Bakgrund Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammation i lungorna som förstör lungvävnaden och minskar lungkapaciteten. Sjukdomen går inte att bota. År 2030 beräknas sjukdomen utgöra den tredje största dödsorsaken samt patientgruppen i världen. KOL medför ett stort lidande och försämrad livskvalité för den drabbade. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. 13 artiklar från databaserna Cinahl och PsycINFO analyserades och sammanställdes med Fribergs analysmetod. De inkluderade artiklarna var av kvalitativ design. Resultat Resultatet delades in i två huvudkategorier: Förändring av förutsättningar och hantering av förändringarna. De centrala fynden var de fysiska förändringar som upplevdes, att fokus låg på andningen och känslor av att vara begränsad socialt var särskilt framträdande. Känslor av skam och skuld men också kunskapsutbyte och stöd hos andra personer i liknande situation. Att använda fysisk aktivitet som en strategi och ta ansvar för egenvård. Slutsats Resultatet visar att personer med sjukdomen KOL upplever begränsningar i det dagliga livet både gällande den sociala samvaron och fysiska aktiviteter. Hjälpmedel ansågs minska isolering och de dagliga aktiviteterna kunde upprätthållas bättre. Känslor av skuld och skam som har en inverkan på personernas upplevelser av hälsa framträder. Det finns upplevelser om attityder gentemot personer med KOL och att detta kunde leda till att man undvek att söka vård. / Background Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic inflammation of the lungs that destroys the lung tissue, reduces lung capacity and cannot be cured. In 2023, the disease is estimated to be the third biggest patient group in the world and the third largest cause of death. COPD causes suffering through shortness of breath, limited mobility and are duced quality of life. Aim The purpose of this thesis is to describe people's experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Method The thesis was carried out as a structured literature review containing 13 articles from the database CINAHL and PsycINFO. The articles were analyzed and compiled using Friberg´s analysis method. The included articles were of qualitative design. Results The results were divided into two main categories: Change in conditions and management of the changes. The central findings were the physical changes experienced, a focus on breathing and feelings of being socially restricted were particularly prominent. Feelings of shame and guilt but also exchange of knowledge and support from other people in a similar situation. Using physical activity as a strategy and taking responsibility for selfcare. Conclusions The results show that people with the disease COPD experience limitations in daily life both regarding social interaction and physical tasks. The study also reveals feelings of guilt and shame, which are significant for the persons' health. Experiences that there is a certain attitude towards people who suffer from the disease are described.

Bakgrund: Förlossningsdepression är ett tillstånd som kan uppstå under första året efter förlossningen, där modern upplever depressiva symtom samt humörsvängningar. Tillståndet är ett känsligt ämne och kan orsaka att mödrar lider i tysthet. Många mödrar söker inte vård för förlossningsdepression vilket påverkar modern, barnet och familjen.  Syftet: Syftet med studien är att beskriva mödrars erfarenhet av förlossningsdepression. Metod: En litteraturöversikt utfördes med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Studiens resultat baseras på 15 artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. De inkluderade artiklarna granskades utifrån SBU’s granskningsmall.  Resultat: Resultatet identifierade tre teman: “Erfara stigma”, “Erfarenhet av ensamhet” och “Upplevelse av stöd”. Resultatet visade att mödrarnas erfarenhet av att ha en förlossningsdepression var en upplevelse av stigmatisering. Detta skapade en rädsla att bli dömd. Omgivningens förväntningar på moderskap skapade en press och svårigheter att hantera de utmaningar som uppstod. Mödrarna upplevde känsla av ensamhet och uttryckte både en positiv och negativ upplevelse av stöd från familjen och vården. De upplevde även att ekonomiska svårigheter hade en negativ inverkan på deras förlossningsdepression. Slutsats: Mödrarnas erfarenhet av förlossningsdepression kan ge distriktssköterskan fördjupad kunskap om deras upplevelser. Distriktssköterskan bör visa empati i möten med mödrar, vilket kan skapa en trygg miljö där mödrarna är bekväma att uttrycka sina känslor. Genom ökad kunskap inom ämnet kan förlossningsdepression hos mödrar upptäcks tidigt. Detta kan främja välbefinnande hos dessa mödrar och deras familjer. / Background: Postpartum depression is a condition that can occur during the first year after giving birth, where the mother experiences depressive symptoms and mood swings. The condition is a sensitive subject and can cause mothers to suffer in silence. Many mothers do not seek treatment for postpartum depression, which affects the mother, the child and the family. Aim: The aim of this study is to describe mothers' experience of postpartum depression. Method: A literature review was performed with a descriptive design and qualitative approach. The study's results are based on 15 articles that were retrieved from the CINAHL and PubMed databases. The included articles were reviewed based on SBU's review template. Result: The results identified three themes: “Experienced stigma”, “Experienced loneliness” and “Perceived support”. The results showed that the mothers' experience of having postpartum depression was an experience of stigma. This created a fear of being judged. The environment's expectations of motherhood created a pressure and difficulties in dealing with the challenges that arose. The mothers experienced feelings of loneliness and expressed both a positive and negative experience of support from family and health care. They also felt that financial difficulties had a negative impact on their postpartum depression. Conclusion: The mothers' experience of postpartum depression can give the district nurse indepth knowledge of their experiences. The district nurse should show empathy in meetings with mothers, which can create a safe environment where the mothers are comfortable expressing their feelings. Through increased knowledge in the subject, postpartum depression in mothers can be detected early. This can promote the well-being of these mothers and their families.

