till att leka utifrån deras fantasi och intressen. Läroplanen ska även ligga till grund för ett arbete där jämställdhet mellan könen råder. Alla barn oavsett könstillhörighet har samma rättigheter på förskolan och ska ges samma möjligheter till lek och aktivitet såväl inne som ute på förskolan. Det är en daglig rutin på de flesta förskolor runt om i landet att vistas ute en till två gånger dagligen, det finns även en del förskolor som lägger all sin tid utomhus. Av någon anledning har utevistelse blivit en aktivitet som inte planeras i samma omfattning som aktiviteter inomhus. För att ta reda på vad barn leker och vad de leker med vid utevistelse på förskolan har en fallstudie gjorts, vilken delades upp i tre tillfällen som samtliga varit i form av videoobservationer.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar att det finns vissa skillnader mellan pojkars och flickors lek och även i deras val av leksaker. Det visade sig bland annat att pojkar lekte med pinnar och letade efter spår av olika slag. Flickor sopade rent på gården, vilket inte pojkar gjorde. De gemensamma lekarna var att gräva och göra lera i sandlådan, cykla, gunga och leta maskar. Utifrån materialet som videoobservationerna gav synliggörs ytterligare en skillnad i pojkar och flickors lek, sättet att kommunicera på under en lek. Pojkar diskuterade livligt med varandra medan flickor hade lugnare samtal där de försökte skapa samstämmighet. Fallstudierna visade dessutom på att barn leker både uppdelade efter deras könstillhörighet och i blandade grupper.</p>

<p><strong><p>Syftet med undersökningen är att fånga upp förskollärares uppfattning om hur utemiljön kan bidra till att minska förekomsten av konflikter i förskoleverksamheter. Vi belyser att utemiljön kan nyttjas mer än vad den vanligtvis gör och vad man som pedagog behöver vara medveten om i arbetet med att förebygga konflikter. Undersökningen visar flera olika aspekter som påverkar förekomsten av konflikter. Den kommer även att ge förklaringar till varför färre konflikter uppstår i utemiljön. Det framkommer också att utemiljön kan ha stor betydelse för barns samspel och det enskilda barnets utveckling av sociala förmågor som påverkar hur det kan fungera tillsammans med andra. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att få bredd på vår undersökning. Den empiriska undersökningen omfattar en kvalitativ metod genom intervjuer med undervisande pedagoger i förskoleverksamheten. Resultatet i undersökningen visar en positiv inställning till utomhuspedagogiken. Informanterna påtalar att många av konflikterna som förekommer inomhus, upplöses utomhus och mycket tyder på att utemiljöns fördelar påverkar barn positivt. De menar också att det inte uppstår lika många konflikter i utomhusmiljöer. Det visar sig att utomhusmiljöns fördelar gynnar både barn och vuxna, både fysiskt, psykiskt. Pedagogerna talar för en god utveckling hos barngruppen genom att vara utomhus och använda sig av det som naturen erbjuder, tillexempel utvecklar barnen sin lek, sociala färdigheter, lärande och samspel. Vår slutsats är att utomhusmiljön kan bidra till en fredligare vardag på förskolan.</p></strong></p>

<p>Genom våra egna erfarenheter från vår uppväxttid har vi fått ett naturintresse som lever kvar även i vuxen ålder. Som blivande förskolelärare med miljö- och naturintresse ville vi ta reda på vilka förutsättningar utomhuspedagogik hade i förskolan. Naturen har alltid varit en viktig del i människans liv och det är betydelsefullt att ge barn goda möjligheter till att visats utomhus. Regelbunden utevistelse skapar kunskap om naturen och om vårt samspel med den. Syftet med undersökningen var att jämföra traditionella förskolor med naturförskolor för att se ifall det är någon skillnad i barns lek och uttryck av fantasi utomhus samt om mängden utevistelse påverkade barns hälsa. De frågor vi hade som utgångspunkt var om barns utelekar och lekmaterial skiljer sig åt mellan traditionella förskolor och naturförskolor, vad pedagogerna hade för uppfattning om utevistelsen och ifall barn som vistades mycket utomhus var friskare. Undersökningen är till största del av kvalitativ art grundad på barnintervjuer och öppna enkäter till pedagoger på förskolor. Dessutom finns en kvantitativ del i studien i form av statistik över barnens närvaro. Studiens visade att barn på naturförskolor är friskare än barn på traditionella förskolor under vinterhalvåret. Däremot syns ingen större skillnad i sjukfrånvaro mellan förskolorna under sensommaren. På de olika förskolorna är barns lek relativt likartad och de använder oftast samma typ av lekmaterial. Pedagogerna upplevde att det bara finns positiva effekter av att barn vistas mycket utomhus på förskolan, både vad det gäller psykiska och fysiska reaktioner hos barnen.</p>

<p>Bakgrund: Den fria leken är ständigt ett aktuellt ämne och under senare år har det framkommit forskning som påvisar hur viktig lek är. Under vår tredje termin blev vi medvetna om att inte alla barn deltar i den fria leken tillsammans med andra barn. Vi förstod då att det är viktigt att arbeta för att ge alla barn möjlighet att kunna delta.</p><p>Syfte: Att undersöka vad pedagogerna anser om den fria leken och hur pedagogerna arbetar för att alla barn skall få möjlighet att delta.</p><p>Metod: I vår studie har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade 12 pedagoger på fem olika förskolor. Förskolorna var förlagda i tre olika kommuner vilket vi ansåg kunde möjliggöra variation i informanternas svar.</p><p>Resultat: I studien framkommer det att pedagogerna använder sig av olika metoder som alla är överförbara till andra förskolor för att på bästa sätt hjälpa alla barn för att de skall få möjlighet att vara delaktiga i den fria leken. Det resultat som framkommit är att pedagogerna anser den fria leken vara viktig för barns utveckling och lärande. Pedagogerna finner också att det är i den fria leken som barnen befäster många kunskaper och skapar nya erfarenheter. Forskning visar att den fria leken inte alltid är vad den ser ut att vara. Den kan även innebära att barnen upplever en känsla av att inte duga och att de känner sig utanför.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om vad några pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lärande på förskolan. Litteratur, tidigare forskning och Läroplanen för förskolan, Lpfö98, förespråkar hur viktig den fria leken är och vad den har för betydelse för till exempel språkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lära sig socialt samspel.</p><p>Utgångspunkten har varit att finna svaret på vad forskning, litteratur och några olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lärandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill säga en barnskötare, en fritidspedagog och två förskollärare. Intervjuerna handlar om deras syn på den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgång för lärandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berättelser har hjälpt mig att se likheter och skillnader och därmed förstå hur de tänker och handlar kring den fria leken på förskolan.</p><p>Slutsatsen för detta examensarbete är att den fria leken är oerhört viktig för barns lärande på förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd. Den fria leken kan även utgöra ett hinder i verksamheten på olika sätt. Det har dessutom framkommit att några pedagoger anser att verksamheten kan vara ett hinder för den fria leken på förskolan.</p>

<p>Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet. Baserat på Lev Vygotskijs teori om barns tänkande och behov, av en stimulerande miljö för att utveckla nytt tänkande.Uppsatsens syfte är att ge dig som läsare en inblick, i pedagogens tankar kring miljön som ett verktyg. För att utveckla barns utveckling lärande.</p>