Syftet med litteraturstudien var att granska och redogöra för kunskapsläget om liggande spirometri med avseende på forcerad vitalkapacitet (FVC) och forcerad expiratorisk volym under en sekund (FEV1) samt när det kan användas. Studien är en allmän litteraturstudie med evidensbaserad metod och systematiskt granskade, relevanta artiklar hämtade från databaserna Pubmed och Medline. Artiklarna valdes ut med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. Vid granskning av utvalda artiklar användes ett protokoll för kvalitetsgranskning för att säkerställa att artiklarna uppfyller vissa kriterier och var av god kvalitet. Litteraturstudiens resultat baserades på 10 relevanta vetenskapliga artiklar som besvarade studiens frågeställningar. Studien redovisade för en signifikant lägre FVC samt FEV1 i liggande position än i sittande, avseende både friska personer och personer med någon sjukdom/nedsättning. Resultatet visade hög sensitivitet och specificitet hos FVC och/eller FEV1  för uppskattning av diafragmastyrkan samt prognosbedömning hos personer med olika neuromuskulära sjukdomar. Spirometri i liggande position är en säker och icke-invasiv metod för användning för prognosbedömning vid olika neuromuskulära sjukdomar. Vidare studier bör bedrivas för att fastställa referensvärden och resultera i mer säker användning av metoden.

Duplexultraljud av arteria carotis communis (CCA) och arteria carotis interna (ICA) utförs med ultraljud kombinerat med doppler för att bedöma kärlväggar samt flöden och hastigheter. Lumendiametern i CCA (CLD) är en markör för sjukdomar som ateroskleros, hjärtinfarkt och stroke. Syftet med studien var att undersöka om kroppsposition vid duplexultraljud av CCA och ICA påverkar lumendiameter (LD) och flödeshastighet i artärerna samt om det fanns någon korrelation till ålder och längd. I resultatet inkluderades 32 deltagare, vilka undersöktes bilateralt sittande i 45o och liggandes plant. För analys av data användes paired sample T-test. En signifikant skillnad i CLD påvisades mellan liggande och sittande på både höger (P=0,001) och vänster sida (P=0,011). Ingen signifikant skillnad påvisades i LD i ICA eller i flödeshastighet. En positiv korrelation identifierades mellan ålder och skillnad i vänster CLD (r=0,385; p=0,029). Två signifikanta korrelationer till längd identifierades, en med LD i vänster ICA (r=-0,431; p=0,014) och en med flödeshastighet i höger CCA (r=0,371; p=0,037). Skillnader i artärernas uppbyggnad och struktur kan vara anledningen till att skillnad sågs mellan liggande och sittande i CCA men inte i ICA. Då resultatet visar en signifikant minskning av CLD vid sittande bör detta kunna påverka riskbedömning, diagnostisering och behandling.