Bakgrund: Av de 56 miljoner människor som dör i världen årligen har ungefär 60 procent behov av palliativ vård den sista tiden i livet. När den livshotande sjukdomen utmanar livet kan den palliativa patienten ha ett behov av existentiellt stöd. En hörnsten av den palliativa vården omfattar det aktiva lindrandet av existentiellt lidande. I den kliniska verksamheten uteblir den existentiella omvårdande dock många gånger. Syfte: Att beskriva existentiella upplevelser hos patienter inom palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som består av 18 artiklar med kvalitativ ansats och mixed method. Resultat: De som saknade resurser att hantera den förändrade tillvaron och dödshotet underkastades upplevelser av ångest, ensamhet, vanmakt, meningslöshet och hopplöshet. När döden blev en konkret realitet hamnade även olösta skuldkänslor i förgrunden. Kroppsliga förändringar och funktionsförluster gav till följd svåra upplevelser som rör identitet och självbild, bristande autonomi, förlorad gemenskap och skam. Andra patienter lyckades dock anpassa sig och kunde omvärdera livet, fokusera på meningskällor och ta vara på hoppet. Känslan av gemenskap kunde vara motvikten till existentiellt lidande. Slutsats: Existentiella upplevelser av skiftande karaktär utlöses när man lever med en svår sjukdom i ett palliativt skede. Den existentiella dimensionen är tydligt kopplad till förmågan att uppleva välbefinnande och livskvalitet, vilket är det övergripande målet för god palliativ vård. Detta fordrar en existentiell medvetenhet i omvårdnaden. / Background: Of the 56 million people who die around the globe annually, approximately 60 percent need palliative care at the end of their lives. When the life-threatening disease challenges life, the palliative patient may have a need for existential support. A cornerstone of palliative care involves the active alleviation of existential suffering. However, existential care is often lacking in the clinical practice. Aim: To describe existential experiences of patients in palliative care.  Method: A literature review with a descriptive design comprising of 18 articles with a qualitative approach and mixed methods.  Results: Those who lacked the resources to cope with the changed life conditions and the threat of death succumbed to experiences of anxiety, loneliness, powerlessness, meaninglessness, and hopelessness. When death became a concrete reality, unresolved feelings of guilt also came to the fore. Bodily changes and functional losses resulted in difficult experiences related to identity and self-image, lack of autonomy, loss of community, and shame. Other patients, however, were able to adapt and could reevaluate life, focus on sources of meaning and sustain hope. A sense of community could be the counterweight to existential suffering.  Conclusion: Existential experiences of varying nature are activated when living with a severe disease in a palliative stage. The existential dimension is clearly linked to the ability to experience well-being and quality of life, which is the overall goal of good palliative care. This necessitates an existential awareness in nursing.

