Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i dagens skola ser på begreppet ”en skola för alla” och likvärdig utbildning, samt vilka svårigheter som finns och hur inkludering och delaktighet kan bidra till att lyckas med detta. Metoden är kvalitativ och bygger på strukturerade intervjuer av fyra verksamma lärare som arbetar på olika skolor och i olika kommuner. Det väsentliga i studien är lärarnas uppfattningar av dessa begrepp samt de svårigheter de ser. Forskningen jag utgått ifrån belyser den komplexitet och de svårigheter som finns kring begreppet ”en skola för alla” och en likvärdig utbildning och i studien problematiseras och analyseras uppfattningar gällande dessa frågor.Resultatet av studien visar att verksamma lärare inte anser att dagens skola är ”en skola för alla” och att en likvärdig utbildning är något som är svårt att uppnå. Det framgår också att det lärarna anser att det behövs fler resurser och bättre lärmiljöer. Samtidigt som de pekar på vikten av att lärare har rätt egenskaper, som lyhördhet och empati. De beskriver också att ett sätt att nå likvärdig utbildning bygger på likvärdiga undervisningssätt i alla teoretiska ämnen.

Vi har jämfört elevers resultat på matematiska problem på en traditionell skola och en montessoriskola. Vi har även jämfört flickornas resultat med pojkarnas.

Abelsson, Johanna & Midander, Malin (2016), ”Det är inget betyg, det är bara ett intyg på att man har gått i särskolan” – en studie om betygens betydelse i grund- och gymnasiesärskola (It's no grade, it's just proof of having been in special school”). Speciallärarprogrammet med specialisering mot utvecklingsstörning, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Förväntat kunskapsbidragAvsikten med föreliggande studie är att uppmärksamma vilka uppfattningar de olika aktörerna har, i relation till betygens vara eller icke vara i särskolan. Studien undersöker de olika aktörernas uppfattningar utifrån ett systemteoretiskt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att ur ett systemteoretiskt perspektiv bidra med kunskap om betyg i grundsärskolan och gymnasiesärskolan genom att kartlägga och analysera olika aktörers uppfattningar om betygens betydelse. Frågeställningarna var följande: Vilken betydelse har betygen i grundsärskolan och gymnasiesärskolan under elevernas utbildning? Vilken betydelse har betygen i grundsärskolan och gymnasiesärskolan efter avslutad utbildning? Hur många elever tar ut sina betyg i grundsärskolan och vilka mönster går att utläsa utifrån befintlig betygsstatistik beträffande betygsskalan?TeoriStudien utgår från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Bronfenbrenner benämner de olika nivåerna i ett system för; mikrosystemet, mesosystemet, makrosystemet och exosystemet. Olika system är ömsesidigt beroende av varandra för att kunna förstå helheten. I föreliggande studie ingår skolan i mikrosystemet, kommunen tillhör mesosystemet, staten finns med i makrosystemet och vårdnadshavarna ingår i exosystemet.MetodEtt kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv har använts det vill säga en metodtriangulering. Metoder som använts är semistrukturerade intervjuer och statistikinsamling. Det insamlade statistikmaterialet behandlade antalet elever som väljer att ta ut ett betyg och vilka mönster som kan utläsas från betygsskalan. De intervjuade aktörerna i studien finns representerade på mikronivå, mesonivå, makronivå och exonivå utifrån den ekologiska systemteorin.ResultatFöreliggande studie visar att det råder stor okunskap kring hur information och betygssättning bör ske enligt skollagen och de statliga styrdokumenten. Däremot framgår det tydligt hur betyg används vid kunskapsmätning i relation till styrdokumenten. I intervjuerna framgår det att lärare inte anser betygsfrågan så viktig. Detta på grund av att betyg inte används efter avslutad utbildning, och att samhället inte frågar efter betygen. Det ser mycket olika ut från kommun till kommun hur många elever som väljer att ta ut ett betyg. Ett mönster som har kunnat utläsas utifrån betygsstatistiken är att de flesta eleverna är godkända i grundsärskolan men att det är få elever som erhållit de högre betygen A och B.ImplikationerVår roll som speciallärare innebär att hantera kunskapsbedömning och betygssättning i relation till elever med utvecklingsstörning. Specialläraren behöver också ha förmågan att se olika medicinska perspektiv. Vidare behöver vi som arbetar som speciallärare med elever som har en utvecklingsstörning, ta extra hänsyn till elevens ålder och mognad.

