Bakgrund: En god mental hälsa är en förutsättning för att människan ska kunna hantera svårigheter i livet. Fysisk aktivitet har flertalet positiva hälsoeffekter vilket bland annat innefattar minskad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdomar, cancer samt psykisk ohälsa. Fysisk aktivitet visar sig även kunna ha positiv effekt och kunna dämpa symtom vid bland annat depression och ångest. Psykisk ohälsa är ofta förknippat med dålig fysisk hälsa och för tidig död där det i tidigare forskning finns flertalet barriärer som gör att personer med psykisk ohälsa inte utför fysisk aktivitet.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att använda fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd vid psykisk ohälsaMetod: Studien genomfördes genom en litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar vilka var publicerade under tidsperioden 2010–2020. Databaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO samt Web of Science användes för att hitta relevanta artiklar.Resultat: Resultatet visar att det förekom bristande kunskap hos sjuksköterskor, otydlighet i ansvarsfördelningen för den fysiska vården samt att det var ett tidskrävande arbete. Sjuksköterskorna ansåg fysisk aktivitet som en viktig del av behandling vid psykisk ohälsa men det fanns ett flertal barriärer hos personer med psykisk ohälsa vilket försvårade utförandet, bland annat läkemedelsbiverkningar och dålig psykisk status.Slutsats: Hög arbetsbelastning, bristande kunskap och att det är ett tidskrävande arbete gör det problematiskt för sjuksköterskan att ge råd till patienter med psykisk ohälsa i att utöva fysisk hälsovård. / Background: Good mental health is a prerequisite for people to be able to handle difficulties in life. Physical activity has many positive health effects which includes a reduced risk of suffering from cardiovascular disease, cancer and mental illness. Physical activity also proves to have a positive effect and can alleviate symptoms of depression and anxiety. Mental illness is often associated with poor physical health and premature death, where in previous research there are several barriers that prevent people with mental illness from performing physical activity.Aim: The aim was to describe nurses experience of using physical activity as a health-promoting measure in mental illness.Method: This study was conducted through a literature review on 15 scientific articles which were published during the period 2010-2020. The databases PubMed, CINAHL, PsycINFO and Web of Science were used to find relevant articles.Result: The result show that there was a lack of knowledge among nurses, ambiguity in who was responsible for physical care and that it was a time-consuming job. The nurses considered physical activity to be an important part of treatment for mental illness, but there were several barriers in people with mental illness that made it difficult to perform, including drug side effects and poor mental status.Conclusion: High workload, lack of knowledge and the fact that it is a time-consuming job makes it problematic for the nurse to give advice to patients with mental illness to perform exercise.

Bakgrund: Hot och våld är något som är ett globalt problem för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. I Sverige finns det lagar och föreskrifter för hur arbetsgivaren ska arbeta för att åstadkomma en säkrare arbetsplats. Sjuksköterskor har i sin kompetensbeskrivning att de ska förbättra vården och sin arbetsplats samt att de ska jobba personcentrerat för att hjälpa patienterna.   Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hot och våldssituationer på akutmottagningen.  Metod: Studien är en litteraturstudie där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Databaserna som använts för att inhämta artiklarna är Cinahl och PubMed. Avgränsningen för området gjordes med hjälp av en POR modell. Analysen av de vetenskapliga artiklarnas resultat gjordes genom att dela in ämnena i teman och subteman. Resultat: Många sjuksköterskor hade erfarenheter av hot och våld på arbetsplatsen. De hade även tankar kring hur det hade kunnat förebyggas, vad som utgjorde riskfaktorer samt hur deras mående och privatliv påverkats av hot och våld på arbetsplatsen.  Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att det fanns utrymme för förbättring samt flera åtgärder att vidta för att sjuksköterskor skulle kunna känna sig säkra på sin arbetsplats. Åtgärder som framkom var till exempel större närvaro av väktare samt utbildning i bemötande av hotfulla och våldsamma patienter. / Background: Threat and violence is a global problem that nurses in the emergency department experiences. There are laws and regulations in Sweden of how the employer should work for a safer environment. According to the nurses’ work description, they should continuously improve the care for patients and make sure of having a person-centered focus.  Aim: The aim of this literature review is to illustrate nurses’ experiences of threat and violence in the emergency department.  Method: This study is a literature review where ten qualitative scientific articles results were reviewed and analyzed. The databases that were used were Cinahl and PubMed. Limitations for the aim were made using a POR model. The scientific articles were analyzed through dividing the subjects into themes and subthemes.  Results: Many nurses had experienced threat and violence at their workplace. They had thoughts about how it could be prevented, which the risk factors were and how their wellbeing was affected by the threat and violence.  Conclusion: Nurses experienced that there were possibilities for improvement and workarounds to make sure the nurses felt safe at their workplace. Improvements that were suggested were for example presence of security guards and education in handling patients that are violent.

