Skillnader i morfologisk komplexitet mellan språk har inte fått mycket fokus i forskningen kring neural bearbetning av morfologisk information. Trots detta har slutsatser dragits gällande böjningsmorfologi argumenterande för en skild bearbetning baserat på regelbundenhet, dvs. dekompositionell och holistisk bearbetning av regelbundna och oregelbundna böjningar respektive. För att tillföra forskningen en större morfologisk komplexitet och för att undersöka relationen mellan det kontinuerliga regelbundenhetspektrat och dikotomin av dekompositionell-holistisk bearbetning, undersökte denna uppsats den neurala bearbetningen av aspektböjning i modern grekiska, ett språk med hög grad av komplex böjningsmorfologi. Den tidiga auditiva ERP-komponenten MMN användes för att undersöka detta genom exploatering av dess påvisade relation till långtidsminnet genom att återspegla högre språkliga processer så som syntaktisk (sMMN) och lexikal (lMMN) bearbetning. Resultaten visade två MMN pikar, en tidigare vid 120-175 ms och en senare vid 240-300 ms, vilka modulerades enligt en sMMN-elicitering för både regelbunden och oregelbunden aspektböjning. Dessa resultat talar för en dekompositionell bearbetning av oregelbunden aspektböjning genom svag suppletion (/vɣázo/ → /vɣálo/) och argumenterades indikera avsaknaden av nödvändig morfologisk regelbundenhet för en möjlig dekompositionell böjningsbearbetning. / Differences in morphological complexity between languages have not recieved much attention within the field of neural processing of morphological information. Conclusions have though been drawn regarding inflectional morphology, arguing for different processing of regular and irregular inflections, i.e. decompositional and holistic processing respectively. To provide the research with higher morphological complexity and to investigate the relationship between the continuous regularity spectra and the dichotomy of decompositional-holistic processing, this thesis investigated the neural processing of aspectual inflection in modern Greek, a highly inflected language with complex verbal morphology. The early auditory ERP-component MMN was used to investigate this by exploiting it's shown longterm memory connections, reflecting higher linguisic processes such as syntactic (sMMN) and lexical (lMMN) processing. Results showed two MMN peaks, one earlier at around 120-175 ms and one later at around 240-300 ms. The peaks were modulated according to an sMMN elicitation for both regular and irregular inflections. These results, speaking for a decompositional processing of a irregular verb by weak suppletion (/vɣázo/ → /vɣálo/), were argued to indicate a lack of necessity of morphological regularity for a decompositional processing of inflection.

The present thesis belongs to the research area disability research and deal with specific aspects of cognition in individuals with Usher syndrome type 1 and 2. The subject has been investigated and is discussed within an interdisciplinary framework, though the theories applied and described are derived from the area of cognitive psychology. Usher syndrome is a rare genetic condition causing a combination of visual and hearing impairment: deafblindness. There is a congenital hearing loss that is profound in type 1 and moderate to severe in type 2. During mid-childhood symptoms of visual impairment, e.g. light sensitivity, emerge and a progressive loss of visual field follows as a result of the genetically caused eye disease Retinitis Pigmentosa. The syndrome has previously been well described with respect to the genetical and medical aspects, but there has been very little research with a cognitive perspective on the population. Studies 1 and 2 in the present thesis focused on children with Usher syndrome type 1 with cochlear implants and investigated phonological skills, lexical access, working memory and reading skill in the group. Studies 3 & 4 investigated the same cognitive abilities and theory of mind in adults with Usher syndrome type 2. In study 4 the performance on theory of mind in the adults with Usher syndrome type 2 was also compared to that of another group with genetically caused deafblindness: individuals with Alström syndrome. The results were that both the children and adults with Usher syndrome had significantly poorer phonological processing than the control groups with normal hearing. There was a large variation on performance on lexical access, especially in the group of children, however several individuals performed at the same level as the control group. Reading skill was found to be at level with the control groups’. There was also great variation in performance on ToM, however the majority of individuals performed similar to the control group with normal hearing and vision. The present project has resulted in some new knowledge on cognitive performance in  individuals with Usher syndrome type 1 and type 2. Performance in the participants with Usher syndrome can to a large extent can be understood by application of the models developed in previous research on populations with hearing impairment or deafness for understanding the impact of hearing with a hearing aid or cochlear implant. However, individuals with Usher syndrome experience additional difficulties in accessing information due to the progressive visual loss and the impact this has on performance is still largely unknown. Hence, the present project would recommend that interventions and support would be designed specifically to each individuals’ needs, with consideration of both the visual impairment and the hearing impairment. / Föreliggande avhandling tillhör ämnet handikappvetenskap och beskriver specifika kognitiva förmågor hos personer med Ushers syndrom typ 1 och 2. Avhandlingens ämne har undersökts utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv, även om de teorier som tillämpas och beskrivs huvudsakligen härrör inom området kognitiv psykologi. Ushers syndrom är en ovanlig genetisk åkomma som leder till kombinationen av syn- och hörselnedsättning: dövblindhet. Individer med typ 1 av syndromet har medfödd dövhet medan individer med typ 2 har en medfödd måttlig till grav hörselnedsättning. Någon gång i åldrarna 6-10 år börjar de första symptomen, till exempel nedsatt mörkerseende, på den genetiskt betingade progressiva synnedsättningen Retinitis Pigmentosa att framträda. Syndromet är väl beskrivet i forskningen med avseende på genetiska och medicinska aspekter, men det finns extremt lite tidigare forskning med kognitivt perspektiv om populationen. Studierna 1 och 2 i föreliggande avhandling fokuserade på barn med Ushers syndrom typ 1 och cochleaimplantat. Dessa studier undersökte fonologisk förmåga, lexikal access, arbetsminne och läsning i gruppen. Studie 3 undersökte samma kognitiva förmågor hos vuxna med typ 2 av syndromet. I studie 4 undersöktes även den sammansatta förmågan Theory of Mind hos de vuxna med typ 2 och deras prestation jämfördes både mot en kontroll grupp med normal hörsel och syn och en kontrollgrupp med annan typ av dövblindhet; Alström syndrom. Resultaten visade att både barnen och de vuxna med Ushers syndrom hade signifikant sämre fonologisk förmåga än kontrollgruppen med normal hörsel. Nivån på prestation varierade stort inom grupperna, särskilt mellan barnen med typ 1, och flera av individerna (barn och vuxna) presterade trots hörselnedsättningen på samma nivå som de normalhörande. Läsfärdigheten befanns vara i nivå med kontrollgrupperna. I den vuxna gruppen var det stor variation i prestation även på Theory of Mind, men de flesta av individerna presterade liknande som kontrollgruppen med normal hörsel och syn. Föreliggande projekt har resulterat i lite mer kunskap om kognitiva färdigheter hos individer med Ushers syndrom typ 1 och 2. De resultat som individerna med Ushers syndrome presterade kan till stor del förstås och tolkas genom tillämpning av teorier och modeller utvecklade för att den inverkan på kognitiva förmågor det har att ha nedsatt hörsel och höra med hjälp av hörselapparat eller cochleaimplantat. Dock tyder fynden i detta projekt även på att individer med Ushers syndrom på grund av den allvarliga synnedsättningen har ytterligare svårigheter att få tillgodogöra sig information, men i vilken utsträckning och på vilket sätt är ännu inte beskrivet. Utifrån fynden i föreliggande studie blev rekommendation att interventioner och stöd till personer med Ushers syndrom utformas specifikt till varje individ, med hänsyn taget både till hens grad av synnedsättning och hörselnedsättning.