Bakgrund Arbetsmiljön på akutmottagning beskrivs ofta som stressig med mycket överbeläggningar och bristande resurser. Den höga belastningen tvingar ofta sjuksköterskor att prioritera det mest akuta. Vid dödsfall på akutmottagning finns därför sällan tid till döende patienter och dess anhöriga. Sjuksköterskor på akutmottagning måste ges rätt förutsättningar att ta hand om dessa patienter på ett omsorgsfullt och värdigt sätt. Syfte Att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad vid dödsfall på akutmottagning. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematisk översikt. Litteraturöversikten baseras på 13 artiklar framsökta ur databaserna PubMed och Cinahl. Resultat Resultatet sammanställs utifrån två huvudkategorier; Vårdmiljön och Bristande stöd och resurser. Dessa presenteras med tillhörande underkategorier. Slutsats Resultatet visar genomgående att sjuksköterskor från olika delar av världen upplever att det på en akutmottagning saknas tillräckliga förutsättningar att ta hand om döende patienter. De främsta orsakerna till detta verkar vara akutmottagningens uppbyggnad, den stressiga och påfrestande arbetsmiljön, högt patienttryck och bristande resurser. / Background The work environment in the emergency department is often described as stressful, with a lot of overcrowding and a lack of resources. This results in a high workload which forces nurses to prioritize the most urgent patients. Nurses working in emergency department needs to be given the right conditions to care for these patients in a caring and dignified manner. Aim To compile nurses’ experiences in caring for dying patients in the emergency department. Method A structured literature review with the elements of the methodology used in a systematic review. The literature review was based on 13 articles found in the databases PubMed and Cinahl. Results The result was compiled from two main categories; The care environment and Lack of support and resources, which are presented with associated subcategories. Conclusions The results consistently show that nurses, regardless of geographical location, experience a lack of sufficient conditions to care for dying patients in the emergency department. The main reasons being the structure of the emergency department, the stressful and sometimes highly demanding work environment, patient overload and a lack of resources.

Bakgrund Inom svensk, såväl som internationell lagstiftning fastslås att barnets bästa ska beaktas när hälso- och sjukvård ges till barn. Dessutom ska barnens inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Samtidigt är det en utmaning för vårdpersonalen att realisera detta i praktiken, då patientgruppen barn skiljer sig stort från vuxna i deras möjligheter att göra sin röst hörd. Barnets egna perspektiv behöver därför särskilt lyftas fram och tas i beaktning. Syfte Studiens syfte var att beskriva barns upplevelser och erfarenheter i samband med sjukhusvistelse. Metod En strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter där tolv vetenskapliga originalartiklar ligger till grund. Datainsamlingen har utförts i databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat Resultatet identifierar de tre huvudkategorierna relationer, sjukvårdsinsatser och miljö. Sjukvårdspersonalen och familjen identifierades som två positiva och viktiga relationer för barn som vårdas på sjukhus. Åtgärder som orsakade smärta eller obehag var istället en starkt negativ upplevelse. Samtidigt var barn fortsatt nyfikna på åtgärderna och önskade erhålla information för att skapa förutsättningar till att aktivt delta i sin egen vård. Lek och sociala interaktioner var viktigt då det skapade distans till barnens roll som patient. En färgglad sjukhusmiljö med mjuka fluffiga textilier och som erbjöd avskildhet föredrogs. Slutsats Barnen uttryckte upplevelser och erfarenheter inom ett flertal områden. Resultatet visade på att deras åsikter och inställning till sin egen vård inte alltid togs i beaktning. När det gjordes visade det på positiva effekter. Med ett barncentrerat arbetssätt skulle barnens vård kunna anpassas utifrån patienternas önskan. / Background Both Swedish and international law states that the best interests of the child should be considered when providing healthcare. Furthermore, children's own views on the care or treatment in question should be taken into consideration as far as possible. At the same time, it is a challenge for healthcare professionals to realize this in practice, as children as a patientgroup differ greatly from adults in their ability to express themselves. This indicates the need to highlight and take into account children’s own experiences while hospitalized. Aim The aim of the study was to describe children's experiences of hospital stay. Method A structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews based on twelve original scientific articles. The data collection has been carried out in the databases Pubmed and CINAHL. Results In the result, three main categories are identified: relationships, health care interventions and environment. Healthcare professionals and family were identified as two positive and important relationships for hospitalized children. Actions that caused pain or discomfort were instead a strongly negative experience. At the same time, children remained curious about the healthcare they were provided with and wished to receive information to enable them to actively participate in their own care. Playing and social interactions were importantas such activities created distance to the children's role as patients. A colorful hospital environment with soft fluffy textiles, while at the same time offering privacy, was preferred. Conclusions Childern expressed experiences in a number of areas. The result showed that their opinions and attitude towards their own care were not always taken into account. When it was done, it showed positive effects. With a child-centered approach, the children’s care could be adapt based on the patients’ wishes.

