<p>The world economy is facing a paradigm shift. In today’s fast paced information society companies will find it increasingly difficult to differentiate themselves based on price only. As our materialistic standard peaks people will seek to fulfil softer needs such as dreams and fantasies. Simultaneously people need a break from everyday life, a way to disconnect from the stress and boundaries of western lifestyle, we seek experiences.</p><p>Side by side with the economic evolvement commercialization in sports has significantly increased during the last ten years. What once were non-profit organizations are today big companies. Sports engage people and makes emotions flow, a visit at an ice hockey arena offers a break from the boring everyday life and it provides us with an experience. Ice hockey organizations are according to us indeed in the experience delivery business, hence they need to act accordingly.</p><p>This thesis explores the world of experiences and connects it with the visit at an ice hockey arena, specifically Ejendals Arena, Leksand. The purpose of the thesis is to study how Leksands IF today create experiences and then compare it with the experience creating theories and finally to suggest how Leksands IF should proceed in order to offer their guests a complete experience. This has been achieved by studying literature, conducting observations, conversations and discussions. Since the connection between experience economy and sports is relatively unexplored this thesis has taken an explorative form.</p><p>In the last part of this thesis we suggest a range of different proposals on how Leksands IF should act to position themselves in the emerging experience economy. If Leksands IF succeeds with this we are confident that the connection between their performance and spectators will diminish along with the staged experience appealing to a far wider range of people then today. The benefits of this will be seen both in turnovers and in the number of guests.</p> / <p>Världsekonomin är inne i ett skifte. Det blir svårare och svårare att differentiera sig med pris i dagens snabba informationssamhälle samtidigt som människor söker fylla andra och mjukare behov än de rent materialistiska. Människor söker ett avbrott från vardagen, ett sätt att koppla bort den stressade och inrutade livsstilen som idag präglar västvärlden, vi söker upplevelser.</p><p>Parallellt med den ekonomiska utvecklingen i samhället har kommersialiseringen inom idrotten de senaste 10 åren tagit fart på allvar, vad som en gång var en ideell verksamhet är numera storföretag. Idrott engagerar och får känslor i svall, ett besök på en ishockeyarena erbjuder oss ett avbrott i vardagen och ger oss en upplevelse. Ishockeyklubbar befinner sig enligt oss i allra högsta grad i upplevelseindustrin och bör därmed agera utifrån detta.</p><p>Uppsatsen forskar kring ämnet upplevelser och kopplar samman det med besöket på en ishockeyarena, mer specifikt ett besök i Ejendals Arena, Leksand. Syftet med rapporten är att studera hur Leksands IF arbetar med upplevelser och jämföra detta med teorin samt att ge förslag på hur Leksands IF ska arbeta med upplevelser i framtiden för att kunna erbjuda en så stark upplevelse som möjligt. Detta har uppnåtts genom litteraturstudier observationer, samtal och diskussioner. Då kopplingen mellan upplevelseekonomin och idrott är relativt outforskad har vårt arbete tagit en utforskande karaktär.</p><p>I uppsatsens avslutande del kommer vi fram till en rad konkreta förslag på hur Leksands IF bör arbeta och vad vi anser att de skall göra för att kunna erbjuda sina gäster en starkare upplevelse än de idag gör. Om Leksands IF lyckas med detta är vi övertygade om att den sportsliga framgångens koppling till publiksiffrorna kommer att minska samtidigt som långt fler än de som idag gästar Ejendals Arena kommer att bli intresserade av ett besök. Följden blir att Leksands IF kommer se positiva effekter i såväl omsättning som besöksstatistik.</p>

