Syftet med denna studie har varit att undersöka vad pedagoger har för uppfattning kring utevistelseni förskolan och vad de anser om utevistelsens betydelse, utomhusmiljöns erbjudande och deras egnaroll som pedagog. Detta har undersökts genom åtta intervjuer med pedagoger i en kommun i norraSverige där pedagogerna har fått uttryckt sina uppfattningar kring ämnet. Resultaten i studiensynliggör att utomhusvistelsen är högt prioriterad på de förskolor där pedagogerna i vår studiearbetar och att syftet med utevistelsen är att få frisk luft, röra på sig samt att träna motoriken och föratt få tid för den fria leken. Skolinspektionen (2012) menar att det är viktigt att få frisk luft, tränamotoriken och att den fria leken får plats men ser även brister i att detta ofta sker oreflekterat. Istudien framkom av pedagogerna att de inte hade någon planerad aktivitet ute om de inte lämnadegården, pedagogerna såg förskolegården som en plats där fri lek, motorik och social kompetens varlärande fokus. De upplevde också att engagemanget till utevistelsen kunde vara en bidragande orsaktill att man inte hade planerade aktiviteter på gården då de menar att det finns en tradition av attplanerat lärande sker inomhus. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Syftet med vår kvalitativa studie var att undersöka om barns maktutövande och motstånd i lek yttras på olika sätt beroende på en pedagogs närvaro. Studien bestod av två delstudier, där delstudie 1 undersökte makt och motstånd i lek med en pedagog närvarande. Delstudie 2 undersökte makt och motstånd i lek när en pedagog inte var närvarande. De teoretiska utgångspunkterna belyste begreppen makt och motstånd utifrån olika perspektiv. Ytterligare begrepp som redovisades inom detta tema var exempelvis peer cultures, tillträde till och skyddande av lek, inkludering och exkludering. Forskningsöversikten visade att makt och motstånd har en stor del i barns lek och att det ibland kan vara komplicerat för barn att leka i samförstånd. Forskningen presenterade också två diskurser, realitetsdiskursen och fantasidiskursen, som belyste att makt i barns lek yttras på olika sätt. Översikten visade också att när en pedagog var närvarande i barngruppen skedde färre uteslutningar och kränkningar i barnens lek. Vår kvalitativa studie hade observationer som metod, observationerna genomfördes med kamera och observationsschema som verktyg. Delstudierna presenterade genom observationerna, att makt och motstånd yttras på olika sätt i barns lek. Jämförelser mellan delstudierna påvisade en skillnad mellan hur maktutövandet och motståndet tog form i barnens lek. I de utrymmen där en pedagog var närvarande skedde maktutövande och motstånd med koppling till realitetsdiskursen, där barnen styrde genom verkliga händelser och föremål. I de utrymmen där en pedagog inte var närvarande skedde oftast maktutövande och motstånd istället med koppling till fantasidiskursen, där barnen styrde genom karaktärer och fantasi. Ett ytterligare resultat var att det skedde mer exkludering och fler elaka kommentarer i delstudie 2, än i delstudie 1.

No description available.

Syftet med det här examensarbetet är att ur ett förskollärarperspektiv undersöka vad högläsningen har för betydelse för barns utveckling av literacy. De teoretiska utgångspunkterna hämtas från forskningsfältet literacy som handlar om att kunna läsa och skriva samt förståelsen av symboler, språkliga verktyg och hur man kan använda dem i samspel med andra. I den här undersökningen har fem förskollärare medverkat i semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar på utifrån förskollärarnas utsagor att de använder sig av högläsning i undervisningssyfte för att främja barns språkutveckling. Resultaten visar även på flera faktorer som är betydelsefulla för barns utveckling av literacy ur förskollärarnas perspektiv. En faktor är att barn ska få ett berikat ordförråd under högläsningen. Ytterligare en faktor är vikten av att barn får möjlighet att vara delaktiga i högläsningen och att förskollärare är lyhörda och tar del av de frågor som barnen väljer att lyfta fram. Delad högläsning bidrar till att barn utvecklar sitt verbala språk, utvecklar fantasin, det gynnar samspelet mellan barn/barn och vuxna/barn, förbereder barn att bli läsare och bidrar till innehåll i barns lek. Dessa faktorer är viktiga kunskaper för att barn ska kunna utveckla sin literacy.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om hur fyra förskollärare arbetar och beskriver sin roll i barns språkutveckling i förskolan. En kvalitativ metod har använts i insamlandet av empiri. Fyra observationer av förskollärarnas arbete med barns språkutveckling har utförts med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att deltagande förskollärare arbetar medvetet med barns språkutveckling där flera bidragande faktorer påverkar barns språkutveckling. Dessa faktorer är förskollärarnas språkfrämjande arbete, lek, socialt samspel, kommunikation, material och miljö. Slutsatsen visar att tyngdpunkten ligger i hur förskollärare bemöter barns språkliga utveckling utifrån sitt uppdrag.