Detta arbete syftar till att beskriva begreppet läxa, klargöra syftet med matematikläxor samt undersöka matematikläxor utifrån lärarnas perspektiv. Våra tre frågeställningar är: Vad är lärarnas syfte med matematikläxor i mellanstadiet? På vilka sätt tar lärarna hänsyn till elevernas förutsättningar utifrån socioekonomiska aspekter? I vilken utformning ges läxhjälp för att stödja elevernas kunskapsutveckling? Examensarbetet byggs utifrån ett sociokulturellt perspektiv där socioekonomiska belysningar beaktas. Vi har gjort fem kvalitativa intervjuer med grundskollärare i en mångkulturell skola. Resultatet av vårt arbete visar att de främsta anledningarna till att lärarna ger läxor är för att eleverna ska repetera och befästa tidigare kunskaper. Lärarna menar även att eleverna lär sig att ta ansvar över sitt arbete och kan planera sin fritid. Slutligen är läxor ett sätt för föräldrarna att få en inblick i barnens skolgång. För att läxor ska ge positiv effekt måste lärarna ta hänsyn till elevernas olika socioekonomiska förutsättningar, bakgrund och erfarenheter. Därmed kan en likvärdig utbildning erhållas.

Det här en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att ta reda på och synliggöra 13 tredjeklassares attityder gentemot läxor, samt reflektioner kring faktorer i vardagen som kan tänkas inverka i elevernas läxarbete.Det är många parter som uppmärksammar problematiken med läxor i skolan, så även forskare. Först och främst ville jag fördjupa mig i problematiken nationellt, men då mängden relevant, svensk forskning var ganska liten gjordes valet att analysera även internationell sådan. Fenomenet verkar bygga på ungefär samma problematik på olika ställen i världen. Bland flertalet av de studier som undersökt elevers egna reflektioner, så är majoriteten av dessa gjorda på barn äldre än tio år. Med denna studie kommer istället 13 elever i årskurs tre få framställa sin syn på läxpraktiken där kopplingar dras till förberedelser, återkoppling, reflektioner över deras fritid och tankar om hemmiljön samt föräldrainvolvering. Resultatet visar att en del elever inte ser läxorna som ett särskilt stort problem – snarare tvärtom - medan en annan del anser raka motsatsen. Det är tydligt att speciellt hemmiljö och föräldrainvolvering har en betydande inverkan för vilka attityder eleverna har gentemot hemläxor.Vidare är tanken att pedagoger i grundskolans tidigare år utifrån resultatet blir inspirerade att se över intentionerna med den läxpraktik de själva bedriver. Det finns trots allt goda läxor som bidrar till en likvärdig utbildning, och tanken bakom dessa bör lyftas fram.

