Bakgrund:9,25 miljoner människor i Europa haren demenssjukdom och antaletberäknas öka. Att leva med en demenssjukdom innebär olika neuropsykiatriska symtom som hindrarden kroppsliga funktionenochleder till att personer med demens blir fysisk inaktiva och mer stillasittande.Syfte: Syftet är att beskriva vilken betydelse fysisk aktivitet har för äldre personer med demens.Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO och var publicerade mellan år 2010–2020.Resultat:Fysisk aktivitet påverkar den psykologiska funktionen genom att ge äldre personer med demens en ökad självkänsla, mindre depression samt bättre minne. Fysisk aktivitet påverkarocksåden kroppsliga funktionen då personer med demens blev mer rörliga samt att deras motorik och balans förbättrades. Sociala relationer kunde enklare etablerasoch engagemangetökadenär någon form av fysisk aktivitet utfördes av personerna.Slutsats:Litteraturöversiktens resultat visar att fysisk aktivitet är en positiv behandling hos personer med demens. Att vara fysisk aktiv visar sig ha en positiv effekt på kognitionen och minnet. Den fysiska aktiviteten hos äldre personer med demens bidrar till en tillvaro där relationer kan etableras och ett psykiskt välbefinnande förbättras. Fysisk aktivitet bidrar inte bara till en psykologisk positiv effekt, även den kroppsliga funktionen påverkas positivt då balans, rörlighet, muskel-och greppstyrkan förbättras hos personer med demens. Fysisk aktivitet kan skulle kunna vara ett alternativ till behandling för personer med en demenssjukdom för att uppnå hälsa. / Background:9.25 million people in Europe have dementia and the number is estimated to increase. Living with a dementia disease involves various neuropsychiatric symptoms that hinder bodily function and lead to people with dementia becoming physically inactive and more sedentary.Aim:The purpose is to describe the importanceof physical activity for older people with dementia.Methods: The thesis was conducted as a literature review based on 15 scientific articles. The articles were collected from databases PubMed, CINAHL and PsycINFO and were published between 2010-2020.Results:People with dementia showed improved feeling both physically and psychologically afterperforming physical activity. Dementia is slowed down by physical activity, wellbeing increased,and memory improved. The Bodily function became stronger and more enduring and social relationships could be more easily established. Barriers to performing physical activity could be understanding ability, fatigue, poor self-esteem,and the dementia itself.Conclusion:The results of the literature review show that physical activity is a positive treatment in people with dementia. Being physically active turns out to have a positive effect on cognition and memory. The physical activity for older people with dementia contributes to a life where relationships can be established,and a mental well-beingimproved. Physical activity not only contributes to a psychologically positive effect, but also the bodily function is positively affected as balance, mobility, muscle and grip strength are improved in people with dementia. Physical activity could be an alternative to treatment for people with dementia to achievehealth.

Bakgrund: Smittsamma sjukdomar har funnits i alla tider. När sjuksköterskor möter patienter med smittsamma sjukdomar ska de tillhandahålla trygg vård som grundar sig på teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter sjuksköterskor patienter som bär på Covid-19 som är en smittsam sjukdom. Forskning om vilka omvårdnadskompetenser som krävs för de som är i frontlinjen under en global katastrof är begränsade Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats: Resultat: Ur analysen identifierades fyra teman; Vårda i ovisshet; Rädsla för smitta; Utmaningar att arbeta i skyddsutrustning och Stödets betydelse. Konklusion: Sjuksköterskor saknar information och erfarenhet av att arbeta med Covid-19. Trots att flertalet sjuksköterskor innehar specialistutbildningar räcker inte det för att bemästra denna pandemi. Sjuksköterskor som arbetar med Covid-19 löper en stor risk för yrkesmässig exponering som leder till en stark rädsla för smitta och att smitta sina familjemedlemmar. Utmaningar att arbeta i skyddsutrustning samt bristen på skyddsutrustning har lett till både psykiska och fysiska påfrestningar. Det har bevisats att familjen, teamet och arbetsgivaren är ett viktigt stöd för sjuksköterskor i denna pandemi. / Background: Infectious diseases have always existed. When nurses meet patients with infectious diseases, they should offer to provide care based on theoretical and practical knowledge. Today nurses meet the majority of patients carrying Covid-19 which is a contagious disease. Research on the nursing skills required for those at the forefront during a global disaster is limited: Aim: To describe nurses' experience of caring for patients with Covid-19: Method: A literature review based on 12 articles with both qualitative and quantitative approach: Results: From the analysis, four themes were identified; To nurture in uncertainty, Fear of infection, Challenges of working in protective equipment and The need of support: Conclusion: Nurses lack information and experience of working with Covid-19. Despite the fact that most nurses have specialist training, this is not enough to overcome this pandemic. Nurses who work with Covid-19 are at high risk for occupational exposure, which leads to a strong fear of infection and of infecting their family members. Challenges to work in protective equipment and the lack of protective equipment have lead to both mental and physical strain. It has been proven that the family, the team and the employer are an important support for nurses in this pandemic.

