<p>Många forskare har under årens lopp studerat leken och dess innehåll. Beroende på vilken</p><p>forskare man utgår ifrån så används begreppet lek olika och har också getts varierande</p><p>innehåll. Gemensamt för flera forskare är dock att leken är ett grundläggande behov för barn i</p><p>alla åldrar och att den har en central roll i förskolepedagogiken och utgör ett viktigt bidrag i</p><p>den nya skolan.</p><p>Barns lek och sociala samvaro är sammansatta företeelser och i denna studie har jag valt att</p><p>fokusera på hur jag som pedagog kan vara behjälplig med att utveckla sexåringens sociala</p><p>kompetens med hjälp av lek. Pedagogen ska vara närvarande som en ledsagare för berörda</p><p>barn, in i och ur leken men också finnas i bakgrunden som stöd.</p><p>Jag har valt att använda mig av metoder som intervju, observation och loggbok.</p><p>Barnen har bland annat observerats under fri lek och social samvaro där huvudsyftet har varit</p><p>att åskådliggöra hur barnets interaktion ter sig tillsammans med andra, hur leken tar form eller</p><p>brist på densamma. Att ställa sig frågan varför väljer eller kan en del barn inte leka har varit</p><p>aktuell men ett entydigt svar på denna fråga går inte att finna då det ofta är en komplex</p><p>situation som styrs av flera faktorer.</p><p>Den cykliska process som finns i aktionslärande har varit en väg att finna svar som gjort det</p><p>möjligt att hitta strategier för mig som pedagog att använda mig av för att bland annat lotsa</p><p>”leksvaga” barn in i gruppen.</p><p>Resultatet har också visat att det är viktigt hur jag som pedagog förmedlar lektid till barnen,</p><p>uppmuntrar, ger stöd, förslag på lekar samt att möta barnen i den verklighet de för tillfället</p><p>befinner sig i när de startar sitt första år i skolan och förskoleklassen.</p>

Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete är att finna svar på vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns självuppfattning. Arbetet består av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar på elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan. Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsättningar gällande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek. I resultatet framkommer också att elever har behov av att röra på sig men behovet ser olika ut från individ till individ. Många av eleverna hävdar att de blir glada och pigga samt att kroppen mår bra av att röra på sig. De flesta av de intervjuade eleverna anser att skolan medverkar till goda möjligheter när det gäller lek och rörelse. En viktig aspekt är dock att några av eleverna påtalar att de flesta lekredskap på skolgården är anpassat till de yngre barnen. Ett allsidigt utbud behövs således till varje enskild elevs förutsättningar och behov.

Syftet med studien är att med hjälp av kvalitativa intervjuer beskriva några föräldrars uppfattningar om förskolebarns lek. De huvudfrågor som ställs är: Vad är lek enligt föräldrarna?, Vilken roll anser sig föräldrarna ha i barnens lek? och Hur skaffar sig föräldrarna information om leken? I litteraturgenomgången redogörs för lekens betydelse. Jag försöker finna, genom litteraturen, en olika sätt att se på leken och se vad som behövs för att leken ska uppstå. Den tidigare forskningen presenteras också utifrån tre olika perspektiv: pedagogperspektivet, barnperspektivet och slutligen föräldraperspektivet. I metoddelen redogörs för de val som gjorts i samband med studien. Genom kvalitativa intervjuer med sex föräldrar har deras uppfattningar om leken kunnat dokumenterats. Resultatet visar att föräldrarna hade svårt att hitta en beskrivning på leken utan använde hellre exempel för att definiera leken. De ger gärna exempel på vad lek kan vara för dem, men också vad de räknar som"inte lek". När föräldrarna berättar om sin roll i barnens lek beskriver de sig själva som passiva. Även om de har kontroll över barnens lek och ibland blir indragna i leken, så är det barnen som bestämmer och föräldern blir oftast tilldelad en roll. Dock framkommer att de flesta av de intervjuade föräldrarna känner dåligt samvete över att de inte leker tillräckligt med sina barm. Information om leken kommer enligt föräldrarna från förskolans personal, även genom att föräldern själv frågar.