Bakgrund: Den äldre patientens läkemedelsbehandling är komplex i relation till åldersrelaterade kroppsliga förändringar. Att hantera läkemedel för denna patientgrupp är en mångfacetterad arbetsuppgift. Distriktssköterskan behöver använda sin specialiserade kunskap om det normala åldrandet och medicinska tillstånd för att bedöma den äldre patienten, men även kunna bedöma andras kompetens gällande läkemedel vid delegering. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av läkemedelshantering vid omvårdnad av äldre. Metod: Studien var en induktiv systematisk litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskors läkemedelshantering vid omvårdnad av äldre är ett ansvarstyngt arbete som kompliceras av att de ofta inte arbetar patientnära. Det saknades tilltro till att omvårdnadspersonalen kunde göra adekvata bedömningar i relation till äldre och läkemedel, vilket medförde att arbetet kring delegering kunde kännas olustigt. Arbetet kring delegering var även tidskrävande liksom arbetet med att sammanställa aktuell läkemedelsbehandling då en äldre patient skrevs ut från sjukhus. Diskussion: Organisatoriska brister som medförde tidsbrist och att riktlinjer frångicks medförde att det var svårt för distriktssköterskorna att arbeta ur ett personcentrerat perspektiv. Slutsats: Fynden i litteraturstudien har synliggjort distriktssköterskans arbete och ansvar kring äldre och läkemedel. Ytterligare forskning krävs för att utröna om ett personcentrerat arbetssätt kan minska läkemedelsrelaterade fel och därmed minska lidandet för den äldre patienten och samtidigt sänka samhällskostnader. / Background: The elderly patient's drug treatment is complex in relation to age-related bodily changes. Managing drugs for this patient group is a multifaceted task. The district nurse needs to use her specialized knowledge of normal aging and medical conditions to assess the elderly patient, but also to be able to assess others' competence regarding medicines when delegating. Aim: The aim was to describe the district nurse's experience of medication management in the care of the elderly. Method: The study was an inductive systematic literature review. Results: The results showed that district nurses' medication management in the care of the elderly is a responsibility-laden job that is complicated by the fact that they often do not work close to patients. There was a lack of confidence that the nursing staff could make adequate assessments in relation to the elderly and medicines, which meant that the work on delegation could feel uncomfortable. The work on delegation was also time-consuming, as was the work of compiling current drug treatment when an elderly patient was discharged from hospital. Discussion: Organizational shortcomings that led to a lack of time and deviations from guidelines meant that it was difficult for the district nurses to work from a person-centered perspective. Conclusion: The findings in the literature review have highlighted the district nurse's work and responsibilities regarding the elderly and medicines. Further research is needed to find out whether a person-centered approach can reduce drug-related errors and thereby reduce the suffering of the elderly patient and at the same time reduce societal costs. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund: Palliativ vård tillämpas för patienter med en obotlig sjukdom med målet att främja livskvaliteten och lindra lidande. När beslutet tas att vården kommer till ett palliativt skede genomförs ett brytpunktssamtal där patienten och närstående medverkar. Patienten kan ha växlande känslor angående sitt sjukdomstillstånd där nyckelord är värdighet och medkänsla.Syfte: Att beskriva den vuxna patientens upplevelser av att få palliativ vård i hemmiljön.Metod: Designen är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 15 kvalitativa artiklar publicerade mellan år 2010–2020 i databasen Cinahl.Resultat: Att ha möjlighet till att vara kvar i sitt hem leder till en känsla av trygghet. Denna känsla ökar då patienten vet att det går att nå det palliativa