Bakgrund: God vård präglas av sjuksköterskor som bryr sig om sina patienter, ger dem av sin tid och gör det lilla extra. Vidare är medlidande en viktig egenskap för att uppnå en god vård och för att kunna visa andra medlidande behöver sjuksköterskor vara självmedkännande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att hitta kraft till att vårda. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes där 12 artiklar valdes ut och analyserades. Resultat: Det framkom fyra teman i resultatet: Arbetsmiljö och stöd, Kunskap och utveckling, Vårdande egenskaper och Egenvård vid medkänslotrötthet. Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter var att de behövde en stödjande arbetsmiljö och möjlighet att utvecklas i arbetet för att hitta kraft till att vårda. Vidare framkom det att egenvård och självmedkänsla var viktiga faktorer för att undvika medkänslotrötthet. Slutsats: Sjuksköterskor måste få tillåtelse att visa sig själva egenvård och självmedskänsla och stödjas av arbetsgivare och kollegor för att hitta kraft till att fortsätta vårda och inte drabbas av medkänslotrötthet. Arbetsgivare behöver lägga större vikt vid att stödja sjuksköterskor för att undvika en hög personalomsättning på grund av att de inte orkar fortsätta vårda. / Background: Good care consists of nurses who care about their patients, give them of their time and does more than just the necessary. Compassion is an important trait to achieve good care and nurses needs to be self-compassionate to be able to show compassion to others. Aim: To describe nurses experiences of finding strength to care. Method: A general literature review was performed where 12 articles were chosen and analyzed. Results: The result revealed four themes: Work environment and support, Knowledge and development, Caring behaviors and Self-care when dealing with compassion fatigue. The result showed that nurses experienced that they needed a work environment that supported them and gave them the opportunity to develop in their work to find strength to care for others. Furthermore, it emerged that self-care and self-compassion was important to avoid compassion fatigue. Conclusion: Nurses needed permission to be self-caring and self-compassionate and to be supported by employers and colleagues to find the strength to continue caring and avoid compassion fatigue. Employers need to focus more on supporting nurses to avoid high turnover because they cannot find the strength to continue caring.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som ökar vilket dels beror på en åldrande befolkning men även på att många cancerformer blir allt vanligare. Det har även skett en ökning av överlevnad av cancer till följd av aggressivare onkologiska behandlingar, vilket innebär att fler cancerdrabbade kan leva betydligt längre med sjukdomen än tidigare. Detta leder i sin tur till att antalet canceröverlevare som lever med smärta ökar. Trots att smärta till stor del är behandlingsbar visar studier att många patienter inte är adekvat smärtlindrade, vilket kan orsaka ett stort lidande hos den drabbade. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med cancerrelaterad smärta samt deras upplevelser av vårdpersonalens bemötande. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats tillämpades. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl, därefter valdes 18 artiklar ut och analyserades med innehållsanalys. Kvalitetsgranskning utfördes med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Fyra kategorier identifierades: påverkan på det dagliga livet, smärtupplevelse, smärthantering samt bemötande från vårdpersonal. Smärta påverkade patienterna ur flera aspekter, såväl fysiskt och psykiskt som socialt, kulturellt och ekonomiskt. Det fanns en rädsla för att använda opioider vilket utgjorde ett hinder för adekvat smärtlindring. Patienter önskade bättre information och kommunikation från vårdpersonalens sida. Slutsats: Smärtupplevelsen hos cancerdrabbade påverkar individen negativt i en rad olika aspekter av livet, samt att brist på information och förståelse från vårdpersonal ökar patientens lidande. Trots att sjukvårdspersonalens bemötande har sina styrkor så finns det ett stort behov av bättre information och kommunikation. / Background: Cancer is a disease that is increasing, which is partly due to an ageing population, but also because different forms of cancer are becoming more common. There has also been an increase in cancer survival as a result of more aggressive treatments, which means that more cancer sufferers can live significantly longer with the disease than before. This leads to an increase in cancer survivors with pain. Although pain is often treatable, studies show that many patients are not adequately relieved from their pain, which can cause great suffering. Purpose: To examine patient´s experiences of living with cancer-related pain and their experiences of healthcare professional´s treatment