Sammanfattning  Klimatförändringar orsakade av mänsklig aktivitet har lett till ökade krav på klimatomställning. I detta omställningsarbete spelar politiska riktlinjer och ramverk en tydlig roll. Klimatomställningsarbetet riskerar att leda till ökade orättvisor för redan utsatta sociala grupper, risk finns även att skapa nya orättvisor. Rättvis klimatomställning har fått ökat fokus de senaste åren genom exempelvis EU:s gröna giv. Syftet med denna studie är att undersöka föreställningar om rättvisa i det kommunala klimatomställningsarbetet i Linköpings kommun. För att undersöka detta har två kommunala styrdokument analyserats och fem intervjuer med kommunala politiker och tjänstepersoner genomförts. Denna studie utgår från JUST-ramverket som definierar rättvisa utifrån distributiv rättvisa, processuell rättvisa, reparativ rättvisa och rättvist erkännande. Även rumsliga och temporala aspekter ingår i detta ramverk och för denna studie har dessutom intergenerationell rättvisa samt rättvisa gentemot naturen inkluderats. Resultatet visar att föreställningar om rättvisa som kommer till uttryck i Linköpings kommuns klimatomställningsarbete framför allt visar sig genom distributiv och processuell rättvisa. För att beakta distributiv och processuell rättvisa krävs rättvist erkännande, något som också kunde identifieras i det analyserade materialet. Däremot identifierades inga konkreta exempel på reparativ rättvisa. Uppfattningar om begränsningar som framkom kring att integrera rättvisa i Linköpings kommuns klimatomställningsarbete är kunskapsbrist samt att det finns utvecklingsmöjligheter kring samverkan och samarbete. Uppfattningar om möjligheter som framkom kring att integrera rättvisa i klimatomställningsarbetet är samverkan, handlingsfrihet och samarbete med institutioner. Studien visar på att Linköpings kommun är i begynnelsen av implementeringen av rättvisa i klimatstomställningsarbetet och därav är rättviseperspektiv inte fullt integrerat. / Abstract  Climate change caused by human activity has led to increased demands for climate transition. In this transition, political guidelines and frameworks are crucial. Climate transition risks leading to increased injustices for already vulnerable social groups, there is also the risk of creating new injustices. Just climate transition has received increased focus in recent years through, for example, EU´s green deal. The purpose of this study is to investigate perceptions of justice in the municipal climate transition in Linköping municipality. To investigate this, two municipal policy documents have been analyzed and five interviews with municipal politicians and officials have been conducted. This study is based on the JUST-framework which defines justice based on distributive justice, procedural justice, restorative justice, and recognition justice. Spatial and temporal aspects are also included in this framework, and this study also includes intergenerational justice as well as justice towards nature. The results show that notions of justice that are expressed in Linköping municipality´s climate transition are primarily manifested through distributive and procedural justice. In order to consider distributive and procedural justice, just recognition is required, which could also be identified in the analyzed material. However, no concrete examples of restorative justice were identified. Perceptions of limitations that emerged regarding integration of justice in Linköping municipality´s climate transition are a lack of knowledge and that there are opportunities to improve cooperation and collaboration. Perceptions of opportunities that emerged regarding integration of justice in climate transition are cooperation, freedom of action, and collaboration with institutions. This study shows that the municipality of Linköping is at the beginning of the implementation of justice in climate transition, and therefore perspectives of justice is not fully integrated.