Syftet med studien är att undersöka fritidslärarens syn på lekens betydelse för lärande i fritidshemmet. Enligt tidigare forskning och skolans styrdokument har leken en stor betydelse för elevernas lärande och utveckling. Eleverna tränar genom lek på socialt samspel, språkutveckling, problemlösning samt identitetsskapande. Undersökningen bygger på semi-strukturerade intervjuer med åtta fritidslärare. Resultatet visade fyra kategorier; lek och dess betydelse, lekens hinder, fritidslärarens roll och miljöns påverkan på lek. Studiens resultat styrker det som har påvisats i de tidigare forskningarna om att både den fria och styrda leken bidrar till elevernas lärande i fritidshemmets verksamhet.

<p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på om föräldrarna vet hur länge ett barn bör var hemma för att minimera smitta på förskolan och om de anser att personalens frånvaro på förskolan kan påverka deras barns lärandesituation på förskolan.</p>

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om föräldrarna vet hur länge ett barn bör var hemma för att minimera smitta på förskolan och om de anser att personalens frånvaro på förskolan kan påverka deras barns lärandesituation på förskolan.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers och lärares uppfattningar om lekens betydelse för barns sociala kompetens samt hur de ser på sin roll i elevers leksituationer. Metoden som användes var en kvalitativ intervju där intervjuer gjordes med tre lärare och tre fritidspedagoger från fyra olika grundskolor. Ljudinspelning användes vid alla intervjutillfällen för att underlätta vid bearbetningen av resultatet. Resultaten av intervjuerna visar att leken anses vara betydelsefull för barns sociala utveckling oavsett yrkeskategori. Pedagogerna anser att barn tränar socialt samspel i den fria leken. Bearbetningsprocessen i lek är något som också tas upp flera gånger i intervjuerna, de menar att kunskaper och erfarenheter främst bearbetas i den fria leken. När pedagogerna beskriver hur de arbetar med barns sociala kompetens beskriver de att kommunikation och samtal är viktigt eftersom det hjälper barnen att uttrycka känslor och tankar och på så sätt får de förståelse för varandra. När ett barn står utanför leken har pedagogerna olika strategier för att hjälpa barnen att bli delaktiga i en pågående lek. Ett sätt är att med hjälp av samtal med barnen få med alla i leken. Ett annat sätt är att själv delta för att göra leken mer attraktiv. När leken fungerar tar pedagogerna också olika roller, några av dessa är som observatör, igångsättare, medlare och deltagare. Vilken roll de tar beror på hur leksituationen ser ut. Slutsatsen av studien är att pedagogerna uppfattar att leken har en betydande roll för barns sociala kompetens med även för att bearbeta ämneskunskaper samt erfarenheter. Vilken roll pedagogerna tar i elevernas lek beror på hur leksituationen ser ut.

The purpose of this paper is to show how pre-school teachers think they can offer children a well-balanced daily rhythm of play in a well-arranged physical environment. In order to investigate this, I have used interview as a method of collecting data. The interviews were done at two municipal pre-schools in a town in Sweden. The theory I have used to analyze the collected data is norm-critical perspective. The result shows for instance that pre-school teachers are experiencing a clear connection between a well-arranged physical environment, and the opportunity to a well-balanced daily rhythm. The result also shows that the pre-school teachers think that they must create conditions in the environment, so the intensity of the children´s play can vary, and for the environment to offer a space for recovery. In their view this also creates the opportunity for the children to get a well-balanced daily rhythm.

Syftet med studien var att undersöka hur ett begränsat antal förskollärare tänker kring och arbetar med leken i utformandet av utbildningen. Studien bygger på en kvalitativ studie där vi intervjuat åtta stycken förskollärare. Resultatet visade att förskollärarna anser att leken utgör grunden för allt lärande och att de aktivt utgår från leken i utformande och genomförande av utbildningen. Resultatet visade även att närvarande och observanta pedagoger är viktigt när det kommer till deltagande i barnens lek. Vi drog tre slutsatser. Första slutsatsen blev att förskollärarna använde leken som pedagogiskt verktyg både spontana och planerade aktiviteter. Andra slutsatsen blev att de utgår från leken i utformningen av olika miljöer. Den tredje och sista slutsatsen vi drog var att lek tillsammans med trygghet är det viktigaste elementet för barns lärande.