towards them. Method: A general literature review with a qualitative approach. The article searches were conducted in PubMed and Cinahl, and 18 articles were included and analysed with content analysis. The articles were quality reviewed with the help of SBU’s review template for qualitative studies. Result: Four categories were identified: impact on daily life, pain experience, pain management and treatment from healthcare professionals. Pain affects the patient physically and psychologically as well as socially, culturally and economically. Patients fear using opioids, which constitutes an obstacle to adequate pain management. Patients express a need for better information and communication from healthcare professionals. Conclusion: The pain experienced by cancer patients affects the individual negatively in different aspects of life, and lack of information and understanding from healthcare professionals worsens the patient suffering. Although healthcare professionals’ treatment towards patient´s has its strengths, there is a need for better information and communication.

Bakgrund: Njurtransplantation är det medicinskt bästa behandlingsalternativet vid terminal njursvikt. 'Quality of life’ ökar efter en transplantation men når inte upp till samma nivåer som hos en frisk befolkning. Mottagaren av en njure kan även uppleva ångest och depression. En djupare inblick i vad som orsakar dessa känslor, samt vilka andra känslor en njurtransplanterad patient kan uppleva, är av värde för att sjuksköterskan ska kunna bemöta och stötta dessa individer.  Syfte: Syftet var att beskriva känslor och upplevelser efter att ha genomgått njurtransplantation från en levande eller avliden donator. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ ansats, publicerade i PubMed eller CINAHL. Samtliga artiklar kvalitetsgranskas med SBU:s mall för kvalitativa studier och analyserades med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet i denna litteraturöversikt baseras på 12 kvalitativa originalartiklar utförda i 7 olika länder. Tre huvudkategorier med 7 underkategorier återfanns. Huvudkategorierna var: 1. Den inre resans toppar och dalar, 2. En bergochdalbana av känslor gentemot donatorn, 3. Integrering och isolering i sociala relationer. Arbetet fann att deltagarna upplevde en bred variation av känslor som hopp, frihet, nedstämdhet och rädsla. Det var vanligt förekommande med komplexa känslor gentemot donatorn där både tacksamhet och skuld kunde existera samtidigt. I relation till omgivningen upplevde många avsaknad av stöd, medan andra kände stöd från familj, vänner eller andra njurtransplanterade. Slutsats: Njurtransplanterade patienter kan uppleva en bred variation av känslor. Återkommande utmaningar i livet efter transplantation kan vara förändringar kring ens identitet, rädslor för framtiden, skuld gentemot donatorn och upplevelser av att inte känna sig förstådd av omgivningen. Sjuksköterskan har en viktig roll i att bemöta och stötta dessa patienter. / Background: Kidney transplantation is the best medical treatment option for end-stage renal failure. Quality of life improves after a transplant but does not reach the same levels as in a healthy population. Kidney recipients may also experience anxiety and depression. A deeper understanding of the causes of these emotions, as well as the range of other emotions experienced by kidney transplant patients, is valuable for nurses to be able to address and support these individuals. Aim: The aim was to describe the emotions and experiences following kidney transplantation from a living or deceased donor. Method: A general literature review based on 12 scientific articles, using a qualitative approach, published in PubMed or CINAHL. All articles were assessed for quality using the SBU’s template for qualitative studies and analyzed using an inductive approach. Result: The findings in this literature review are based on 12 qualitative original articles conducted in 7 different countries. Three main categories with 7 subcategories were identified. The main categories were: 1. Highs and lows of the inner journey, 2. A rollercoaster of emotions towards the donor, 3. Integration and isolation in social relationships. The study found that participants experienced a wide range of emotions including hope, freedom, distress, and fear. Complex emotions towards the donor, where both gratitude and guilt could coexist simultaneously, were common. In relation to the surroundings, many experienced a lack of support, while others felt supported by family, friends, or other kidney transplant recipients. Conclusion: Kidney transplant patients may experience a wide range of emotions. Recurring challenges in life after transplantation can include changes in one’s identity, fears for the future, guilt towards the donor, and experiences of not feeling understood by others. The nurse plays a crucial role in acknowledging and supporting these patients.