Introduktion: Varje år insjuknar ungefär 350 barn i cancer i Sverige. När ett barn får cancer väntar en intensiv tid med tuffa behandlingar. Vardagen ändras drastiskt, inte bara för barnet som drabbats utan för hela familjen. För föräldrarna är det en påfrestande situation och sjuksköterskan har en viktig roll för att lugna osäkerheten och oron hos dem. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design användes. Resultatet baserades på kvalitativa originalartiklar. Kvalitetsgranskning av studierna utfördes med SBU:s granskningsmall för kvalitativ metodik och resultatet analyserades sedan med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier; emotionell påverkan, förändringar i vardagen och stöd med totalt åtta underkategorier. Föräldrarna upplevde många olika känslor som oro, stress, hopplöshet och skuldkänslor, och även fysiska symtom uppkom. Många upplevde att sjukdomen även medförde ekonomiska svårigheter. Sjukdomen gav föräldrarna nya perspektiv samt en förändrad syn på livet och relationerna inom familjen förändrades på olika sätt. Praktiskt och socialt stöd från både anhöriga och vårdpersonal var betydande för att underlätta de svårigheter som barnets cancersjukdom medförde. Slutsats: Föräldrar till barn med cancer beskrev främst negativa, men även några positiva, upplevelser till följd av sjukdomen. De genomgick emotionella, sociala och vardagliga påfrestningar och stöd från sjukvårdspersonalen var viktigt för att minska stress och oro som sjukdomen medförde. Bemötandet från sjuksköterskan är därmed en viktig faktor för föräldrarnas upplevelser av barncancer. / Introduction: Every year around 350 children are diagnosed with cancer in Sweden. After the diagnosis, a difficult time with severe treatments awaits. The everyday life drastically changes, not only for the affected child, but for the whole family. It's a stressful situation for the parents' and the nurses have an important role in order to calm them. Aim: The aim of this literature review was to study parents' experiences of living with a child affected by cancer. Method: A literature review with a descriptive design was used. The results were based on original qualitative articles. The articles were qualitatively reviewed using the SBU's review template for qualitative methodology and thereafter analyzed using Friberg's analysis model. Results: The result was condensed into three main categories; emotional impact, changes in everyday life and support with a total of eight subcategories. The parents experienced many different emotions such as worry, stress, hopelessness and guilt, and physical symtoms also appeared. Many felt that the disease also brought financial difficulties. The illness gave the parents new perspectives and a changed outlook on life, and the relationships within the family changed in different ways. Practical and social support from both relatives and healthcare professionals was significant in easing the difficulties caused by the child's cancer. Conclusion: Parents of children with cancer had mainly negative, but also some positive, experiences as a result of the disease. They experienced emotional, social and everyday stresses and support from the healthcare staff was important to reduce the stress and anxiety that the disease brings. The reception from the nurse is therefore an important factor for the parents' experiences of childhood cancer.

Bakgrund: Barn i alla åldrar kan känna smärta vid nålstick vilket är starkt sammankopplat med rädsla. Det kan generera stress och negativa minnen inför framtida vårdtillfällen, med risk för individ, vård och ökade samhällskostnader. Adekvat smärtlindring är en mänsklig rättighet för individen, men även sett från ett medicinskt, etiskt och juridiskt perspektiv. Trots detta är icke-farmakologisk smärtlindring, som avledning, underutnyttjade i den pediatriska vården. Eftersom barnvaccinationsprogrammet innebär flera nålstick under barnets uppväxt är kunskap om avledning av stor vikt.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekter av avledning som icke-farmakologisk metod för reducerad smärtupplevelse hos barn vid nålstick. Metod: En litteraturstudie utfördes med deskriptiv design och kvantitativ ansats. Studiens resultat har baserats på 16 randomiserade originalartiklar som hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Caldwell et al. (2011) och resultatanalysen utfördes enligt Popenoe et al. (2021). Huvudresultat: Avledning men hjälp av virtual reality, avledningskort, verbal interaktion med vårdnadshavare, träleksak, leksaksarmband och kalejdoskop hade smärtreducerande effekter för barn vid nålstick. Avledning med såpbubblor visade endast en smärtreducerande effekt hos mindre barn (3–6 år). Vibrerande instrument med kylkudde hade ingen smärtreducerande effekt hos barn som redan var smärtpåverkade. Studien fann motstridiga resultat för effekten av surfplatta och inga signifikanta effekter för leksaksrobot och aromaterapi.  