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har lekens betydelse förtydligats där den beskrivs i ett eget avsnitt som en central och viktig del i undervisningen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevde vi vid tillfällen att leken betraktats som oviktigt tidsfördriv av vårdnadshavare och vid avsaknad av personal eller dokumentation synliggörs inte lekens betydelse. Syftet med examensarbetet var att synliggöra och jämföra förskolepersonals samt vårdnadshavares resonemang kring lekens betydelse i förskolan och hur lekens betydelse kommuniceras genom dokumentation. Vi använde oss av tre frågeställningar för att besvara examensarbetets syfte vilka var: Hur resonerar förskolepersonal och vårdnadshavare kring lekens betydelse i förskolan? Hur synliggörs leken i förskolepersonalens dokumentation? Hur förmedlar förskolepersonalen dokumentationen av lek till vårdnadshavare? Det empiriska materialet samlades in genom två webbaserade enkäter, där två förskolor deltog med både personal och vårdnadshavare. Resultatet utgjordes av en tematisk analys där teman skapades utifrån examensarbetets frågeställningar och teoretiska perspektiv. Resultatet av examensarbetet visade att vårdnadshavarna hade mycket kunskap om lekens betydelse i förskolan och att deras tankar till stor del överensstämde med förskolepersonalens resonemang, samt gick i linje med läroplanen för förskolan. Att leken uppfattades som endast ett tidsfördriv av vårdnadshavare har med bearbetningen och analysen av resultatet förändrats, då många av vårdnadshavarna såg vikten av lekens betydelse för barnens utveckling och lärande. I undervisningen är dokumentationen som kulturellt redskap viktig för att förstå barns lärande i leken och hur man vidare kan utmana deras lärande inom den proximala utvecklingszonen men resultatet visade att synliggörandet av lekens betydelse för vårdnadshavare var bristfällig.

Syftet med studien var att genom intervjuer beskriva och analysera fritidslärares uppfattningar om leken på deras fritidshem. Med stöd av studiens analysmetod med utgångspunkt i Sutton-Smiths lekretoriker har vi strukturerat och analyserat datamaterialet. Studien som utfördes är kvalitativoch genomfördes på olika skolor där sex fritidslärare intervjuades. Resultatet visar att fritidslärare uppfattar leken som betydelsefull. Leken ses som en arena för utveckling där elevernalärsigmånga olika färdigheter. Leken kan även vara en resurs för lärande där lek planeras efter ett syfte. Fritidslärare anser att den fria leken och elevernas intressen kan glömmas bort och egenvärdet av leken har då inte lika stor betydelse. Sammanfattningsvis så framkom det att leken kan ses ur olika synvinklar och att den inte är definierbar. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med denna studie är att beskriva hur pedagoger i förskolan skapar förutsättningar för barnens lek. Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger från olika kommuner i mellersta Norrland med olika arbetslivserfarenhet. Utifrån materialet vi samlat in från våra intervjuer har vi sorterat detta i olika teman som kunde utläsas av pedagogernas svar. Därefter analyserade vi materialet med hjälp av diskursanalys för att finna de rådande diskurserna hos pedagogerna. Resultatet visar att pedagogerna i studien anser att leken är komplex och flertydig. Sammanfattningsvis fann vi olika förutsättningar som pedagogerna lyfter kan bidra eller inte bidra till barnens lek . Det beror på situation, pedagogernas synsätt på leken, formandet av barnens lekmiljö, Storlek på barngruppen samt vilken tid pedagogerna ger leken med barnen. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

BakgrundLek har en stor betydelse för människans utveckling, då den ger oss spänning, glädje och lust. Leken är nära kopplad till fantasi och barn utforskar sin omgivning och formar sin personlighet genom lek. Leken är en arena där barn lär och utvecklas av och med varandra. Pedagoger skall i leken inta en medupptäckande roll samtidigt som pedagogen stöttar, utvecklar och driver lekaktiviteten framåt.SyfteI vår studie vill vi få kunskap om och analysera pedagogers syn på lekens betydelse för barns utveckling samt få kunskap om hur pedagoger använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen.Metod Vår metod är kvalitativ och vi har inspirerats av etnografi i vårt val av forskningsansats. I vår undersökning har vi observerat sex pedagoger, genomfört fältsamtal samt intervjuat fyra förskollärare i fyra förskoleklasser vid fyra skolor. ResultatResultatet visar fyra förskoleklassers användning av lek. Pedagogernas syn på lek och dess betydelse var lika, skillnader fanns i lekens användning i det vardagliga arbetet. Lekens syfte i de olika förskoleklasserna var något som skiljde sig. I vissa förskoleklasser användes leken främst genom att introducera ett nytt moment och under avkoppling och pauser från det vardagliga arbetet. Vi har funnit likheter i pedagogers deltagande i barns lek. / Program: Lärarutbildningen