Denna studie är en kvalitativ studie där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer i vår datainsamling. Vi har låtit oss inspireras av fenomenografin som analysmetod, inom fenomenografin ser man på människans uppfattningar av sin omvärld vilket var en väsentlig utgångspunkt för vår studie där vi ville ta del av informanternas uppfattningar kring lekens roll för lärandet. Vi vill även veta om man enligt våra informanter kan använda leken som ett pedagogiskt verktyg. Materialet vi tagit fram är med hjälp av åtta pedagoger som vi intervjuat utifrån en semistrukturerad intervjumetod, vilket betyder att vi använt oss av mer öppna frågor i vår intervju. Vi har i vår bakgrund tagit fram tidigare forskning där det framgår att leken har en betydande roll för barnens utveckling och lärande samt att pedagogernas roll i verksamheterna är viktig för att vägleda barnen i deras lek och för att uppmärksamma det lärandet som sker i leken. Det har även framkommit utifrån den tidigare forskningen att miljöns utformning kan ha en betydande roll för de lärande som sker. Vårt resultat visar på att pedagogerna har en betydande roll i lärandet i leken då den uppfattas som ett verktyg i verksamheten. / <p>Godkännane datum: 2018-06-10</p>

Syftet med denna kvalitativa studie är att lyfta fram förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring hur de stöttar barn som exkluderas i den fria leken. Åtta förskollärare har intervjuats för att ta del av deras uppfattningar och arbetssätt. Det insamlade materialet har i resultatet kategoriserats utifrån återkommande teman och mönster. Resultatet visar att förskollärares agerande har stor betydelse för barns lek och kamratrelationer samt för att förebygga att exkludering inte sker i barngruppen. Förskollärare behöver vara närvarande i den fria leken för att kunna hjälpa barn att lära sig de lekkoder som behövs för att kunna leka och samspela med andra. Barn som utesluts i den fria leken bör uppmärksammas och bekräftas av förskollärare för att höja barnets självkänsla. Förskollärare bör även reflektera över sitt förhållningssätt för att förebygga att exkludering inte sker samt främja barns kamratrelationer. Det anses även vara betydelsefullt för barns lek och relationer att förskollärare arbetar för att uppnå acceptans för känslor i barngruppen.

I denna studie har förskollärares föreställningar om utomhusmiljön varit i fokus. Syftet har varit att undersöka hur förskollärare beskriver utomhusmiljön betydelse för barns lek och lärande. Vi har valt att fokusera på följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare barns lek och lärande i utomhusmiljön? Vilket material erbjuder förskollärare för att stimulera barns lek och lärande i utomhusmiljön? Hur ser förskollärare på sin roll i utomhusmiljön? De analysbegrepp som använts i studien har varit medierande redskap och appropriering. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer som metod med sex förskollärare på sex olika förskolor. Av resultatet framgår tre teman: Förskollärarnas beskrivningar om barns lek och lärande i utomhusmiljön, material som stimulerar barns lek och lärande i utomhusmiljön samt förskollärarens roll i utomhusmiljön. Ur resultatet hävdar förskollärarna att lek och lärande inte går att särskilja på grund av att barn lär sig samtidigt som de leker sina lekar. Förskollärarna anger att de vill erbjuda natur-rikt material som är ofärdigt som de menar ska ge barn möjligheter till att fantisera kring. De vill även erbjuda liknande material ute som inne då det bidrar till ytterligare dimensioner.  Det framgår även att förskollärarna anser att deras roll är tudelad, dels att ge barn en fri zon där de kan leka fritt eller ibland anordna mer planerade aktiviteter.

Syftet med den här studien har varit att försöka se om barn i förskolemiljöer har och ges tillfälle tilldelaktighet och inflytande under den tid de tillbringar i förskolan samt om de får vara delaktiga iolika beslut som tas dagligen. Studien är en kvalitativ studie där vi har observerat barn på fyraolika förskolor samt intervjuat 14 av dessa barn för att se om barnen ges någon form av inflytandeoch delaktighet under sina dagar på förskolan.I analysarbetet och litteratursökningen lade vi märke till att barn ges tillfällen till inflytande ochdelaktighet och att pedagogerna på olika förskolor arbetar med dessa två aspekter på olika sätt.Det fanns även ett flertal exempel på när barnen kunde ha fått inflytande och delaktighet, men attpedagogerna istället för att främja valde att hämma barnen. Det fanns även exempel på problemsom kan uppstå i samband med dessa två aspekter, till exempel som brist på tid. / <p>Godkännande datum: 2016-11-22</p>

Studiens syfte var att synliggöra och analysera sex förskollärares uppfattningar om sin roll i relation till den fria leken i förskolan. Den empiriska undersökningen ämnade att besvara studiens syfte utifrån frågeställningar rörande förskollärarnas uppfattningar kring fri lek samt uppfattningar om deras egen roll i relation till den fria leken. Undersökningen har bedrivits utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer i valet av metod. Samtliga informanter i studien är kvinnliga förskollärare och anställda på olika förskolor i samma kommun med 5 - 35 års erfarenhet inom yrket. Studiens resultat visar att förskollärarnas uppfattningar om den fria leken och sin egen roll i den varierar, även om också gemensamma hållpunkter återfanns vilket i viss mån, påverkade förskollärarens val av roll. I intervjuerna framkom något skilda uppfattningar kring synen på den fria leken vilket rörde sig mellan att leken bör vara fri från styrning till att innefatta relativt styrda aktiviteter. I studien framkom även en dualistisk och helhetssyn på lek och lärande vilket möjligen påverkade hur förskollärarna valde att förhålla sig till och agera vid barns fria lek. Relativt samstämmigt betonade deltagarna i studien vikten av att finnas nära och initialt observera barns lek, innan de interagerade, samt att bemöta pågående lek med respekt och försiktighet. Vid en interagerande roll valde förskollärarna att antingen interagera för att få leken att fungera och sedan dra sig tillbaka, eller att finnas med för att berika den genom inspiration och lärande. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>