Det gemensamma syftet med antologin är att genom deltagande observationer och intervjuer få en inblick i barns vardagskultur. Detta fokus har vi valt på grund av att vi tycker att det är intressant att se hur barn tar efter vuxenvärlden och hur de socialiseras in i samhällets normsystem. Barns vardagskultur är uppbyggd av en mängd olika företeelser som sker på många olika platser i samhället. Vi har därför valt att diskutera några utav dessa företeelser. Magnus Palmqvist skriver i sin del, Barns lek ur ett genusperspektiv, om hur barn, i åldrarna 6-9, leker ur ett genusperspektiv. Han diskuterar detta utifrån hur flickor och pojkar ritar och beter sig på ett fritidshem. Stina Jornefelt skriver i sin del, Barns lek – En studie om lekens betydelse i förskolan, om hur barn, i åldrarna 3-5, använder sig av lek i förskolan. Viktiga aspekter i antologidelen är leksaker och den ”fria leken”. Linda Forss skriver i sin del, Barns kläder – En studie med fokus på förhandlingen om och synen på barns kläder, om barns och vuxnas syn på kläder, hon diskuterar även förhandlingen om kläder dem emellan. Den åldersgrupp hon fokuserat sig på är barn upp till 12 år.

Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i grundskolan och träningsskolan samt på vilket sätt pedagoger tillämpar lek i sin undervisning. Synen på lek har varierat under tidens gång. Leken har tillmätts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vårt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmän historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de båda verksamheterna har vi fått en bild av vad lek är för dem och i vilken utsträckning de använder sig av leken i sin undervisning. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna i de båda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lärande. Leken används i båda verksamheterna på olika sätt och i varierande utsträckning.

Denna uppsats är en sammanfattning om hur min designprocess såg ut under våren 2010 då jag arbetade med mitt examensprojekt. Grundstenarna i projektet var att det skulle vara en produkt som riktade sig mot barn och att jag ville hitta min inspiration i segelbåtar. Att det blev dessa två kombinationer är att jag ville göra någonting som verkligen representerade mig själv. Jag är mycket fascinerad av barn och deras tänk och älskar att arbeta och vara omkring barn. De dömmer en inte som vuxna kan göra och deras synsätt är öppet och har inte blivit allt för påverkat av samhället än. Segelbåtar sedan beskriver min uppväxt. Är född och uppvuxen på västkusten och båtar och havet har fått stor betydelse för mig. Varenda sommar sedan födseln har spenterats utan på havet. Med detta i huvudet så påbörjades mitt designarbete. Både blott, svett och tårar spilldes under denna tid. Men när allt väl var färdigt kunde jag inte vara annat än nöjd.   Vårterminens projekt resulterade i ett barnbord/målarbord. Ett bord som i bordsskivan har flera lådor till förvaring av t.ex. sin leksaker eller pennor, samt att hela bordsskivan, även underdelen är målad med griffeltavel-färg. Inspirationen av lådorna fick jag från bordet vi har i vår segelbåt, formen hittade jag på ett papper som var fyllt av skvätt vattenfärg.

No description available.

Det här examensarbetet handlar om hur yngre förskolebarn i två och tre årsålder gör för att vinna tillträde till lekar som redan påbörjats och initierats av andra barn.  Examensarbetets teoretiska utgångspunkt har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där forskningsintresset riktas mot hur barns vardagsliv ter sig, och i detta fall med sökarljuset styrt mot förskolebarnens gemensamma lekar. William Corsaros teori om kamratkultur och tillträdesstrategier gör det möjligt att förstå hur barn tillsammans med andra barn konstruerar tillträden när de vill bli delaktiga i lek i förskolan. I undersökningen ingår elva barn mellan två och tre år och dessa barn observeras i sin naturliga förskolemiljö, där ett etnografiskt inspirerat tillvägagångssätt nyttjas. Datamaterialet analyseras således utifrån ett etnografiskt tolkningsförfarande med Corsaros tillträdesstrategier som grund. De insamlade observationerna bearbetas och analyseras i tre olika steg – dessa tre faser integreras under hela forskningsproceduren. Resultatet visar att barn i två och tre-årsåldern, i likhet med äldre förskolebarn, använder sig av strategier för att vinna tillträde till pågående lekar. Resultatet visar också att några barn använder strategier mycket medvetet och de barnen nyttjar också flera följande strategier eftervarandra. Medan andra barn inte nyttjar strategier reflekterande, de barnen använder oftast samma strategi gång på gång även om de gång efter annan blir avvisad och inte lyckas med tillträdet. Resultat visar på både varaktighet men också på vandringar med korta samspelssekvenser i lekarna, vilket innebär att vissa barn får förhandla med strategier om och om igen för att vinna tillträde till lekar. Resultatet visar även att barn i två och tre års ålder skyddar leken från andra barns önskan om deltagande och i första hand är det rolleken barnen skyddar.