Studien utgår från en ansats bestående av kombinationen fenomenografi och policy enactment med syfte att undersöka hur lärare uppfattar likvärdig utbildning. Fenomenografi belyser variation i uppfattningar av fenomen, särskilt inom utbildningskontext (Marton & Booth, 2000; Uljens, 1989), medan policy enactment lyfter fram vilka handlingar som gör policy och vilka faktorer som påverkar uppdraget likvärdig utbildning (Ball m.fl., 2012). Genom att tillföra lärarperspektivet kan studien bidra till ny kunskap i diskussionen och öka förståelsen av likvärdig utbildning. I studien genomförs fjorton intervjuer med grund- och gymnasielärare utifrån Scherps (2013) metod fältkarta. Utsagorna är sammanställda utifrån en fenomenografisk analysmetod där tre beskrivningskategorier utkristalliserats. Inom kategorierna inryms en bred variation av uppfattningar och spridning av hur lärare uppfattar likvärdig utbildning. Beskrivningskategorier utgör studiens utfallsrum och där policy enactment ansatsen ger de begreppsliga verktygen för analysen. Policy enactment ansatsen handlar om hur policys tolkas och omsätts i praxis och hur lärare blir till policyaktörer genom rekontextualisering som synliggörs i policyhandlingar (Ball m.fl., 2012). Resultatet ger en förståelse för variationerna i uppfattningar av innebörden av likvärdig utbildning som främst utgår från skollagen (SFS 2010:800) och för de omfattande policyhandlingar som gör policyn likvärdig utbildning. Resultatet för fram vilka kontextuella faktorer som påverkar uppdraget likvärdig utbildning. En del lärare uppfattar inte att de påverkas av externa kontexten styrdokument även om utsagorna grundar sig i styrdokumenten vilket skulle kunna tyda på att styrdokumenten är naturaliserade hos lärarna, det vill säga blivit en ideologisk och allmänmänsklig legitimering av lärarna som visas i diskursen. / The study uses a combined phenomenographic and policy enactment approach which aims at giving voice to teachers’ understandings of what it means to work with educational equity. Phenomenography highlights variation in perceptions of phenomena, especially within an educational context (Marton & Booth, 2000; Uljens, 1989), while policy enactment highlights the actions that make policy and the factors that influence the mission of equity in education (Ball et al., 2012). Understanding how teachers perceive educational equity can provide us with new knowledge towards achieving equity in education. In the study, fourteen interviews were carried out with compulsory and upper secondary teachers, using Scherp’s (2013) method field mapping. The interviewees' perceptions are compiled using a phenomenographic analysis method in which three descriptive categories emerged. The categories include a wide variety of perceptions and spread of how teachers perceive equity in education. Descriptive categories constitute the outcome space of the study and policy enactment approach provides the conceptual tools for the analysis. The policy enactment approach focuses on how policies are interpreted and translated into local practice where teachers are regarded as policy actors through recontextualization visible in various policy acts (Ball et al., 2012). The study provides an understanding of the various perceptions of the meaning of educational equity, primarily based on the Education Act (SFS 2010:800) and extensive policy acts that make the policy equity in education. The results bring out the contextual factors that influence teachers’ mission. However, some teachers do not perceive themselves to be influenced by external factors policy documents even though the statements are based on them, which may be due to a naturalization among teachers, having become an ideological and general human legitimization of the teachers as shown in the discourse.

Dagens klassrum blir mer och mer mångkulturella, vilket betyder att vi som blivandelärare måste skapa kunskap om hur religionsundervisning kan bedrivas på ettinkluderande och värderingsfritt sätt. Syftet med texten är att genom kvalitativaintervjuer synliggöra de eventuella normer och skillnader som finns i det mångkulturellaoch det monokulturella klassrummet. Genom tolkning av både tidigare forskning samtvår intervjustudie har vi med hjälp av våra frågeställningar kunnat undersöka hurreligionsundervisning bedrivs på olika skolor samt hur olika elevgrupper påverkarupplägget. I analysen presenterar vi citat från de olika informanterna från intervjuerna,samtidigt som vi belyser likheter och skillnader mellan de två skolorna. För att få framsvaren på våra frågeställningar har vi skapat en helhetsbild där vi inkluderat svaren frånintervjuerna samt den kunskap vi fått från den tidigare forskning. Utifrån det gjorde vien analys och kom fram till ett resultat. Resultatet visade att det finns skillnader på hurundervisning i religion bedrivs beroende på hur mångkulturellt ett klassrum är. Baseratpå det resultatet har vi dragit slutsatser om hur religionsundervisning bedrivs samt hurden blir inkluderande i det mångkulturella klassrummet.

Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogernas komplexa yrkesroll kommertill uttryck i förskolans pedagogiska praktik. Utifrån studiens syfte formulerades treforskningsfrågor fram som inriktade sig på att synliggöra hur specialpedagogers arbeteorganiseras i förskolan, hur specialpedagoger, barnskötare och förskollärarebegreppsliggör specialpedagogens roll och betydelse för den pedagogiska verksamheten,samt vilka svårigheter och möjligheter som finns för att bedriva ett framgångsriktspecialpedagogiskt arbete för en likvärdig förskola. I analysarbetet utgick vi ifrån detsystemteoretiska perspektivet kopplat till följande systemteoretiska begrepp: här-och-nu perspektiv, nivåer, helhet och relationer. Studiens internetbaserade forskningsmetodmöjliggjorde insamling av både kvantitativ och kvalitativ data, där deltaganderespondenter bestod av förskollärare, barnskötare och specialpedagoger. I resultatetframgick att specialpedagogens arbete utformas utefter varje enskild förskolaspedagogiska praktik, organisation och förväntningar på det specialpedagogiska arbetet.Specialpedagoger upplever att det finns en otydlighet angående yrkesrollensarbetsbeskrivning och menar att det bidrar till en osäkerhet gällande hurspecialpedagogerna bör utöva sin yrkesroll. Dock finns en generell och samstämmigintention från förskollärare, barnskötare och specialpedagoger angåendespecialpedagogens roll och arbete i förskolan. Resultatet visar att majoriteten avrespondenterna anser att specialpedagogen har en handledande funktion och är delaktig iarbetet gällande åtgärdsprogram, dokumentation och handlingsplaner samt det främjandeoch förebyggande arbetet i förskolans pedagogiska praktik. Att tillsammans medbarnskötare och förskollärare utveckla tillgängliga och inkluderande lärmiljöer samtkompetensutveckling för förskolans pedagoger, anses även vara centralt för denspecialpedagogiska yrkesrollen.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur fem legitimerade svensklärare undervisar om det formella textskrivandet i kursen svenska 2 på gymnasienivå. Studien har ett kompensatoriskt perspektiv då skolan och dess lärare ska se till att alla elever får chans att nå så långt de kan. Det är därför intressant att ta reda på hur svensklärare arbetar kompensatoriskt. Fokuset på det formella skrivandet härleds till dess vikt vid vidare studier och i flertalet yrkesroller. Ett sociokulturellt perspektiv används för att se huruvida elever införlivas i det formella skrivandets sfär. Studien använder semistrukturerade intervjuer som sedan genomgått en tematisk analys. Resultatet i studien visar att lärare vid skolor med höga antagningspoäng använder fler arbetssätt som kräver metakognitiv reflektion, medan lärare vid skolor med lägre antagningspoäng tenderar att använda färre arbetssätt som kräver metakognitiv reflektion. Lärarna vid skolor med låga antagningspoäng använder istället arbetssätt som ger ett rikt stödmaterial där eleverna arbetar mer individuellt. En slutsats är att dessa skilda arbetssätt verkar bidra till att elever som förstår formella texter ur ett metaperspektiv har större chanser att lyckas med vidare studier och i mer prestigefyllda yrken. En annan slutsats är att lärarna verkar arbeta kompensatoriskt och att de når så långt de kan i elevernas utveckling i relation till deras proximala utvecklingszoner, samt engagemang.

I dagens skola har alla elever rätt till en likvärdig utbildning oavsett tidigare erfarenhet, kunskapsnivå, förutsättningar och behov. Detta innebär en anpassning av ett läromedel så att eleven ges möjlighet att nå utbildningens mål (Skolverket 2019, s. 6). Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar läromedlet Robin ger en elev till en likvärdig läsutveckling. Studien utförs genom en textuell analys innehållande både en kvalitativ och kvantitativ metod för att urskilja progressionen inom respektive bok samt mellan dessa. Analysen sker bl.a. med hjälp av läsbarhetsverktyget LIX. Vidare utförs en semiotisk bildanalys för att undersöka vilken påverkan arbetsbokens bilder har för elevens kunskapsutveckling, vilken kompletteras med en beräkning av bildens läsbarhet med hjälp av verktyget BLIX. Resultatet av analysen visar på att det sker en progression inom båda de analyserade böckerna som medför att både den elev med en utmaning i läsning och eleven med goda läskunskaper ges en utmaning. Därmed kan en tolkning göras att läromedlet Robin bidrar till att alla elever ges likvärdiga förutsättningar till en läsutveckling. Resultat visar även på att anpassningar som framkommer i den lättare blå boken kan innebära en konsekvens för den elev med en utmaning i läsning genom att eleven tvingas att läsa mellan raderna. Slutligen framkommer att arbetsbokens bilder har en positiv påverkan för en elevs förutsättning till en likvärdig kunskapsutveckling.