The world economy is facing a paradigm shift. In today’s fast paced information society companies will find it increasingly difficult to differentiate themselves based on price only. As our materialistic standard peaks people will seek to fulfil softer needs such as dreams and fantasies. Simultaneously people need a break from everyday life, a way to disconnect from the stress and boundaries of western lifestyle, we seek experiences. Side by side with the economic evolvement commercialization in sports has significantly increased during the last ten years. What once were non-profit organizations are today big companies. Sports engage people and makes emotions flow, a visit at an ice hockey arena offers a break from the boring everyday life and it provides us with an experience. Ice hockey organizations are according to us indeed in the experience delivery business, hence they need to act accordingly. This thesis explores the world of experiences and connects it with the visit at an ice hockey arena, specifically Ejendals Arena, Leksand. The purpose of the thesis is to study how Leksands IF today create experiences and then compare it with the experience creating theories and finally to suggest how Leksands IF should proceed in order to offer their guests a complete experience. This has been achieved by studying literature, conducting observations, conversations and discussions. Since the connection between experience economy and sports is relatively unexplored this thesis has taken an explorative form. In the last part of this thesis we suggest a range of different proposals on how Leksands IF should act to position themselves in the emerging experience economy. If Leksands IF succeeds with this we are confident that the connection between their performance and spectators will diminish along with the staged experience appealing to a far wider range of people then today. The benefits of this will be seen both in turnovers and in the number of guests. / Världsekonomin är inne i ett skifte. Det blir svårare och svårare att differentiera sig med pris i dagens snabba informationssamhälle samtidigt som människor söker fylla andra och mjukare behov än de rent materialistiska. Människor söker ett avbrott från vardagen, ett sätt att koppla bort den stressade och inrutade livsstilen som idag präglar västvärlden, vi söker upplevelser. Parallellt med den ekonomiska utvecklingen i samhället har kommersialiseringen inom idrotten de senaste 10 åren tagit fart på allvar, vad som en gång var en ideell verksamhet är numera storföretag. Idrott engagerar och får känslor i svall, ett besök på en ishockeyarena erbjuder oss ett avbrott i vardagen och ger oss en upplevelse. Ishockeyklubbar befinner sig enligt oss i allra högsta grad i upplevelseindustrin och bör därmed agera utifrån detta. Uppsatsen forskar kring ämnet upplevelser och kopplar samman det med besöket på en ishockeyarena, mer specifikt ett besök i Ejendals Arena, Leksand. Syftet med rapporten är att studera hur Leksands IF arbetar med upplevelser och jämföra detta med teorin samt att ge förslag på hur Leksands IF ska arbeta med upplevelser i framtiden för att kunna erbjuda en så stark upplevelse som möjligt. Detta har uppnåtts genom litteraturstudier observationer, samtal och diskussioner. Då kopplingen mellan upplevelseekonomin och idrott är relativt outforskad har vårt arbete tagit en utforskande karaktär. I uppsatsens avslutande del kommer vi fram till en rad konkreta förslag på hur Leksands IF bör arbeta och vad vi anser att de skall göra för att kunna erbjuda sina gäster en starkare upplevelse än de idag gör. Om Leksands IF lyckas med detta är vi övertygade om att den sportsliga framgångens koppling till publiksiffrorna kommer att minska samtidigt som långt fler än de som idag gästar Ejendals Arena kommer att bli intresserade av ett besök. Följden blir att Leksands IF kommer se positiva effekter i såväl omsättning som besöksstatistik.