Bakgrund: Många människor lever idag med en ohälsosam livsstil vilket leder till ohälsa. Minst 20 % av alla människor som söker sjukvård gör det på grund av de konsekvenser som uppstår av en ohälsosam livsstil. Hälsofrämjande arbete skall rikta sig mot att använda människan befintliga resurser för att främja hälsa. Sjuksköterskan ska värna om människors välbefinnande genom att motivera och främja egenvård genom stöttning vid livsstilsförändringar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet med hälsofrämjande livsstilsförändringar hos vuxna patienter. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ eller kvantitativ ansats. Artiklarna är publicerade mellan år 2005-2020. Artiklarna är insamlade från databaserna Cinahl och PubMed. Den insamlade datan är analyserad i tre steg. Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudkategorier som speglar faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser, Sjuksköterskan, Arbetsplatsen, Patientens påverkan, Interaktioner och Yttre faktorer. Det framkom att sjuksköterskor upplevde att de var viktiga i arbetet med hälsofrämjande livsstilsförändringar. Dock upplevde flertalet sjuksköterskor att ett hinder i arbetet var tidsbrist samt för lite utbildning. En möjlighet som sjuksköterskor upplevde kunde underlätta arbetet var stöttning av ledningen på arbetsplatsen. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att de har en roll i det hälsofrämjande arbetet riktat mot livsstilsförändringar. Faktorer som hindrar sjuksköterskor i det hälsofrämjande arbetet är tidsbrist samt brist på utbildning och kunskap inom ämnet. En faktor som ökar möjligheten till det hälsofrämjande arbetet anser sjuksköterskor är stöttning från ledningen på arbetsplatsen. Sjuksköterskors motivation påverkas även av patientens egen motivation. Sjuksköterskans motivation till arbetet avspeglar i flera fall patientens motivation till förändring. / Background: Today a lot of people live an unhealthy lifestyle which leads to ill health. At least 20% of all people who seek medical care do so because of the consequences of an unhealthy lifestyle. Health promotion work shall focus on using existing human resources to promote health. The nurse must protect people's well-being by motivating and promoting self-care through support in the event of lifestyle changes.Aim: To describe nurses' experiences of working with health-promoting lifestyle changes with adult patients.Method: The work was performed as a literature review based on 16 scientific articles with a qualitative or quantitative approach. The articles were published between year 2005-2020. The articles are collected from the databases Cinahl and PubMed. The collected data is analyzed in three steps.Result: The results are presented in five main categories which reflects the factors that has an impact on nurses’ experiences, Nurse, Workplace, Patients impact, Interactions and External factors. It emerged that nurses felt that they were important in the work with health-promoting lifestyle changes. Most nurses felt that an obstacle in the work was lack of time and education. One opportunity that nurses felt could facilitate work was support from management at the workplace.Conclusion: Nurses felt that they had a role in the health promotion work aimed at lifestyle changes. Factors that obstructed nurses in the health promotion work were lack of time, education and knowledge in the subject. One factor that nurses considered increased the possibility of health-promoting work was the support from the management at the workplace. Nurses' motivation was also affected by the patient they worked with. In several cases, the nurse's motivation reflected the patient's.

