The aim of this study is to observe Swedish preschool children in their natural habitat and without any intervention. Four different observations are made and thereafter analyzed. Throughout the whole study the subject of interest is the children's communication in their play. Children can communicate with each other in various ways, for instance with speech and without speech, i.e. with their physical language, aesthetic and multi language. Their abilities are astonishing, and in all four observations, they find ways to communicate with each other and kept the play continue. In some of the observations, small conflict situations appear, but with the help of their communication abilities, with or without the language, they manage to solve their problems. Therefore I conclude that preschool children's ability to communicate throughout the play is accomplished, and continues without the help of the adults.

This study deals with play and the importance of meaning of play in the learning process. The aim is to look in to and analyze four preschool teacher´s beliefs and views about the importance of play for children´s learning and development. The study looks at two different preschools, one based on Reggio Emilia- and the other on Montessori- pedagogy, and the aim is to compare the different views and ways of working that the preschool educators have. The theoretical basis for this study is both rooted in a socio-cultural and constructivist perspective, and deals with the relationships between theoretical concepts mean as play, learning, way of working and pedagogy. The study is based on qualitative research methods that consist of interviews and participant observations. The person’s participants in the study consisted of four active preschool educators, who work in two different preschools. The results of the investigation show that the educators have similar views on the importance of play for the children´s learning process, and this also applies to their way of working. In the interviews, they emphasize the importance of observing the child, and to start from the child´s own interests and the free play, when working with the children. But the implementation of their work differed in the sense that the Reggio Emilia- preschool educators work with theme works that extended over longer periods while the Montessori- preschool educators worked with free play.

Abstract   Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till barns fria lek i förskolans inomhusmiljö samt i vilken utsträckning förskollärarna är delaktiga i barns lek. Studiens teoretiska utgångspunkt är utifrån Batesons kommunikationsteori. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) lyfter fram leken som betydelsefull och som en central del i förskolans verksamhet.   I forskningsbakgrunden presenteras den teoretiska utgångspunkten tillsammans med andra teoretiska och vetenskapliga tankar om lek samt olika infallsvinklar om lekens betydelse för barn och pedagogens roll i leken. Tidigare forskning har påvisat att pedagoger både ska delta och inte delta i barns lek.  Barns villkor att leka kan variera, då den dagliga verksamheten med rutiner och planerade aktiviteter kan uppta dyrbar lektid för barn. En kvalitativ observationsmetod med videokamera och fältanteckningar har använts i studiens empiriska undersökning. Observationerna är utförda på fyra förskollärare som är verksamma på samma förskola i en kommun i södra Sverige. Ett omfattande material har samlats in, analyserats samt diskuterats i förhållande till tidigare forskning.   Slutsatsen som kan dras är att barns lek stimuleras och utvecklas beroende på hur förskollärarna använder metakommunikation.   Ämnesord: Metakommunikation, förskollärares förhållningssätt, delaktighet, fri lek, leksignaler, förskola

Sammanfattning Syftet med vår uppsats är att problematisera och diskutera barns lek, med särskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvårigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvårigheter utifrån två olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Vår första frågeställning är: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvårigheter? Vilket/vilka perspektiv på lek utgår författarna från? Här finner vi att vilket perspektiv författare utgår från kan ses utifrån vilka begrepp de använder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och personlighet och här studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i beträffande leksituationen. Inom detta perspektiv ses orsaker till att barn inte leker, ofta läggs orsaken som en egenskap hos barnet t.ex. benämns barn som utagerande och inåtvända. I det sociokulturella perspektivet fokuseras inte orsaker till att barn hamnar i leksvårigheter, utan här betonas vikten av samspel mellan människor och att leken utvecklas genom interaktion med andra. Inom detta perspektiv ses barn i sin kontext. Vår andra frågeställning är: Hur beskriver några verksamma pedagoger barns lek med särskilt fokus på barn som har eller hamnar i leksvårigheter? Vilket/vilka perspektiv på lek utgår pedagogerna från? För att besvara denna frågeställning genomför vi en kvalitativ intervjustudie med fyra verksamma pedagoger inom förskolan. I vår intervjustudie finner vi två skilda beskrivningar av lek med särskild inriktning mot barn som hamnar i leksvårigheter. Dels finns beskrivningar att alla barn leker, dels att det finns barn som inte leker. Förutom svaren på denna fråga finner vi både skillnader och likheter mellan pedagogernas utsagor och därigenom även i deras perspektiv.