I Dalarna finns en komplicerad ägostruktur med många ägare och smala skiften i både odlings- och skogsmarker. Bakgrunden till det är att marken i Dalarna historiskt inte gått i arv till den äldste sonen utan har delats mellan alla arvingarna, inklusive döttrarna. I dessa områden har det inte genomförts något laga skifte. Sedan 1972 har man genomfört omarronderingar i Dalarna. En omarrondering är en övergripande fastighetsförändring av fastighetsstrukturen, vilket ska skapa möjlighet till ett mer rationellt jord- och i form av större brukningsbara ytor. Omarronderingar pågår i dag i ett flertal länder både i Norden, resterande Europa och Asien. Omarronderingen används framför allt som ett landsbygdsutvecklande verktyg. På uppdrag av regeringen år 2010, genomförde Länsstyrelsen i Dalarna, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Lantbrukarnas riksförbund och Lantmäteriet ett projekt för att ta fram en långsiktig strategisk plan för omarronderingen i Dalarnas län. I den här rapporten läggs en långsiktig plan fram med målsättningar att snabba på processen med omarronderingarna, att samverkan med jord- och skogsbrukets intressenter ska stärkas, ansvarsfördelning mellan berörda myndigheters ska förtydligas och stärkas genom att en ny och effektiv omarronderingsprocess ska genomföras. En omarrondering ska enligt den här långsiktiga planen generera en årlig ökning i skogsproduktionen. Ökningen ska på sikt leda till sysselsättning, högre produktion inom skogsindustrin samt ökade skatteintäkter. I de ägosplittrade områdena visar statistik att det finns ett större antal skyddsvärda områden men att det är betydligt lägre andel formellt skyddad mark på grund av att ägosplittringen komplicerar natur- och kulturvård. Eftersom omarronderingen drivs med knappa resurser finns det därför små marginaler att lösa natur- och kulturvårdslösningar. Detta leder i sin tur att miljökvalitetsmålen som regeringen har tagit fram inte kan uppnås. Den långsiktiga planen jag precis nämnde lyfter främst fram det perspektiv som anses grynna den samhällsekonomiska nyttan och tar inte upp de konsekvenser som en omarrondering medför på natur- och kulturvärden. Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka vilken attityd olika aktörer har till omarronderingsprocessen samt hur de resonerar kring omarronderingens framtida konsekvenser. Vilka direkta och indirekta effekter och konsekvenser omarronderingen kan ha, då främst för natur- och kulturmiljöer på grund av att dessa får stå tillbaka för den samhällsekonomiska nyttan i Leksands kommun. Detta har gjorts genom att intervjua berörda aktörer och brukare i omarronderingsprocessen samt att jag har använt analysverktyg såsom ett orsak- och verkandiagram samt illustrationer i form av kartor. Leksand har en rik kulturhistoria och har varit befolkat sedan stenåldern. Det som har varit mest markant för Leksands kulturlandskap är fäbodsystemen. Det har gjort att det har varit ett extensivt bete i väldigt stora delar av Leksand. Dessutom leder skogsbete till en stor flora fauna i dessa skogar, i alla fall under hävd. Ett problem idag är att det inte finns tillräckligt med pengar att skydda de skyddsvärda områden som finns i de ägosplittrade områdena. Detta gör att det är upp till markägarens vilja att se till att kultur- och naturlandskapet bibehålls till stor del. En annan aspekt i denna uppsats är att det är tydligt att de problem som finns i natur- och kulturmiljövården i omarronderingen speglar de problem som finns i natur- och kulturvården i stort. Det är den klyftan som idag finns mellan den ekonomiska och ekologiska aspekten. Problematiken ligger i stort att när en omarronderingsprocess är avslutad sker avverkningar inom omarronderingsområdena för att markägaren ska kunna finansiera omarronderingen. Detta medför att de områden som under inventeringen identifierades hamnar i en riskzon. Omarronderingsprocessen skapar bättre ägoförhållande för en enskild individ, den förändrar de direkta värdena i natur- och kulturmiljöer såsom att man förändrar förutsättningarna för fäbodar, jord- och skogsbruk. Däremot förändrar den i sig inte förutsättningarna för natur- och kulturvården men den skapar sårbarhet i landskapet som samhället inte är redo för, vilket gör att vi förändrar landskapet mer än vad det är tänkt. Omarronderingen gör att områden som har varit skyddade genom komplicerade ägostrukturer öppnas upp för ett rationellt brukande, vilket både ger en direkt och en indirekt effekt på kultur- och naturvärden.