Genom åren har ett flertal forskare påpekat lekens betydelse för barns utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka förskolebarns lekmönster i den fria leken på förskolan. Utgångspunkt för detta var tre frågeställningar som behandlade barns aktivitetsval i den fria leken, om/hur lekvalen skilde sig åt beroende på barnets kön samt i vilken utsträckning de interagerade med det motsatta könet. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98, skall förskolan motverka stereotypa könsmönster och könsroller. På vilket sätt pedagogerna bemöter barnen och hur verksamheten är utformad är avgörande faktorer för att detta mål skall uppnås. Undersökningsmetoden i studien var kvalitativ och den genomfördes med observationer där underlaget utgjordes av ett lekkategorischema. Resultaten i undersökningen redovisas i stapel- och cirkeldiagram, dessa har analyserats ur ett genusperspektiv. Resultatet av studien visade att barnen i undersökningsgruppen ofta valde könstypiska aktiviteter i den fria leken. Det framgick också att flickorna och pojkarna i stor utsträckning lekte i enkönade grupper men att det heller inte var ovanligt med lek över könsgränserna. Undersökningen visade också att flickorna var mer benägna att söka sig över könsgränserna i leken än pojkarna.

Den här studien har som syfte att undersöka de yngsta barnens samspel för de barn som ännu inte har ett verbalt språk. Studien har genomförts med videoobservationer och löpande protokoll för att få syn på vad som händer i samspelet mellan barnen. Det som väckte intresset för denna studie var att de yngsta barnen i en grupp på förskolan oftast inte ser ut att leka med någon eller vara i en aktivitet med andra utan att de mestadels ”flyter” omkring i gruppen. Det har i den här studien visats motsatsen av det som till en början ses som en ostrukturerad lek snarare är samspel och lek mellan barnen. I tidigare småbarnsforskning anses att det inte förekom något samspel för barn före tre års ålder utan det har hävdats att härmandet är det beteende som var det mest framträdande hos barn i den åldern. Resultatet i den här undersökningen visar på det motsatta förhållandet nämligen att de centrala uttrycken i barns samspel är att de härmar och imiterar varandra när de leker och samspelar med andra barn. Resultatet visar även att samspelen varierar i tid men även olika faser under samspelets gång. Samspel uppkommer oftast av en anledning som t.ex. en leksak eller ett aktivt barn. Det som kan hålla samspelet vid liv kan vara skratt, blickar och ord. För att ett samspel ska avbrytas behövs det oftast inte mycket, det kan vara att samspelet inte bekräftas av en kamrat eller en pedagog kommer och bryter eller att någon ramlar i en springlek. De yngsta barnen som även kallas toddlare samspelar med varandra och detta sociala samspel består av olika rutiner och strukturer som bildar deras egen så kallade toddlarkultur. Den mest framträdande i toddlarkulturen är de yngsta barnens umgänge med kamrater och deras kroppsrörelser. Barnen som vistas tillsammans under många år i t.ex. en grupp på förskolan deltar i en så kallad kamratkultur. Med det menas att barnen är en del av den kulturen som skapas på förskolan och att de lär sig att tolka andras men även sina egna sociala positioner. Genom att barnen vistas på förskolan tillsammans med jämnåriga kamrater lär de sig i leken att fungera tillsammans med andra. Därför anses leken vara en viktig del i barnens verksamhet. Även pedagogens roll i barnens vistelse i förskolan är av stor betydelse och även pedagogernas medvetenhet om samspelets betydelse för barnets sociala utveckling.           Nyckelord: Förskola, Härma/Imitera, Kamratkultur, Lek, Samspel, Toddlare .