Leken är en betydelsefull faktor för små barns lärande och utveckling. Med små barn menarvi ett- till treåringar som befinner sig på småbarnsavdelningar. Vårt syfte med den härstudien är att undersöka, beskriva och förstå små barns samspel och kommunikation i denfria leken i förskolan. Det som vi vill synliggöra och visa med studien är hur de små barnenkan inleda leken, hur de upprätthåller den samt hur leken avslutas. Vi har med hjälp avvideoobservationer observerat barnen i situationer i lek då de små barnen samspelar ochanvänder sig av någon form av kommunikation. I vårt resultat synliggörs det att de småbarnen ger uttryck för en medvetenhet till samspel, samvaro och samhörighet i deras lek.Denna medvetenhet visar sig genom barnens kontaktsökande men också den verbala ochicke-verbala kommunikationen, nämligen via kroppsspråket och ord. Våra rubriker ochkategorier fick vi fram då vi analyserade det insamlade datamaterialet. Vi såg där det somövervägande indikerades på små barns samspel. / <p>Godkännnde datum: 2017-06-02</p>

Den här uppsatsen handlar om barns inflytande i förskolans inomhusmiljö och fysiska erbjudanden. Det är en fallstudie i hur en förskolas arbete kring barns inflytande i inomhusmiljö och material kan ta sig uttryck. Syftet med uppsatsen är att synliggöra och försöka förstå hur miljö och material kan skapa förutsättningar och/eller begränsningar för barns inflytande i förskolans verksamhet. Jag har studerat en förskola i Norrland som medvetet arbetar med inflytande. Det är en privat förskola med tre åldersanpassade avdelningar. För att få syn på och synliggöra hur förskolan arbetar med inflytande kopplat till miljö och material har jag valt att samla in data genom observationer, iakttagelser, intervjuer och bilder. Jag har observerat miljöer för lek, konstruktion, hall och sanitetsutrymmen. Genom att jämföra mitt resultat med tidigare forskning kan jag förstå att den här förskolan i det stora hela verkar ligga i framkant när det gäller att arbeta med miljö och material för barns inflytande i förskolan, men jag har både sett hinder och möjligheter för barns inflytande. Det här upplever jag gör min studie intressant. Det jag kom fram till som skapar möjligheter i miljö och material för barns inflytande var tillgänglighet till rum, miljö och material. Att få möjlighet att ändra sin miljö genom laborativt svagt kodat material men även genom möjlighet att flytta material och möbler. Att planera för det oplanerade både i tid, och material. Tillgång till sammanhållen tid ger barnen möjlighet att själv planera sin dag. Att erbjuda barnen en miljö och ett material som präglas av ett svagt kodat, laborativt material erbjuder barnen flexibilitet i både lek och konstruktion. Det här skapar möjlighet till handlingserbjudanden som ger barnen möjlighet att påverka sin lek och still skapande efter eget intresse. För att barn ska få samförstånd i leken med ett svagt kodat material krävs förhandlingar mellan barnen. Det här förutsätter förmåga till kommunikation. Därför är det även viktigt att barn erbjuds ett figurativt material. Framförallt för de minsta barnen. De minsta barnen behöver även tidigt få möjlighet att skapa erfarenheter av ett varierat material på samma sätt som de större barnen. Ett varierat material skapar fler möjligheter till utforskande och experimenterande. En barnsyn där barn inte är, utan blir i förhållande till miljö och omgivning skapar också förutsättningar för självständighet och inflytande för alla barn. Det här sammanlagt upplever jag skapar goda förutsättningar för barns inflytande på förskolan och en demokratisk praktik. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad vikarier i förskolan har för uppfattningar av leken i förskolan och vuxnas deltagande i barns lek i förskolan. Detta har undersökts genom fem intervjuer med vikarier i en småstad i Mellansverige där vikarierna har fått berätta om sina erfarenheter och uppfattningar kring ämnet. Utifrån studiens syfte har datamaterialet analyserats och presenteras i resultatdelen under rubrikerna Vikariers uppfattningar om lek i förskolan och Vikariers uppfattningar om vuxnas deltagande i barns lek. I studien framkom att det är svårt att definiera lek, men för att förstå dagens barn och deras lekar är det bra att som vuxen reflektera kring sina egna barndomslekar. Vuxna kan genom att delta i barns lek stödja och utveckla leken, fantasin och barns förståelse för sociala lekregler, men det måste göras med respekt för barnen på deras villkor. Slutligen belyses vikariers uppfattningar om att låta barn få vara här och nu i sina lekar. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på lekens betydelse för barns sociala utveckling samt hur de beskriver sin roll i detta. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer vilka genomfördes på två olika förskolor inom samma kommun med sex förskollärare. Tidigare forskning visar på lekens betydelse för barns sociala utveckling och att den sociala kompetensen utvecklas genom att barn samspelar och leker. Förskollärarna har en viktig roll i barns lek vilket även styrks genom den tidigare forskningen.I resultatet framkommer det att pedagogerna upplever leken som en betydande faktor för barns sociala utveckling. Resultatet visar även på att pedagogerna ser sin roll och sitt förhållningssätt av stor betydelse gällande barns sociala utveckling. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Syftet med arbetet har varit att analysera och synliggöra faktorer som bidrar till att förskollärare kan understödja det toddlarkulturella samspelet. I en fallstudie har en barngrupp bestående av fyra barn, under tre års ålder, observerats. Med en teoretisk utgångspunkt baserad på begrepp från Aspelin, Asplund, Buber och Biesta har resultatet tolkats som att lärarna kan understödja samspelet framför allt genom hur de svarar på signaler från barnen och hur de agerar i vardagliga situationer gentemot barnen och deras samspel. Understödjandet kan också ske genom att i större utsträckning använda sig av stora toddlarstationer, såsom exempelvis ett vattenbord. Slutsatsen är att det förefaller finnas faktorer som kan påverka samspelet positivt och att förskollärare kan understödja det toddlarkulturella samspelet genom ett medvetet användande av miljön, genom att förstå artefakternas roll i samspelet mellan toddlarbarnen och genom att rent fysiskt närvara för att kunna hjälpa barn i givna situationer bland annat genom att svara på deras signaler och genom att skapa meningsfulla situationer.