Slutsats: Resultatets påvisande av avledningsmetoders smärtreducerande effekter på barn vid nålstick, föranleder en rekommendation om att dessa implementeras inom hälso- och sjukvård (primärvård, slutenvård, barnhälsovård och elevhälsovård). / Background: Children of all ages feel pain during needlesticks, which is strongly linked to fear. Associated stress and negative memories could affect future healthcare visits. This could imply an increased risk and cost for society. Adequate pain management is, from a medical, ethical and judicial standpoint, a human right. Despite this, pain management, such as distraction, remains underutilized in paediatric care. The childhood vaccination programme involves several needlesticks during the child’s upbringing, understanding the impact of distraction is of great importance. Aim: The aim of this literature review was to describe the effects of distraction as a non-pharmacological method for reducing the pain experience in children during needlesticks. Methods: This literature review was carried out using a descriptive design and a quantitative approach. The results have been based on 16 randomized original studies which were found through the Cinahl and PubMed databases. Article quality was assessed in accordance with Caldwell et al. (2011) and the data analysis was carried out in accordance with Popenoe et al. (2021). Main results: Virtual reality, distraction cards, verbal parent interaction, wooden toy, toy bracelet and kaleidoscope were found to have pain reducing effects for children during needlesticks. Distraction using soap bubbles showed effect only on younger children (3-6 years). Vibrating tool with cold patch showed no effect on children already in pain. There were contradictory results regarding the pain reducing effects of a smart tablet and no significant pain reducing effects of a toy robot and aromatherapy. Conclusion: The demonstrated pain reducing effect of distraction in children warrants a recommendation of implementation of these distraction methods in primary care, inpatient care, child health care and student healthcare.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom där individen pendlar mellan episoder av maniska/hypomaniska och depressiva skov som kan resultera i funktionella och kognitiva förändringar. Sjukdomen är mycket komplex och påverkar både den drabbade och omgivningen i hög utsträckning. Syftet: Att undersöka närståendes erfarenhet av att leva nära någon som har bipolär sjukdom. Metod: En litteraturstudie baserat på elva kvalitativa studier. Pubmed och Cinahl användes vid databassökningar. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och 10 underkategorier. Kategorierna var: “Bli psykologiskt och fysiskt påverkad”, “Bli socialt isolerad och balansera tillvaron”, “Använda hanteringsstrategier” och ”Samarbeta med hälso- och sjukvården”.  Konklusion: Närstående till personer med bipolär sjukdom upplevde många svårigheter kopplat till sjukdomens oförutsägbara natur. De kände ett ensamt ansvar och upplevde ett bristfälligt stöd från samhället, det sociala nätverket och vården. Det är därför av stor vikt att hälso- och sjukvården inkluderar närstående och erbjuder dem ett anpassat stöd. / Background: Bipolar disorder is a mental illness where the individual oscillates between episodes of manic/hypomanic and depressive episodes that can result in functional and cognitive impairments. The disease is highly complex and affects both the affected individual and their surroundings to a high extent. Aim: To investigate the experience of relatives living with individuals who have bipolar disorder. Method: A literature study based on eleven qualitative studies. Pubmed and Cinahl were used for database searches. The analysis was conducted using Friberg's analysis model. Result: The literature study shows that bipolar disorder has a significant impact on the lives of relatives. The results are presented in four categories; 1) Being psychologically and physiologically affected, 2) Becoming socially isolated and balancing life, 3) Using coping strategies and finally 4) the role of health care. Conclusion: Relatives of individuals with bipolar disorder experienced many difficulties related to the disease's unpredictable nature. They felt a lonely responsibility and experienced inadequate support from society, social networks, and health care. It is therefore essential that health care includes relatives and offers them tailored support.