teamet oavsett tidpunkt. En känsla av att vara beroende av hjälp från andra leder till reducerad självkänsla. För att bevara självkänslan är det viktigt att inte bli bemött som en sjukdom utan som en människa i sin helhet. Patienten upplever att samarbetet inom det palliativa teamet är anledningen till uppfattningen att hela människan blir sedd.Slutsats: Att vårdpersonalen ger respekt och är lyhörd är enligt patienten viktiga delar vid palliativ vård. Patienten vill inte bli betraktad som en sjukdom eller annorlunda. Patienten som vill spendera sin sista tid i livet hemma bör få möjlighet för detta då det leder till en trygghet. Att kunna göra egna val och ha möjlighet att påverka sin vård upplevs viktigt. / Background: Palliative care is applied for patients who suffers from an incurable disease, with the goal of promoting the quality of life and to ease suffering. When the decision that the care will pass to the palliative phase have been made, a conversation at the crossroads is implemented, joined with the patient and relatives. The patient might experience shifting feelings regarding the state of their illness, where the keywords are dignity and compassion.Aim: To describe the adult patients´ experiences of receiving palliative care in home environment.Method: The design is a literature review where the results is based on 15 qualitative articles published between the years 2010-2020 in the database Cinahl.Results: When the patient has the opportunity to remain in their home, a sense of security is created. The experience of security is further reinforced by ensuring contact with the palliative team, and support around the clock. A feeling of being dependent on help from others lead to a reduced self-esteem. To preserve the self-esteem, it is important not to be met like an illness, but as the human being as a whole. The patient experiences that the teamwork within the palliative team is the reason for the feeling of being met as a complete being.Conclusion: The fact that the care staff gives respect and listens is an important part of palliative care. The patient does not want to be considered a disease. The patient who wants to spend his last time in life at home should be given the opportunity to do so as it leads to a sense of security. To be able to make one's own choices and have the opportunity to influence one's care is perceived as important.

Bakgrund: Att få en stomi innebär en kroppslig förändring som kan påverka kroppsbilden och självförtroendet negativt. Även den sexuella hälsan kan påverkas både utifrån psykologiska och fysiologiska faktorer. En god sexuell hälsa är en bidragande faktor för god allmänhälsa, men trots detta kan det vara svårt för sjuksköterskor att ta upp ämnet med patienter. Syfte: Syftet medlitteraturstudien var att sammanställa personer med stomis upplevelser av sin sexuella hälsa. Metod: Litteraturstudien utgick från en kvalitativ ansats. Databassökningen genomfördes i Cinahl och PubMed och en relevansgranskning gjordes för att hitta relevanta studier att inkludera. Flertalet studier kvalitetsgranskades enligt SBU:s mall för kvalitativa studier där tio stycken valdes ut till litteraturstudiens resultat. Dessa analyserades med Fribergs analysmodell för kvalitativa studier. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudteman vilka var begränsad sexuell funktion, förändrad kroppsbild, påverkan på intima relationer, omgivningens stöd och anpassning &amp; acceptans. Resultatet var att upplevelsen av den sexuella hälsan hos personer med stomi varierade mellan personerna men hade gemensamt att den hade påverkats på något vis. Slutsats: Den sexuella hälsan kan påverkas negativt för personer efter en stomiuppläggning. Tid och stöd har visat sig vara viktiga faktorer till att bibehålla och återfå en god sexuell hälsa. / Background: Getting a stoma means a bodily change that can have a negative affect on body image and self-confidence. The stoma can affect people’s sexual health for both psychological and physiological reasons. Having a good sexual health is a factor for good