Bakgrund: I Sverige lever idag omkring 130 000 till 150 000 människor med en demenssjukdom och 20 000 till 25 000 insjuknar årligen. Beteendemässiga- och/eller psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) inkluderar bland annat depression, oro/ångest, agitation, aggression samt sömnsvårigheter. Dessa symtom behandlas vanligtvis med psykofarmaka fast flera studier påvisar försämrade symtom av BPSD. Personer med demenssjukdom är känsligare för läkemedel och en ökning på cirka 60 procent har skett under de senaste 25 åren vad gäller läkemedelsförskrivning till äldre personer. Det finns inga läkemedel som botar en demenssjukdom utan många läkemedel fungerar endast symtomlindrande. En stor del av all sjukhusvård för personer med demens är läkemedelsrelaterat.Syfte: Att beskriva betydelsen av musik och massage för att minska oro och agiterat beteende hos äldre med demenssjukdom.Metod: Studien är gjord som en litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod, publicerade mellan 2010–2020. Datasökningar har utförts i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom för att besvara litteraturöversiktens syfte; Musikens betydelse för oro, Musikens betydelse för agiterat beteende, Massagens betydelse för oro samt Massagens betydelse för agiterat beteende. Resultatet visade att musik och massage hade en positiv effekt på oro och agiterat beteende. I två av studierna ökade dock oro hos deltagarna efter interventionerna.Slutsats: Musik och massage kan utgöra ett alternativ eller komplement till farmakologisk behandling, i syfte att minska oro och agiterat beteende hos personer med demens. Vidare forskning relaterat till oro erfordras för att erhålla tydligare evidens för att musik och massage kan vara effektiva omvårdnadsåtgärder, detta på grund av att några studier visat att oro ökat efter interventionerna. / Background: In Sweden today, around 130,000 to 150,000 people live with dementia and 20,000 to 25,000 becomes ill annually. Behavioural and / or psychological symptoms of dementia (BPSD) include depression, anxiety, agitation, aggression, and difficulty sleeping. These symptoms are usually treated with psychoactive drugs, although several studies have shown worsening symptoms of BPSD. People with dementia are more sensitive to drugs and an increase of about 60 percent has occurred over the past 25 years in terms of prescription drugs for older people. There are no drugs that cure dementia, many drugs only work to relieve symptoms. A large part of all hospital care for people with dementia is drug related.Aim: To describe the importance of music and massage to reduce anxiety and agitated behaviour in the elderly with dementia.Method: The study was conducted as a literature review based on 15 scientific articles with a quantitative method, published between 2010-2020. The data search was conducted in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo.Results: Four main categories are presented to answer the purpose of the literature review; The meaning of music for anxiety, The meaning of music for agitated behavior, The meaning of massage for anxiety and The meaning of massage for agitated behavior. The result showed that music and massage had a positive effect on anxiety and agitated behavior. However, in two of the studies, participants' anxiety increased after the interventions.Conclusion: Music and massage can be an alternative or complement to pharmacological treatment, with the aim of reducing anxiety and agitated behavior in people with dementia. Further research related to anxiety is needed to obtain clearer evidence whether music and massage can be effective measures in nursing care, because some studies have shown that anxiety increased after the interventions.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat kraftigt under de senaste 20 åren vilket har gjort att mångkulturen har blivit mer märkbar. Det ökade antalet immigranter i Sverige resulterar i att det blivit vanligare att sjuksköterskor och patienter med olika kulturell bakgrund integrerar i vårdmöten. En god och välfungerande kommunikation är avgörande för att kunna etablera en god vård och omvårdnadsrelation mellan sjuksköterska och patient, vilket vidare är nödvändigt för att kunna tillhandahålla en god och patientsäkervård. Det ingår i sjuksköterskans ansvar att skapa en välfungerande kommunikation, tillhandahålla en patientsäker vård samt tillämpa mångkulturell omvårdnad i sitt yrkesutövande.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva aspekter som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ur ett mångkulturellt perspektiv.Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt som baserades på femton vetenskapliga studier med elva kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar.Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: Personliga aspekter (kulturell kompetens, sjuksköterskans attityd, etiskt förhållningssätt och patientens förväntningar); Språkliga aspekter (språkliga barriärer och icke verbala språkbarriärer); Organisatoriska aspekter (utveckling av kulturell kompetens, tidsbrist och tolktjänstbrist).Slutsats: Aspekterna som påverkar kommunikationen inom det mångkulturella vårdmötet mellan sjuksköterska och patient består av personliga aspekter, språkliga aspekter och organisatoriska aspekter. Lättillgängliga tolktjänster, mer tid till varje patient, kulturella utbildningar, sjuksköterskans kulturella kompetens, attityd och etiskt förhållningssätt kan bidra till att övervinna de kommunikationsbarriärer som kan uppstå i mångkulturella vårdmöten. / Background: Immigration has dramatically increased the last 20 years, which has made multiculturalism in Sweden more visible. This means that it is becoming more common that nurses and patients who have different cultural backgrounds meet in healthcare meetings. Good communication is crucial to establishing a good nurse-patient care relationship. Good communication is also important to be able to provide good and safe care to patients. It is part of the nurse's responsibility to build a well-functioning communication, to provide safe care and transcultural care within her professional practice.Purpose: The purpose of this literature review was to describe the aspects that affects communication between nurse and patient from a multicultural perspective.Method: The method chosen in this study is a literature review, which included fifteen scientific studies which studies focused on the selected subject of this literature review.Result: Findings in this literature review har emerge in three main themes including: Personal aspects (cultural competence, patient's expectations, nurse's attitude, and ethical approach). Linguistic aspects (language barriers and non-verbal language barriers). Organizational aspects (improving of cultural competence, lack of time and lack of interpreting services).Conclusion: Aspects that affect the communication within the multicultural care meeting between nurse and patient consist of personal aspects, linguistic aspects and organizational. Easily accessible interpreting services, more time for each patient, cultural training, nurse's cultural competence, attitude and ethical approach are important components for the nurse to be able to overcome the communication barriers that arise in the care meeting.

Bakgrund: Patienter som befinner sig i livets slutskede har ofta försämrad munhälsa. Munhälsa har en betydande roll för patientens generella hälsa. Vårdpersonalens arbete spelar en stor roll i omvårdnad av patienter i livets slutskede. Försämrad munhälsa kan skapa besvär och frustration för patienter som vårdas i livets slutskede. Syfte: Att skapa en översikt av hur munhälsa kan främjas för patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt där två artiklar med kvalitativ ansats och åtta artiklar med kvantitativ ansats har analyserats. Resultat: Munvård inkluderar omvårdnadsåtgärder som behövs för att främja munhälsa hos patienter i livets slutskede. Patienter kan erfara ökat välbefinnande efter munvård och vid god munhälsa. För utförandet av munvård behövs bedömningsinstrument, tydliga riktlinjer och tillräcklig kompetens hos vårdpersonal. Slutsats: Tydliga rutiner gör att munvård prioriteras i det dagliga omvårdnadsarbetet. Bedömningsinstrument är en förutsättning för utvärdering och till hjälp vid utformning av omvårdnadsåtgärder. Vårdpersonal behöver mer utbildning om munvård i livets slutskede för förebyggande av oral ohälsa och främjad munhälsa. / Background: Patients in end of life tend to have oral health problems. Oral health is of great importance when it comes to the general health of the patient. The practise of the caregivers plays a major role in nursing care for patients in end of life. Impairment of the oral health may lead to discomfort and frustration for patients receiving care at the end of life. Aim: To review how to support the patients oral health in the end of life. Method: A general literature review consisting of two qualitative articles and eight quantitative articles. Results: Oral care includes oral procedures that supports the patients oral health at the end of life. Oral health and oral health care make the patient experience an increased level of wellbeing. For the performance of oral care, assessment instruments, clear guidelines and the necessary skills of caregivers are needed. Conclusion: Clear routines makes oral care a higher priority in daily nursing care. Assessment instruments for oral care enables assessment and formation of nursing care procedures. Caregivers need extended education about oral care for patients in end of life, to prevent oral health problems and to support oral health.