Bakgrund: Smärtupplevelsen är subjektiv och individuell som inte kan uppskattas av storleken på en skada. Sjuksköterskans uppgift är att främja livskvalitet, lindra lidande och reducera komplikationer. Inom sjukvården administreras ofta opioider mot smärta, som har en hög beroendepotential. Personer med ett substansberoende och smärta har lika rätt till en kvalitativ, evidensbaserad och värdig vård. Behandlingen ska präglas av ett personcentrerat förhållningssätt där smärtan respekteras, bekräftas och tros på med hänsyn till olika faktorer som kan påverka smärtupplevelsen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att behandla smärta hos patienter med ett substansberoende. Metod: En litteraturöversikt som utgick från tio vetenskapliga originalartiklar, hämtade från databaserna PubMed och CINAHL complete. Sökorden i PubMed var följande, "nurs* experienc*", "nurs* attitude*", "Substance-Related Disorders", "Opioid-Related Disorders", "Pain Management", "care management" och "pain". I CINAHL complete var sökorden, "Substance Dependence", "Substance Use Disorders", "Pain Management", "care management", "Pain",  "nurs* experienc*" och "nurs* attitude*". Av de utvalda artiklarna var åtta kvalitativa och två kvantitativa som kvalitetsgranskades samt analyserades efter Fribergs metodbeskrivning. Resultat: Resultatet visade att inadekvat vård förekommer i smärtbehandlingen av patienter med substansberoenden. Detta till följd av sjuksköterskors bristande kunskap och kommunikation, stigmatisering, osäkerheter och rädslor samt brister i standardiserade smärtskattningsinstrument och behandlingsriktlinjer. Sammanfattning: Att behandla smärta hos patienter med substansberoenden kräver bred kompetens inom området och berör fysiska, sociala och psykiska behov. Vården behöver integrera ett personcentrerat arbetssätt för att tillgodose detta. Genom att dela med sig av erfarenheter och kunskap kunde man minska stigmatisering och lättare hantera egna känslor. Även organisatoriska förändringar på politisk nivå krävs för förbättringar. / Background: Pain is a subjective and an individual experience which cannot be judge by the apperance of an injury. The role of a nurse is to improve quality of life, alleviate suffering and reduce the impact of pain. In healthcare, addictive opioids are mainly administered for pain. People with a substance dependence and pain have the same right to a qualitative evidence-based and dignified care. Pain management should be characterized by a person-centred approach in which pain is respected, acknowledged and believed in, considers the various factors that may influence the experience of pain. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of managing pain in patients with substance dependence. Method: A general literature review based on ten original scholarly articles, taken from PubMed and CINAHL Complete databases was chosen for the study. The key words in PubMed was “nurs* experienc*”, “nurs* attitude*”, "Substance-Related Disorders", "Opioid-Related Disorders", "Pain Management", "care management" and “pain”. The following key words in Cinahl complete was "Substance Dependence", "Substance Use Disorders", "Pain Management", "care management", “Pain”, “nurs* experienc*” and “nurs* attitude*”. Of the selected articles were eight of qualitative design and two were quantitative. They were all quality reviewed and systematically analyzed according to Friberg's method description. Results: The findings show that inadequate care occurs as a result of nurses' perceived, as well as measurable, experiences of treating pain in patients with substance addictions. Based on lack of knowledge and communication, stigmatization, uncertainties and fears, as well as deficiencies in standardized pain assessment instruments and treatment guidelines. Summary: Managing pain in patients with substance dependence requires broad competence and affects physical, social and psychological needs. The healthcare have to integrate a person-centered way of working to accomplish those needs. Stigma and self-management of own feelings could be improved by sharing experiences and knowledge. Organizational changes at the political level are also required for improvements.

The aim of this literature search was to explore the prevalence of obstetric violence and identify nursing interventions that could potentially prevent the mistreatment of pregnant women in the United States healthcare system. Background: The topics of obstetric violence and healthcare disparities have been gaining awareness. Other countries have a larger body of research for obstetric violence compared to the U.S. Methods: CINAHL Plus with Full Text and MEDLINE databases were utilized. Global perspectives were considered in conjunction with the U.S. and specifically Florida. Healthcare disparities in obstetric care were identified, based on race, ethnicity, socioeconomic status, sexuality, disability, weight, and age. Results: There were seven studies related to obstetric violence in U.S. healthcare facilities, none in Florida. These studies found there was obstetric violence in U.S. healthcare facilities, however, it was inconclusive to the degree and rate of mistreatment as well as the effectiveness of any stated prevention strategies. The quality of the reporting limited the generalizability and rate of mistreatment. Discussion: Nursing interventions to obstetric violence were readiness to learn, shared decision-making, empathy, and self-reflection. Nurses can implement these interventions to improve the quality of patient care and prevent violence within the healthcare setting.