health in general, yet studies shows that it can be difficult for nurses to raise the subject with patients. Aim: The aim of the literature review was to compile people with stoma’s experiences of their sexual health. Method: The literature review is based on a qualitative approach to be enable to answer the purpose. The database search was conducted at Cinahl and PubMed and a relevant review was made to find studies to include. Most of the studies were quality reviewed according to the SBU's model for qualitative studies, where ten were selected for the results of the literature study. Then a analysis was made according to Friberg's analysis model for qualitative studies. Results: The analysis resulted in five main themes limited sexual function, altered body image, impact on intimate relationships, environmental support and adaption &amp; acceptance. The result showed that the experience of sexual health of people with stoma varied but had in common that it had affected in some way. Conclusions: People can experience a negative impact on their sexual health after they received a stoma. Time and support have proven to be important factors to maintain a good sexual health

Bakgrund: Kolorektal cancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige, vars symtom och behandling kan ha negativa följder i det dagliga livet och medföra nedsatt livskvalité, vilket ställer stora krav på sjuksköterskan att uppmärksamma nuvarande och potentiella kort- och långsiktiga behov. Genom ökad kunskap och förståelse för personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer kan sjuksköterskan främja deras egenvård och därmed deras livskvalité.Syfte: Studien syftar till att beskriva personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer.Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och baseras på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Datasökning har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier som beskriver personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer: Upplevelse av att leva ett begränsat liv och Upplevelse av egenvårdsstöd.Slutsats: Att leva med kolorektal cancer medför sociala begränsningar och känslomässiga reaktioner till följd av förändrade avföringsvanor, stomi, fatigue och sexuell dysfunktion, där socialt stöd i vardagen har betydelse för egenvård och hantering av dessa begränsningar. Genom att tillämpa ett salutogent och holistiskt förhållningssätt kan sjuksköterskan få kunskap och uppfattning om personens upplevda begräsningar och egenvårdsbehov för att kunna erbjuda stöd som främjar den enskilda personens egenvårdsförmåga och livskvalité. / Background: Colorectal cancer is the third most common cancer in Sweden, whose symptoms and treatment can have a negative consequence in daily life and lead to reduced quality of life, which places great demands on the nurse to pay attention to current and potential short- and long-term needs. Through increased knowledge and understanding of people's experience of living with colorectal cancer, the nurse can promote their self-care and thus their quality of life.Aim: The study aims to describe people's experience of living with colorectal cancer.Method: The study has been conducted as a literature review and is based on twelve scientific articles with a qualitative method. Data search has been done in the PubMed and Cinahl databases.Results: The results revealed two main categories that describe people's experience of living with colorectal cancer: Experience of living a limited life and Experience of self-care support.Conclusion: Living with colorectal cancer causes social limitations and emotional reactions due to changed bowel habits, stoma, fatigue, and sexual dysfunction, where social support in everyday life is important for self-care and management of these limitations. By applying a salutogenic and holistic approach, the nurse can gain knowledge and perception of the person's perceived limitations and self-care needs to be able to offer support that promotes the individual's self-care ability and quality of life.

