During the process of globalization, China has gained a position as an extremely important player on the world economic stage. The country has become particularly famous as a hub for the global manufacturing industry, with a large quantity of cheap labor that produces low-cost products. However, there is now growing concern that the labor costs for China’s manufacturing workforce are growing rampantly. This could have obvious detrimental effects for Chinese exports, and foreshadow major restructuring of China’s economy, with important consequences for the rest of the world. With this background, the research aims to answer the questions of whether wages are indeed growing as quickly as reported, and what factors could explain such growth. The paper pays special attention to the so-called Lewis model, as many analysts claim that it explains the great increase in compensation levels for Chinese manufacturing workers. The Lewis model is explained and its applicability to China is discussed. The study also examines other possible explanatory factors to establish the causes of the increasing labor costs. The research aims to triangulate a diversity of sources, including quantitative data supplied by major national and international agencies, qualitative data in the form of media reports, and two company case studies conducted by the author. The paper concludes that manufacturing wages have indeed risen sharply in recent years, and are likely to continue to do so. However, it is found that the labor costs for unskilled workers is not as important of a factor for manufacturing companies in China as is commonly believed. For export companies specifically, it is found that Chinese currency appreciation is a much greater economic threat. In regard to the Lewis model, no conclusive evidence is found that it is a sufficient or even very good explanation of the rising manufacturing wages. Instead, it is found that a high level of inflation, especially in some parts of China, can explain a large part of the publicized increase in labor costs. / I globaliseringens tidevarv har Kina blivit känt som en nyckelspelare i världsekonomin. Landet har blivit speciellt välkänt som ett centrum för verkstadsindustrin, med stora mängder billig arbetskraft som kan tillverka produkter till låga priser. Nu finns det dock en växande oro för kraftigt stigande löner i Kina. Detta skulle ha uppenbara effekter för kinesisk export, och kan driva en omfattande omstrukturering inom den kinesiska ekonomin, med långtgående konsekvenser för resten av världen. Mot denna bakgrund vill den här uppsatsen undersöka huruvida lönerna verkligen stiger så fort som vissa påstår, och vilka faktorer som skulle kunna förklara en sådan tillväxt. Speciell uppmärksamhet fästs vid den så kallade Lewismodellen, eftersom ett antal källor hävdar att den förklarar den stora ökningen i kompensationsnivåer för kinesiska industriarbetare. Lewismodellen förklaras och dess applicerbarhet vis-a-vis Kina diskuteras. Uppsatsen undersöker också andra möjliga förklaringar bakom de stigande lönekostnaderna. Forskningen baseras på triangulering av diverse olika källor, inklusive kvantitativa data från stora nationella och internationella organisationer, kvalitativa data från media, och två fallstudier utförda av författaren. Forskningen bekräftar att industrilönerna verkligen har stigit kraftfullt på senare år, och att de mycket väl kan fortsätta växa framöver. Dock ifrågasätts det grundläggande antagandet att lönekostnaderna för otränad arbetskraft är så pass viktiga som många tror. Speciellt för exportsektorn visar det sig att stärkning av den kinesiska valutan är ett mycket större hot. Vad gäller Lewismodellen hittades inga starka bevis för att den är en särskilt bra förklaringsmodell för de stigande lönerna. Istället visar undersökningen att hög inflation, speciellt i vissa delar av Kina, kan förklara en stor del av de ökande lönekostnaderna.

Accidents when using or storing explosives can lead to a large number of casualties and injuries. Hence, it is of vital importance, in all countries, to know the risk and act responsibly when working with explosives.  A model for evaluating the risk for fragment-induced injuries from grenade detonation is created starting from experimental data of three different types of grenades. The grenades differ in shape, type of explosives and design. The experiments were conducted shooting the grenades on a wooden target and the fragments from the grenade detonation were collected by witness packages. The witness packages have a layered structure of aluminum plates and polystyrene foam. The collected fragments are weighted and the number of perforated plates for each fragment are counted. From the number of perforated plates the impact velocities of the fragments are calculated and ballistics is then used to obtain the initial velocity of the fragments. Fragmentation is regarded as a stochastic event and a distribution will more correctly describe the variation in shapes and sizes of the fragments.  All data obtained in the experiment are evaluated and used to create distributions describing the fragmentation of the grenades.  The fragmentized objects are accelerated by the detonation and will, under the influence of the medium, decreases their velocities. The velocity of the fragmentized objects are compared to criterions for skin perforations developed in the 20th century.  According to a risk assessments manual, develop by the Swedish defense research agency (FOI), the risk of severe injury can be regarded as acceptable when it occurs one in a million detonations. The distance where only one fragment in one million detonations has the ability to perforate bare skin, according to the injury criterions, is calculated using the developed model.  For the three tested grenades the distance at which the injury is acceptable (safety distance) did vary between 55 m and 240 m. The variation in safety distances is assumed to be due to design variation between the three grenades and also dependent on the model for injury criteria that was used. / Det är för alla länder viktigt att veta riskerna med de sprängmedel och ammunition som förvaras och används av deras försvarsmakter. Olyckor som kan uppstå vid förvaring och användning av dessa vapen kan leda till omfattade skador på personer i omgivningen. En modell för att beräkna riskerna för skador från fragmenterade föremål från en detonation har skapats från experiment med tre olika typer av granater. De tre granaterna varierar i form, typ av sprängmedel samt den övergripande designen. Experimenten genomfördes genom skjuta de olika granaterna mot ett mål i trä, fragmenten som skapades vid detonationen fångades sedan upp av vittnespaket. Vittnespaket har en struktur bestående av flera lager aluminiumplåtar och frigolit. Fragment som fångats av dessa paket vägs och från antalet perforerade plåtar räknas.  Från antalet perforerade plåtar kan anslagshastigheten för fragmentet beräknas, ballistik används sedan för att beräkna den initiala hastigheten för fragmentet. Från den data som erhållits av experimentet skapas en fördelning av möjliga massor och en för möjliga hastigheter för fragmenten. Fördelningarna används för att beskriva problemet, då fragmentering anses vara en stokastisk process. Fragment som accelererats av detonationen kommer bromsas genom att dessa interagerar med mediet de färdas i. Hastigheten som fragmenten har vid olika distanser från detonationen jämförs med villkor för hudperforering som utvecklats under 1900-talet. Enligt en riskmatris utvecklad av Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, anses risken för alvarlig skada vara accepterat om skadan inte uppstår oftare än en gång på en miljon fall. Avståndet där endast ett fragment per en miljon detonerade granater har en hastighet tillräckligt hög för att perforera hud beräknas av modellen. För de testade granaterna varierade detta avstånd mellan 55 och 240 m. Skillnaden i avstånd tros bero på skillnader i granaternas är designade, samt vilket villkor för hudperforering som används.