Bakgrund: Glaukom är en ofta odiagnostiserad sjukdom som kan leda till blindhet. Patienter med glaukom har ofta begränsad kunskap om sjukdomen, svårigheter med följsamhet till behandlingar och kan drabbas av psykisk ohälsa. Glaukom drabbar individen, sjukvården och samhället ekonomiskt. Prevalensen av glaukom förväntas att öka i takt med att världens befolkning blir allt äldre. Det finns behov av mer kunskap om erfarenheter från patienter med glaukom för att utveckla vården av dem.    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med glaukom.   Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats.     Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och elva underkategorier. Huvudkategorierna är 1. Patienternas kunskap och erfarenheter av glaukom, 2. Patienternas erfarenheter av glaukomsjukvården och compliance, 3. Sjukdomens påverkan på patienternas dagliga liv och 4. Patienternas copingstrategier. Resultatet visade att både den psykiska och fysiska hälsan kunde påverkas på olika sätt hos individer med glaukom. Många av deltagarna hade låg eller ingen kunskap om glaukom innan de fick diagnosen. Ögonsjukvårdspersonalen spelade en viktig roll gällande information om sjukdomen både till patienterna och deras anhöriga. Ekonomiska hinder och vissa rutiner inom ögonsjukvården försvårade både compliance (följsamhet) och hantering av sjukdomen hos deltagarna.    Slutsats: Förståelse för erfarenheter från patienter med glaukom kan bidra till förbättrad sjukvård och ökad följsamhet till behandling genom personcentrerad sjukvård. Detta kan leda till förbättrad livskvalitet för patienterna och en mer hållbar sjukvård. / Background: Glaucoma is an often undiagnosed disease which can lead to blindness. Patients with glaucoma often have limited knowledge about the disease, difficulties with compliance and may suffer from mental illness. Glaucoma affects the individual, healthcare, and society financially. The glaucoma prevalence is expected to increase as the world's population ages. There's a need for more knowledge about the experiences of  patients with glaucoma to develop their healthcare.   Aim: To describe patients' experiences of living with glaucoma.   Methods: A systematic literature review with qualitative design and inductive approach.    Results: The study resulted in four main categories and eleven subcategories. The main categories are 1. The patients' knowledge and experiences of glaucoma, 2. The patients' experiences of glaucoma healthcare and compliance, 3. The impact of the disease on the patients' daily lives and 4. The patients' coping strategies. The result shows that both mental and physical health could be affected in different ways in individuals with glaucoma. Many participants had a lack of knowledge about glaucoma before the diagnosis. The healthcare staff play an important role for the patients and their relatives in providing information about glaucoma. Costs and certain clinic constraints made it difficult for the individuals to comply and manage the disease.    Conclusion: An understanding of experiences of patients with glaucoma can contribute to improved healthcare and increased compliance through person-centered healthcare. This can lead to improved quality of life for the patients and more sustainable healthcare.

Bakgrund: Tidigare studier som undersökt arbetsrelaterad stress har uppgett att en majoritet av sjuksköterskor upplever någon form av stress under sitt arbetspass. Orsaker kan bland annat vara hög arbetsbelastning, tidspress och brist på beröm. För att förebygga ohälsa är det av vikt att kartlägga arbetsrelaterade stressfaktorer, detta för att kunna införa preventiva insatser. Det är av intresse att undersöka hur arbetsrelaterad stress kan påverka omvårdnaden då Socialstyrelsen klarlägger att arbetsmiljön är betydelsefull för att kunna utföra en patientsäker vård. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress i samband med omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie som har inkluderat elva kvalitativa studier. Databassökningarna genomfördes i CINAHL och PubMed där de utvalda studierna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall. Dataanalysen av studierna utfördes utifrån Popenoe m.fl. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av arbetsrelaterad stress i samband med omvårdnadsarbetet kunde sammanställas i tre övergripande kategorier; organisatoriska brister, tid som utmaning och otillräcklig kommunikation och samarbete. Utifrån dessa uppkom sex underkategorier; hög arbetsbelastning, underbemanning, tidspress, avbrott i arbetet, brist i samspelet med patient och anhöriga och brist i samverkan mellan kollegor. Konklusion: Generellt visade det sig att sjuksköterskorna upplevde arbetsrelaterad stress i sitt arbete på grund av flera faktorer. Detta resulterade i en försämrad kvalitet på omvårdnaden och det blev brister i att utföra en patientsäker och personcentrerad vård. / Background: Previous studies on occupational stress have stated that a majority of nurses experience some form of stress during their work shift. Reasons can include high workload, time pressure and lack of reward. It is important to chart work-related stress factors in order to prevent illness and to be able to introduce preventive measures. Investigating how occupational stress can affect nursing care is of interest as the National Board of Health and Welfare clarifies that the work environment is important to be able to perform patient-safe care.  Aim: To illustrate nurses’ experiences of occupational stress in relation to nursing care.Method: A literature review that included eleven qualitative studies. Database searches were done in CINAHL and PubMed and the studies have been quality reviewed using SBU:s review template. The articles were analyzed based on Popenoe et al.  Results: The nurses’ experiences of occupational stress in relation to nursing care could be compiled into three overarching categories; organizational shortcomings, time as a challenge and insufficient communication and cooperation. Based on these, six subcategories emerged; high workload, staff shortage, time pressure, interruption of work, lack of interaction with patient and relatives and lack of collaboration with colleagues.  Conclusion: In general it turned out that the nurses experienced occupational stress because of several factors. The result of this were reduced quality of care and there were shortcomings in performing safe and person-centered care.