Bakgrund: Trycksår har varit och är ett stort problem inom hälso- och sjukvården. Patienter som utvecklar trycksår upplever ständig smärta och lidande. Vidare upplever patienterna brister i omvårdnad av deras trycksår. Sjuksköterskan har ett ansvar att utföra sitt arbete utifrån beprövad erfarenhet och evidens och skapa säker vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med trycksår.Metod: En litteraturöversikt där totalt15 artiklar, varav två var kvalitativa och 13 kvantitativa, inkluderades i resultatet. Databaserna CINAHL och PubMed användes systematiskt för att söka fram vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskor har otillräcklig teoretisk och praktisk kunskap inom arbete med trycksår. Andra faktorer som påverkade arbetet var tidsbrist bristande rutiner och brist på utrustning. Det framkom även ett samband mellan sjuksköterskans inställning och engagemang kring att arbeta mot trycksår. Vidare framkom i resultatet att samarbete har en viktig roll då det skapar patientsäker vård.Slutsats: För att sjuksköterskor ska kunna arbeta med trycksår krävs både teoretisk och praktisk kunskap. Brist på rutiner leder till att sjuksköterskor upplever sig begränsade vilket kan påverka inställningen och engagemanget mot att arbeta med trycksår. Resultatet visar att samarbete har en positiv påverkan för patienternas vård samt patientsäkerheten. / Background: Pressure ulcer is and has been a problem in the healthcare for a long time. Patients that develop pressure ulcers experience constant pain and suffering. Furthermore, patients experience that care of pressure ulcers healthcare is deficient. The nurse has a responsibility to work according to evidence based practice and to provide safe care.Aim: The aim is to describe nurses’ experiences of working with pressure ulcers.Methods A literature review where a total of 15 articles, of which two were qualitative and 13 quantitative, were included in the results. The databases CINAHL and PubMed were used systematically to search for scientific articles.Results: The result showed that nurses have insufficient theoretical and practical knowledge within prevention work in pressure ulcers. Other factors that affected the preventive work were lack of routines, lack of time and lack of equipment. There was also a connection between the nurse’s attitude and knowledge regarding pressure ulcers. Furthermore, it emerged from the result that collaboration has an important role and leads to patient safety.Conclusion: For nurses to be able to work with pressure ulcers, both theoretical and practical knowledge is required. Lack of routines leads to nurses feeling limited and this can affect the attitude and commitment to work preventively with pressure ulcers. The results show that collaboration has a positive impact on patients care and patient safety.

Bakgrund: De vanligaste orsakerna till att personer får stomi är olika cancerformer och inflammatoriska tarmsjukdomar. Sjuksköterskan har en central roll i att ge stöd och kunskap till personer med stomi, dock visar tidigare forskning att sjuksköterskor utan vidareutbildning upplever att de har bristande kunskap om stomihantering, handledning samt stöd till personer med stomi.Syfte: Studiens syfte är att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med stomi.Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar användes. Databaserna som använts för att hitta de vetenskapliga artiklarna var CINAHL och PubMed.Resultat: Personer med stomi är sårbara och upplever begränsningar i vardagen, stigmatisering, genusskillnader, svårigheter med sex och intimitet samt får en förändrad kroppsbild. Stomiopererade kan ha svårt att acceptera stomin och därav har sjuksköterskan en central roll i att ge personcentrerad vård. De personer med stomi som pratar med anhöriga, närstående eller hälso-, och sjukvårdspersonal om upplevda förändringar får bättre självförtroende, ökad självkänsla och kan acceptera stomin lättare.Slutsats: Kvinnor har svårare än män att hantera och acceptera stomin samt besväras mer av förändrad kroppsbild och depression. Sjuksköterskor utan vidareutbildning upplever att de har bristande kunskap om hur dem ska möta personer med stomi och deras sexualitet samt hur dem ska ge rätt stöd, information och kunskap. Det är viktigt att närstående har kunskap om stomi för att kunna ge stöd till personer med stomi. / Background: The most common causes of people getting a stoma are various cancers and inflammatory bowel diseases. The nurse has a central role in providing support and knowledge to people with stoma, however, previous research shows that nurses without further education feel that they have a lack of knowledge about stoma management, supervision and support for people with stoma. Aim: The aim of this study is to describe adults' experiences of living with a stoma. Method: The study was conducted as a literature review using 15 scientific articles. The databases used to find the scientific articles were CINAHL and PubMed. Results: People with a stoma are vulnerable and experience limitations in everyday life, stigma, gender differences, difficulties with sex and intimacy and have a changed body image. Ostomy operated may have difficulty accepting the stoma and hence the nurse has a central role in providing person-centered care. The people with stoma who talk to relatives, or health and medical staff about experienced changes gain better self-confidence, increased self-esteem and can accept the stoma more easily. Conclusion: Women have more difficulty than men in managing and accepting the stoma and are more bothered by changes in body image and depression. Nurses without further education experience that they have a lack of knowledge about how to meet people with stoma and their sexuality and how to provide the right support, information and knowledge. It is important that close relatives have knowledge of the stoma in order to be able to provide support to people with a stoma.