Utifrån temat Hållbart Samhälle och aspekten Socialt Hållbart Samhälle, är denna uppsats en berättelse om ett examensarbete som tagit sig an leken i förhållande till funktionsnedsättningen autism hos barn och där frukten av examensarbetet blivit en leksaksprodukt. Med hjärta, hjärna och engagemang har jag undersökt utifrån mina användare hur jag kan skapa en artefakt med potential att ge mina användare förutsättningar som de behöver för att leka, samspela och kommunicera. Men även andra barns behov i lek, samspel och kommunikation har varit viktiga att tillgodose då målet har varit att möjliggöra det sociala samspelet mellan båda dessa parter. Med andra barn menas barn oavsett funktionsnedsättning eller ej. Målet har därmed även varit att formge en leksaksprodukt som möter dessa två parters behov, såväl till form som funktion. Visuellt ska leksaksprodukten inte ge något uttryck av hjälpmedel, utan ska snarare vara en leksak som dolt kan tillgodose behoven hos barn med autism. Examensarbetet har även varit en möjlighet för mig som designstudent att få lära mig om hur företag arbetar med design för barn, vilket har lett mig till företaget BRIO AB som givit sina erfarenheter samt åsikter till leksaksprodukten. Leksaksprodukten har även på så sätt haft utgångspunkten i vad jag som designer tror skulle kunna passa in i BRIOs sortiment av leksaker. Som designer har jag ambitionen att arbeta med lekfull och hållbar design för barn. Barn med autism var ett steg för mig att ge mitt område större komplexitet för att ge mig en möjlighet att utvecklas. / Kiwi Bird Box - Leksaker för alla

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers och lärares uppfattningar om lekens betydelse för barns sociala kompetens samt hur de ser på sin roll i elevers leksituationer. Metoden som användes var en kvalitativ intervju där intervjuer gjordes med tre lärare och tre fritidspedagoger från fyra olika grundskolor. Ljudinspelning användes vid alla intervjutillfällen för att underlätta vid bearbetningen av resultatet. Resultaten av intervjuerna visar att leken anses vara betydelsefull för barns sociala utveckling oavsett yrkeskategori. Pedagogerna anser att barn tränar socialt samspel i den fria leken. Bearbetningsprocessen i lek är något som också tas upp flera gånger i intervjuerna, de menar att kunskaper och erfarenheter främst bearbetas i den fria leken. När pedagogerna beskriver hur de arbetar med barns sociala kompetens beskriver de att kommunikation och samtal är viktigt eftersom det hjälper barnen att uttrycka känslor och tankar och på så sätt får de förståelse för varandra. När ett barn står utanför leken har pedagogerna olika strategier för att hjälpa barnen att bli delaktiga i en pågående lek. Ett sätt är att med hjälp av samtal med barnen få med alla i leken. Ett annat sätt är att själv delta för att göra leken mer attraktiv. När leken fungerar tar pedagogerna också olika roller, några av dessa är som observatör, igångsättare, medlare och deltagare. Vilken roll de tar beror på hur leksituationen ser ut. Slutsatsen av studien är att pedagogerna uppfattar att leken har en betydande roll för barns sociala kompetens med även för att bearbeta ämneskunskaper samt erfarenheter. Vilken roll pedagogerna tar i elevernas lek beror på hur leksituationen ser ut.

