Syftet med denna studie är att undersöka lekens betydelse för barns lärande och utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har intervjuat sju stycken förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att leken är grunden till lärande och leken beskrivs som en grundpelare i förskolan. Delaktighet i barns lek påpekades som viktigt och även att ta till vara på barns intressen och idéer.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om barns fria och styrda lek samt dess betydelse för utvecklingen. Hur beskriver personalen tillämpning av lek i förskolan? Vilka uppfattningar har förskolepersonalen om barns lek? Hur beskriver förskolepersonalen lekens betydelse för barns utveckling? I denna kvalitativa undersökning använde vi oss av frågeformulär med öppna frågor där 25 respondenter från två olika orter deltog. Resultatet visade att en variation av den fria och styrda leken bör användas i verksamheten eftersom de kompletterar varandra och barnet får möjligheten att utvecklas optimalt. Personalen var också överens om att leken har stor betydelse för barns utveckling då barnen kan stärka flera olika förmågor som till exempel det sociala samspelet. Resultatet i denna studie visade att lekens olika former bör få större utrymme i verksamheten eftersom de kan bidra till ett lustfyllt lärande

En av förskolans viktigaste uppgifter är att hjälpa de barn som har problem i sin interaktion med övriga barn. Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger bemöter de barn som har svårt att socialisera och integrera i leken, hur viktig den sociala leken är samt hur miljön på förskolan påverkar barnens förutsättningar för samlek. Resultatet visar att leken spelar en central del i den dagliga verksamheten på förskolan. I leken lär barnen, har startar det livslånga lärandet. I leken tränar barnen upp sin sociala kompetens och de får på olika sätt bearbeta det som de upplever i sin vardag. Förskollärarna i studien poängterar vikten av en god psykisk miljö, finns brister i detta så påtalar flera av förskollärarna att chansen till god samlek mellan barnen minskade, råder det däremot en god psykisk balans i gruppen så ansåg förskollärarna att barnen blev lugnare.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas attityder och förhållningssätt när det gäller den fria leken för barn på fritidshem i åldrarna 6-9 år. Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer av fritidspedagogers inställning och förhållningssätt till den fria leken utgör empirin. Genom intervjuerna studeras också hur pedagogerna stöttar de barn som har svårigheter i den fria leken. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser den fria leken som väldigt viktig och att den får stort utrymme på fritidshemmen. Studien visar också att pedagogerna agerar i den fria leken genom att vara närvarande och befinna sig i bakgrunden för att kunna gå in och påverka de gånger det behövs. Därtill även finnas i närheten av barnen för att kunna hjälpa och stötta de barn som har svårigheter i den fria leken. Pedagogernas inställning är att lära barn en av de viktigaste färdigheterna, det sociala samspelet, för att de ska utvecklas som personer och ha nytta av det i framtiden.

No description available.

Denna studie baseras på förskollärares uppfattningar kring lek och lekens betydelse för barns utveckling. Studien belyser även hur förskollärare uppfattar den egna rollen i barns lek. I denna kvalitativa studie har intervjuer använts som metod där sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att lek och lärande bildar en helhet där leken inte kan skiljas ifrån barnens utveckling. Resultatet visar även att förskollärare bör respektera barns lek, men att gränsen i förhållande till att stödja eller styra barns lek är svår att urskilja. Resultatet visar även att förskollärarna ansåg den egna rollen som betydelsefull, de menade att möjligheter och gränser för barnens lek formas utifrån förskollärarnas synsätt. Respondenterna i denna studie uppvisade även ett synsätt som var motiverat utifrån ny forskning. Slutsatsen utifrån detta är att lek i förskolan förfogar över en stor betydelse för barnens utveckling och lärande, framför allt i relationen till förskollärarens närvaro och pedagogiska roll.

Vilka faktorer ska ingå i sexårsverksamheten för att underlätta för barnet inför dess skolstart. / The big little sixyearolds tranformation from a preeschool child to a pupil who is ready for school.

No description available.

Syftet med den här studien var att undersöka hur sociala relationer med fokus på lekens betydelse utifrån barnens perspektiv ser ut på två olika verksamheter i södra Sverige. Syftet definierades utifrån våra tre frågeställningar där vi som sagt har utgått från barnens perspektiv för att se vad de ansåg och tänkte om begrepp som gemenskap, utanförskap, sociala relationer och kön. Den forskningsmetoden vi använde oss av var kvalitativ data där intervjuer stod i fokus. Sammanlagt valde vi ut 10 barn från två olika verksamheter som fick ställa upp på intervjun. Barnens svar vi fick utifrån intervjuerna spelades in för att sen kunna transkribera, kategorisera och analysera. Studiens resultat visade att majoriteten av barnens svar hade delade åsikter och tankar om gemenskap, utanförskap, sociala relationer och kön. Barnen lät positiva till större grupper och blandade kön när det kom till gemenskapen. När det kom till utanförskap var barnens svar vänliga och omtänksamma då de alltid försökte tänka på hur andra barn i närheten mådde och hade det på fritidshemmet. Studien visar att med hjälp av leken skapar barnen nya vänner och sociala relationer överlag.

Detta examensarbete syftar till att belysa på de barn som har svårigheter med sitt sociala samspel och hur fritidspedagoger gör för att upptäcka och bemöta de barnen. Examensarbetet syftar även till att belysa lekens betydelse för barns sociala utveckling. Under tidigare forskning samt teoretisk bakgrund påvisar att pedagoger och lek i alla former har en stor roll för barns sociala utveckling. Däremot visar forskning att av flera anledningar leken inte prioriteras i fritidshemsverksamheter såsom den bör göra. Anledning till att jaghar valt att lyfta upp pedagogens roll i barns lek samt lekens betydelse. Som metod har jag valt att utgå från befintlig litteratur samt av kvalitativ intervjumetod. I intervjuerna med fritidspedagoger undersöks om vilken roll leken har i barns sociala utveckling, men även undersöka vilka metoder som finns att användas i fritidsverksamheter när pedagoger upptäcker brist på barns sociala samspel. Det empiriska resultatet resulterar att pedagogerna är medvetna om sitt uppdrag i verksamheten samt om lekens betydelse för barns sociala utveckling til lskillnad från forskningen lyfter. Det kom fram i undersökningen att de barn som beskrevs av fritidspedagogerna hade liknande sätt att visa sina svårigheter med det sociala samspelet. Det som skilde pedagogernas uttalande var metoderna som skolorna använder sig av för att stimulera barnens leklust.