The use of virtual commissioning has increased in the last years, but there are still challenges before the software code validation method is widespread in use. One of the additions to virtual commissioning is basing it on a digital twin to allow for improved accuracy. The aim of this thesis is to review existing standards and approaches to developing virtual commissioning, as well as to explore the definitions. The chosen approach to achieve the aim, is to perform a literature review of existing research papers and interviews with knowledgeable people in the industry. First, the definitions and classifications are reviewed, then the approaches for development of virtual commissioning and digital twins are explored in the literature. In three interviews with people of varying backgrounds and competences, the views of the virtual technologies are assessed to provide insight in the industry. The findings of the literature review and interviews are among others, the apparent need for standardisation in the field and that a sought-after standard in the form of ISO 23247-1 is under way. Furthermore, the digital twin is a concept with a promising future in combination with other technologies of Industry 4.0. In conclusion, this thesis provides a deep review of the challenges and possibilities of virtual commissioning and the digital twin and could be used as starting point for further research in standardisations and improvements sprung from the new standard.

Bakgrund: Självskadebeteende väcker många känslor och det förekommer en del missförstånd om fenomenet. Beteendet är sannolikt mer vanligt förekommande bland kvinnor än hos män och debuterar ofta i tidiga tonåren men kan drabba vem som helst. Att vårda personer med självskadebeteende är en utmaning för personal inom hälso- och sjukvården. Därför är det viktigt att belysa hur personer med självskadebeteende beskriver sina upplevelser om vad som kan utgöra betydelsefulla vårdinsatser. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med självskadebeteende beskriver möten med vården. Metod: En litteraturöversikt av 12 kvalitativa artiklar har utförts för att på ett systematiskt sätt redogöra för den forskning som gjorts inom det specifika området. Resultat: Personer med självskadebeteende upplevde både avsaknad och tillgång till förtroliga mellan-mänskliga relationer med vårdpersonal. Inom heldygnsvården kunde de mötas av oförstående och respektlös vårdpersonal som var mer intresserad av regler och uppfostrande än av individer i behov av vård och mellan-mänskliga relationer. Ett av de främsta hindren för återhämtningsprocessen var exponeringen för andra personers självskadebeteende. Det som upplevdes främjande för mellan-mänskliga relationer var personal som var genuint omtänksamma och tog sig tid att verkligen lyssna på varje individs unika berättelse. Om det fanns en ömsesidig och förtrolig vårdrelation, fanns en större benägenhet att söka vård i framtiden. Diskussion: Metoden och resultatet diskuteras mot bland annat bakgrund, vårdteoretisk utgångspunkt, lagar, kompetensbeskrivningar och vetenskapliga artiklar. / Background: Self-harm behavior evokes many emotions and there is some misunderstanding about the phenomenon. The behavior is likely to be more common amongst women than men and often starts in the early teens but can affect anyone. Caring for people with self-harm behavior is a challenge for healthcare professionals. Therefore it is important to clarify how people with self-harm behavior describe their experiences of what may represent significant care interventions. Aim: The aim was to find out how people with self-harm behavior experience healthcare. Method: A literature review of 12 qualitative articles has been carried out to systematically account for the research done in the specific field. Results: Individuals with self-harm behavior experienced both a lack of and access to trustful interpersonal relationships with healthcare professionals. In inpatient care they could be met by incomprehensible and disrespectful nursing staffs who were more interested in rules and upbringing than by individuals in need of care and interpersonal relationships. One of the main obstacles to the recovery process was the exposure to other people's self-harm behavior. The foundation for an interpersonal relationship was staffs that were genuinely thoughtful and took the time to really listen to each individual's unique story. If there was a mutual and trustful care relationship there was a greater tendency to seek care in the future. Discussion: The method and result are discussed towards the background, the theory of care, laws, competence descriptions and scientific articles.