Tv-serien Vikings har blivit väldigt populär sedan den först sändes i mars 2013. Vi undrar dock hur de olika folken (nordbor och engelsmän) i serien framställs i de religiösa kontakter och konflikter som uppstår under den första säsongen. Den här uppsatsen syftar till att undersöka stereotypisering av religiösa skillnader mellan fornnordiskt religiösa nordbor och kristna engelsmän i tv-serien Vikings. Vi vill också besvara frågor om hur nordbor och engelsmän framställs i tv-serien, samt hur lärare kan använda sig av mediet tv-serier och specifikt tv-serien Vikings i undervisningen för att lyfta frågor om kulturella skillnader i dåtiden och elevernas samtid med utgångspunkt i LGr 11. Teorin om stereotypisering grundar sig boken ​Histories on screen - The past and present in Anglo-American cinema and television ​(Edwards, Sayer och Dolski 2018). I boken beskrivs tv-serien ​The last kingdom,​ som hade sitt första avsnitt 2015. I The last kingdom får publiken se hur nordbor, ur engelsmännens perspektiv, anlände till England under början av medeltiden. Författarna berättar hur nordborna i serien framställs som blodtörstiga vildar som plundrade och våldtog allt i sin väg. Författarna menar på att detta följer en stereotyp i tidigare populärkultur,​ ViciousVikings (​1994), där nordbor framställs på liknande sätt. Undersökningen gjordes med grund i Andersson och Hedlings (1999) metod för filmanalys och utgår från Hedlings fyra principer. Vi har valt att ge en presentation av varje avsnitt blandat med löpande analys för att underlätta för läsare att förstå vilken del av de åtta avsnitten som analyseras istället för att ge en lång analys efter beskrivningen av empirin. Efter att ha analyserat de första åtta avsnitten i den första säsongen av tv-serien Vikings kom vi fram till att huvudkaraktärerna i serien inte passar in i den stereotypa bilden av vikingar. Däremot kunde vi se att många bikaraktärer och namnlösa karaktärer passar in i den stereotypa bilden genom deras handlingar. Vi kom även fram till att användningen av Vikings i undervisningssyfte kan vara fördelaktigt om det kombineras med övrig undervisning kring historia eller religionsämnet. Att visa bitar ur serien för att förstärka det man går igenom med eleverna kan hjälpa dem att lättare förstå en möjlig tolkning av hur fornnordisk religion utövades. Vikings kan även användas för att visa på stereotypisering inom medieprodukter inom svenskämnet i kombination med religionsundervisning. Att undervisa elever om stereotypisering av religiöst utövande i olika medieprodukter kan hjälpa elever att bättre förstå hur komplext religion kan vara. Utifrån denna analys har vi lärt oss på en fördjupad nivå om hur vi kan använda oss av filmmediet i det undervisade klassrummet, samt hur vi kan använda filmmediet för att nå en djupare kunskap inom det aktuella ämnet. / The TV series Vikings has become very popular since it was first broadcast in March 2013. However, we wonder how the various peoples (Norsemen and Englishmen) in the series are portrayed in the religious contacts and conflicts that arise during the first season. This paper aims to investigate stereotyping of religious differences between old norse religious Norsemen and christian Englishmen in the TV series Vikings. We also want to answer questions about how the Norsemen and Englishmen are presented in the TV series, and how teachers can make use of the media TV series and specifically the TV series Vikings in the teaching to raise issues about cultural differences in the past and the pupils' time based on LGr 11. The theory of stereotyping is based on the book Histories on screen - The past and present in Anglo-American cinema and television (Edwards, Sayer and Dolski 2018). The book describes the television series The last kingdom, which had its first episode in 2015. In The last kingdom, the audience can see how the Norsemen, from the English perspective, arrived in England in the early Middle Ages. The authors explain how the Norsemen in the series are portrayed as bloodthirsty savages who plundered and raped everything in their path. The authors argue that this follows a stereotype in earlier popular culture, Vicious Vikings (1994), in which the Norsemen are produced in a similar way. The survey was based on Andersson and Hedling's (1999) method for film analysis and is based on Hedling's four principles. We have chosen to give a presentation of each episode mixed with ongoing analysis to make it easier for readers to understand which part of the eight episodes is analyzed instead of giving a long analysis after the description of the empirical data. After analyzing the first eight episodes of the first season of the TV series Vikings, we came to the conclusion that the main characters of the series don’t fit into the stereotypical image of Vikings. However, we could see that many side characters and unnamed characters fit into the stereotypical image through their actions. We also found that the use of Vikings for educational purposes can be beneficial if it’s combined with other teaching on history or religion. Showing pieces from the series to reinforce what a teacher teaches his or her students can help them understand a possible interpretation of how Old Norse religion was practiced. Vikings can also be used to demonstrate stereotyping in media products within the Swedish subject in combination with religious education. Teaching students about the stereotyping of religious practice in various media products can help students better understand how complex religion can be. Based on this analysis, we have learned at an in-depth level about how we can use the film media in the taught classroom, and how we can use the film media to reach a deeper knowledge within the current subject.