I examensarbetet undersöks förskollärares synsätt på barns lek i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på barns lek och hur de ser på sitt eget deltagande i barns lek, även hur förskollärare ser på sitt deltagande i barns lek i förhållande till barns lärande. Metoden som har använts i studien är strukturerade intervjuer med 7 förskollärare som har mellan 1-40 års erfarenhet och som arbetar på 3 olika förskolor. Studiens resultat visar på att lek och lärande enligt förskollärarna hör ihop och att deras deltagande i leken har betydelse. Förskollärarna menar att de behöver vara närvarande och delta men att det kan ske på olika sätt. Ibland behöver förskolläraren ta en aktiv mer styrande roll i leken och andra gånger endast finnas närvarande på avstånd. Slutsatser som kan dras från studien är att förskollärarna anser att barn lär sig mer i leken om förskollärare är delaktiga och har ett syfte med deltagandet, men de anser även att barn behöver få prova på själva och lära av varandra.

Vi har genomfört en intervjustudie där elever från årskurs 2 och 3 intervjuats om deras upplevelse av utomhusundervisning i biologi. Syftet med studien är att utifrån en intervjustudie genomförd i två klasser studera och analysera elevers inställning till utomhuspedagogik som en undervisningsmetod för lärande. Den forskningsfråga som studien ställer sig är: Hur upplever elever i årskurs F-3 undervisning utomhus i biologi? Intervjuerna är semistrukturerade och genomförs i par på två olika skolor i Sverige. För att få fram ett resultat är empirin analyserad med en induktiv analysmetod. Resultatet visar att eleverna upplever att undervisning utomhus i biologi är bra och roligt. De vill gärna lära sig om djur och växter i bland annat skog eller på en bondgård. När de har biologiundervisning utomhus vill de gärna arbeta tillsammans med andra klasskompisar. Slutsatsen som vi drar genom att ha genomfört studien är att eleverna upplever utomhuspedagogik som en rolig arbetsmetod, men gärna kopplar det till lek istället för undervisning. Det synliggörs även att elever föredrar att ha biologiundervisning inomhus om det regnar och vill vara utomhus vid solsken och värme.