A semi-systematic literature review of research carried out on the evolution of the concept of Euroscepticism since the term first was reportedly used in 1986 with special focus on articles published around the year before the 2019 European Parliament elections and to this date. The thesis was conducted with a particular interest in gathering more knowledge on using an evidence-based method in political science. The purpose was twofold, therefore: one to see how the concept itself has evolved in research, in terms of definition and salience as well as in terms of measuring and explanatory factors, and the other to see if the method used is appropriate to this purpose. From the data gathered, it can be said that the method is pertinent and relevant when assembling research from a widespread and multifaceted area in terms of geography and content, since it is meant to avoid the pitfalls of ‘picking and choosing’ data. The articles thus uncovered have shown that there is a red thread in research on Euroscepticism, that its context has changed and therefore its content, and that Euroscepticism 2020 is a salient issue.

Bakgrund: Hjärtsvikt klassificeras som en av Sveriges folksjukdomar där 10% av populationen vid en ålder av 80 år drabbas. Att leva med hjärtsvikt innefattar en kontinuerlig kontakt med hälso- och sjukvården, samt ett omfattande personligt ansvar att utföra egenvård. För en del patienter innebär egenvård ett överväldigande ansvar, där såväl yttre som inre omständigheter kan påverka en patients egenvårdsförmåga, och i sin tur även livskvalitet.  Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar egenvård vid hjärtsvikt ur ett patientperspektiv.  Metod: Designen är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar hämtade från databasen CINAHL; 7 kvalitativa, 7 kvantitativa samt 1 mixed method-studie.  Resultat: Faktorer som påverkar egenvården för patienter med hjärtsvikt kunde delas in i fem huvudkategorier: Kultur, Kunskap och utbildning, Acceptans och förståelse, Emotionella upplevelser samt Motivation. Resultatet visade att såväl fysiska som psykiska och sociala faktorer ansågs påverka egenvården vid hjärtsvikt ur ett patientperspektiv.  Slutsats: Att leva med hjärtsvikt utgör olika individuella förutsättningar till egenvårdshandling, där olika faktorer påverkar patientens egenvårdsförmåga. Forskning visar att vardagliga situationer och vanor har stor betydelse för egenvårdsförmågan, där familjen och inte minst hälso- och sjukvården utgör en hörnsten till att kunskap, delaktighet och trygghet integreras. Genom en kontinuerlig vårdkontakt och att känna motivation till att leva efter de förutsättningar patienten har kan egenvårdsförmågan stärkas och därmed även livskvaliteten. / Background: Heart failure is classified as one of Sweden's public diseases and 10% of the population at the age of 80 are affected. Living with heart failure includes continuous contact with health care, as well as extensive personal responsibility to perform self-care. For some patients, self-care means an overwhelming responsibility, where both external and internal circumstances can affect a patient's self-care ability, and in turn also quality of life.  Aim: The aim is to describe factors that affect self-care in heart failure from a patient perspective.  Method: The design is a literature review. The results are based on 15 scientific articles conducted from the CINAHL database: 7 qualitative, 7 quantitative and 1 mixed method study.  Results: Factors that affect self-care for patients with heart failure could be divided into five main categories: Culture, Knowledge and education, Acceptance and understanding, Emotional experiences and Motivation. The results showed that both physical, mental and social factors were considered to affect self-care in heart failure from a patient perspective.  Conclusion: Living with heart failure constitutes different individual prerequisites for self-care, where different factors affect the patient's self-care ability. Research shows that everyday situations and habits are of great importance for the self-care ability, where the family and not least health care constitute a cornerstone for the integration of knowledge, participation and security. Through continuous health care contact and feeling motivated to live according to the conditions the patient has, self-care ability can be strengthened and thus also the quality of life.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården är det främsta målet för patienter med cancersjukdom en kurativ behandling - behandling som botar. När cancern inte längre är möjlig att bota byter vården riktning till palliativ vård. Den Palliativa vården är delad i två faser där den första fasen är längre och påbörjas tidigare i sjukdomsförloppet än den andra fasen som är i slutskedet av patientens liv. Personcentrerad vård har valt som teoretiskt perspektiv.   Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med cancersjukdom i livets slutskede.   Metod: Genomfördes som litteraturöversikt grundat på tolv vetenskapliga artiklar varav åtta med kvalitativa ansats, tre med kvantitativa och en artikel med mixad metod.   Resultat: Tre kategorier sammanställdes utifrån de vetenskapliga artiklarna personlig utveckling, andlighet och psykisk påverkan. Resultatet visade att sjuksköterskan utvecklas i sin profession vid arbetet vi patienter med en cancersjukdom. Även att sjuksköterskan upplever existentiella dilemman vid relationen de skapar med sina patienter. Den psykiska påverkan var att sjuksköterskorna upplevde depression och sorg när de vårdade patienter med en cancersjukdom i livets slutskede.    Konklusion: För sjuksköterskeprofessionen visar det på ett behov av mer utbildning för framförallt nyexaminerade sjuksköterskor i att hantera situationer som innehåller svåra frågor och är känslosamma. Även att sjuksköterskans arbete kommer att påverka de efter flera år med att arbeta med patienter med en cancersjukdom i livets slutskede. / Background: In healthcare, the main goal for patients with cancer is curative treatment - treatment that cures. When the cancer is no longer curable, care changes direction to palliative care. Palliative care is divided into two phases where the first phase is longer and begins earlier in the course of the disease than the second phase which is in the final stages of the patient's life. person-centered care has chosen as a theoretical perspective.  Purpose: To shed light on the nurse's experience of caring for patients with cancer at the end of life.  Method: Conducted as a literature review based on twelve scientific articles, eight with qualitative approach, three with quantitative and one article with mixed method  Results: Three categories were compiled based on the scientific articles personal development, spirituality and psychological influence. The results showed that the nurse develops in her profession when working with patients with cancer. Also that the nurse experiences existential dilemmas in the relationship they create with their patients. The psychological effect was that the nurses experienced depression and grief when they cared for patients with a cancerous disease at the end of life.  Conclusion: For the nursing profession, it shows a need for more training, especially for newly graduated nurses in dealing with situations that contain difficult questions and are emotional. Also that the nurse's work will affect those after several years of working with patients with a cancerous disease in the final stages of life.

Increased use of data is influencing the existing practices in the engineering domain,including that of systems engineering. Complex products and systems (CoPS), along with its predominant methodology of development, Model-based systems engineering(MBSE), is no exception to this. This thesis explores the possible integration of the emerging data driven methods and the established model-based methods in the context of CoPS development. It also explores what the implications of such an integration could be for the organizations building such systems, the system integrators. To analyse the current state of the art in CoPS development and model based methods as well as the emerging trends in data driven methods, this research employs an integrative literature review method. The literature search concluded in 71 selected articles to be reviewed. These articles where divided over three main categories, CoPS, Model-based systems engineering (MBSE) and data driven methods.The results of the analysis suggest that data driven methods and the model-based methods complement rather than compete throughout the innovation life cycle of CoPS. The findings indicate that an integration of the methods is beneficial to the architectural, systemic, and component level innovation in CoPS. MBSE and data driven methods could however have different levels of influence in these three types of innovation. The findings indicate that MBSE could have more influence in architectural innovations, while data driven methods could be more influential in systemic and component innovation. The continuous innovation in the use phase of system is also seen to be improved by this integration. The system integrators benefit from the improved project to project learning resulting from the integration which enhances their economy of repetition. An integrated method could also increase the speed of which decisions can be made while still maintaining reliability in the system. The results indicate that the number of iterations could increase due to the increased feedback of data and the learnings gained from it, which could pose some challenge to the existing project management methods. Further research is needed to find out what are the full benefits of an integrated method and identify other potential conflicts.