Bakgrunden till denna studie utgår från våra egna erfarenheter av att undervisningen i årskurs 1-3 ofta är styrd, och har en avsaknad av lekfulla och kreativa inslag, vilket även forskning visar. Graden av styrning innebär därmed ett problem. Stöd för lek och kreativitet i undervisningen för elevers lärande går att finna i skolans läroplan och litteraturen. Detta har lett till en undran över lärares syn på betydelsen av lek och kreativitet i undervisningen. Syftet med studien är att analysera en antal lärares uppfattningar av lekens och kreativitetens betydelse för elevers lärande i undervisningen. Studien har en fenomenografisk ansats med kvalitativa intervjuer för att samla data. Resultatet visar tre sätt att förstå betydelsen av lek och kreativitet för elevers lärande i undervisningen ur ett lärarperspektiv: som kunskapsbildande, motivationshöjande och konkurrerande. Vilket har sin utgångspunkt i läroplanen (Skolverket, 2011). I studien diskuteras funktionaliteter av lekfulla och kreativa inslag i undervisningen för elevers lärande utifrån flera aspekter. / The background to this study is based on our experiences, that teaching in grade 1-3 is governed by the teachers and that the playful and creative teaching is missing. This has led to a reflection regarding why teaching has to be controlled by the teacher, and what effects the absence of play and creativity has in the pupils learning process. The purpose with the study is to analyze teachers opinion and what they think, play and creativity’s is doing for the students learning in class, which is made through a phenomenographic qualitative study. Therefore, our method is made through phenomenographic research approach, with phenomenographic interviews. The result of the study shows that play and creativity is important and motivates pupils to learn. However, the teachers could also see some aspects that eliminated the possibility to teach through play and creativity. Which has its starting point in the curriculum (Skolverket, 2011). The study discusses the functionality of playful and creative elements of teaching, which are based on several aspects to pupils learning process.

No description available.

Denna uppsats är en empirisk studie om hur förskolepersonal resonerar och tolkar lekens betydelse för barns sociala utveckling, lärande och miljö. Vårt syfte med denna fallstudie är att undersöka vad förskolepersonalen på tre förskolor och tre förskoleklasser har för uppfattning när det gäller lekens betydelse. Utifrån vår fallstudie där vi har intervjuat sex förskollärare har vi fått deras tolkningar och syn på leken, lärandet och miljöns betydelse för barns utveckling. I undersökningen har vi arbetat utifrån kvalitativa metoder och djupintervjuer. Totalt har sex personer på tre förskolor och i tre förskoleklasser intervjuats och det har endast varit förskollärare. Intervjuerna har transkriberats och analyserats i sin helhet. Resultatet från de sex intervjuerna av förskollärarna visar att det finns många likheter i deras tolkningar av lekens betydelse. Där redovisas deras syn på hur viktig de tycker att leken är och på vilket sätt de använder lek och lärande i förskolan och skolan. Förskollärarnas uppfattning om att miljön är anpassningsbar utefter barns behov samt att den ska vara inbjudande och locka till lek och lärande. I vår studie av förskollärarnas tolkningar är de överens om att de försökte använda leken i så stor utsträckning som möjligt. Det de anser som ett dilemma är all strävan efter mål som skall uppfyllas. Förskollärarna betonar att tiden till lek ofta försummas i och med detta.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidigare år förhåller sig till lek och lärande. Jag vill också undersöka om hur de uttrycker sig och resonerar kring lek och lärande som en resurs och ett redskap i undervisningen och samlingarna. Jag vill även se om lärarnas förhållningsätt till lek och lärande skiljer sig åt i de olika yrkesgrupperna förskola och skola. Jag gjorde en kvalitativ intervjustudie med lärarna i förskolan och skolan.   Forskning säger att lek är en naturlig del i barnens liv och att de genom lek för bearbeta det de har lärt sig. De kan också genom leken få ett ökat självförtroende och de kan genom leken ”prova på” det som kan vara svårt och öva utan att de känner att det blir fel. Jag har under en längre tid funderat över hur skillnaderna är mellan förskola och skola är i förhållandet till lek och lärande.   För att få reda på hur lärarna inom förskolan och skolan förhåller sig till och uttrycker sig kring lek och lärande har jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat fyra lärare, två inom förskolan och två i skolan. Resultatet av undersökningen visade att lärarna är eniga om att leken har en stor betydelse för barnen, men att användningen av lek som en resurs skiljer sig åt i förskolan och skolan.