Studiens syfte är att vinna kunskap om hur lärare inom förskola och förskoleklass uppfattar övergången mellan förskola och förskoleklass. Fokuset har varit på möjligheter och hinder lärarna upplever vid övergången mellan förskola och förskoleklass, lärarnas uppfattningar kring leken för barn och elever samt vilka eventuella konsekvenser lärarna anser det kan bli när förskoleklassen blir obligatorisk. Vi valde att använda oss av tre fokusgrupper för att samla in vår empiri och det var endast förskollärare som deltog i vår studie. Fokusgrupperna består av Flora där tre lärare deltog, Azalea där fyra lärare deltog och Timotej där två lärare deltog. Empirin analyserades genom en tematisk analysmetod där begreppen social (dis-) kontinuitet, progression samt gränsland har fungerat som analysbegrepp. Resultatet visar att lärarna upplever att de befinner sig i ett gränsland mellan förskola och skola. En av anledningarna till detta är att lärarna i förskoleklassen arbetar i en verksamhet där både förskolans och skolans traditioner ska mötas. Detta resulterar i att lärarna i förskoleklassen inte har möjlighet att endast fokusera på sin egen verksamhet fullt ut. Lärarna diskuterar även kring de eventuella konsekvenser det kan medföra att förskoleklassen blir obligatorisk då det framkommer i vårt resultat att lärarna är oroliga för att det endast i framtiden kommer arbeta grundskollärare i förskoleklassen. De ser också förändringar i barns och elevers lek. En förändring är att barn och elever har svårt att hålla ihop leken längre stunder.

Lek som en spontan aktivitet fritt vald av barnen, utan aktiv vuxen-styrning eller lärandemål (s.k. ”fri” lek), är enligt många väldigt viktig för barn. Det är därför nödvändigt att bejaka den fria lekens egenvärde och utrymme i praktiken som en egen och separat typ av lek, vilket kan underlättas genom mer förståelse av vad som sker i fri lek. Syftet med studien är att med hjälp av Gadamers begrepp horisont och horisontsammansmältning analysera barnens meningsskapande i fri lek, där frågeställningarna har handlat om hur detta yttrade sig i barnens fria lek. För att besvara syftet gjordes fältstudier vid en förskola, där jag som passivt deltagande observatör kunde studera en grupp barn, 5 år gamla, i deras fria lekar. Dessa utspelade sig i olika miljöer, inomhus och utomhus på förskolan, samt i skogen, och varje leksituation omfattade 1-1,5 timmar. Tre utvalda leksituationer visade på betydande meningsskapande, vilket framkom efter en tolkningsanalys av vad barnen både sa, gjorde och lekarnas tema/handling. Meningsskapandet var mångsidigt, eftersom det inbegrep kroppslig (och viss verbal) härming/imitation, dialoger, användandet av föremål samt andra kroppsliga/sinnliga erfarenheter, vilket knöts an till olika teman/handlingar under den fria lekens gång. Barnens korta/sporadiska dialoger, hur de ändrade på vad de gjorde samt förändringar i lekens teman/handlingar bidrog till fria lekens spontanitet. Barnen eftersträvade aktivt att dela sina förståelser och tolkningar med varandra, med målet att hitta gemensamma tolkningar av omvärlden i enlighet med horisontsammansmältning. Detta uppstod först efter en viss tid av oavbruten fri lek, och kunde observeras i varierande lekmiljöer. Slutsatserna blev att barnens meningskapande i den fria leken var mångfacetterad, hade inslag av spontanitet och blev tydligare ju längre leken pågick, samt att dessa aspekter inte var beroende av en viss sorts lekmiljö.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur pedagoger ser på barns lek och hur pedagoger arbetar för att förebygga utanförskap i lek.  Ett sociokulturellt perspektiv har valts som teoretisk ansats. Studien utgår från åtta semistrukturerade intervjuer som analyseras och bearbetas kvalitativt. Resultatet visar att pedagoger anser att lek är av stor vikt för barns utveckling och lärande. Utanförskap i lek framkommer som resultat av flera olika faktorer; barns bristande förmåga att förstå leksignaler, olika hemspråk, kulturella skillnader, hudfärg eller att barn har funktionsnedsättning. Slutsatsen av studien är att pedagoger är väl medvetna om vikten av lek för barns utveckling och lärande samt hur viktig pedagogens förhållningssätt är för att motverka utanförskap bland barn i förskolan.