Bakgrund: Palliativ vård ges till patienter i livets slutskede när det inte finns något ytterligare botemedel för personens sjukdom. Vårdformen innebär att patientens livskvalitet och välbefinnande sätts främst. Omvårdnad av patienter med palliativt vårdbehov behöver vara personcentrerad och fokuserad på både fysiska och existentiella behov. I sjukhusmiljö riskerar patienter vid livets slutskede att deras sjukdom kommer före den andliga vården och att stödet de får från sjuksköterskor inte kan möta deras behov. Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter av hur patienter med behov av palliativ vård upplever stöd från sjuksköterskor när de vårdas på sjukhus. Metod: Litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Data analyserades systematisk för att sammanställa resultat. Resultat: Utifrån dataanalysen identifierades tre huvudkategorier: symptomlindring, vikten av delaktighet och vårdens organisation. Dessa innefattar underkategorier och beskriver patienter med palliativt vårdbehovs erfarenheter av stöd från sjuksköterskor på sjukhus. Slutsats: Patienter med palliativt vårdbehov upplevde det stöd de får från sjuksköterskor på sjukhus som negativ påverkad av tidsbrist. Omvårdnad av dessa patienter visade sig inte vara tillräckligt personcentrerad. Patienter påpekar brister i den existentiella vården på sjukhusavdelningar och otillräckligt engagemang hos sjuksköterskor. Patienter betonade att de ändå uppskattade sjuksköterskans roll i deras vård på sjukhus men önskade att de hade mer tid för att vara närvarande och ge mer utrymme för patienters egna uttryckta önskningar / Background: Palliative care is given to patients at the end of life when there is no further cure for the person's illness and means that the patient's quality of life and wellbeing are putting first. Care of palliative patients’ needs to be person-centred and focused on both physical and existential needs. In a hospital environment, patients at the end-of life risk that their illness comes before spiritual care and that the support they receive from registered nurses (RN) will not meet their needs. Aim: The aim is to describe experiences of how patients in need of palliative care experience support from RNs when they are cared for in hospital. Method: Literature review based on 13 scientific articles. Data were systematically analyzed to compile results. Results: Based on the data analysis, three main categories were identified: symptom relief, the importance of participation and organization of care. These include subcategories and describe palliative care patients' experiences of support from RNs in hospitals. Conclusions: Palliative patients experienced the support they receive from RNs in hospitals as negatively affected by the lack of time. End-of-life care was found to be insufficiently person-centered. Patients point out shortcomings in the existential care in hospital wards and insufficient commitment of RNs. Patients emphasized that they still appreciated the RN`s role in their care in hospital but wished they had more time to be present and give more space for patients' self-expression.

Bakgrund: Studier visar att sjuksköterskans erfarenheter av att lindra lidande hos patienter i palliativt sjukdomsskede ställer höga krav på sjuksköterskans kunskap och kompetens för att kunna hantera komplexa medicinska och psykosociala utmaningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att lindra lidande hos patienter i ett palliativt sjukdomsskede. Metod: Litteraturstudien baseras på resultaten från tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna PubMed och Cinahl har använts för att identifiera artiklar av relevans för syftet. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s mall, och analyserades utifrån Popenoe’s kriterier för dataanalys. Resultat: Två kategorier identifierades: En utmanande uppgift och Vikten av goda professionella förutsättningar. Sex subkategorier identifierades enligt följande: Svårigheter i kommunikation, Rädslor och osäkerhet kring symptomlindring, Verksamhetsrelaterade hinder, Betydelsen av kunskap och erfarenhet, Betydelsen av att lära känna patienten samt Betydelsen av god teamsamverkan.  Konklusion: Studiens resultat tyder på att sjuksköterskor spelar en avgörande roll vad gäller att lindra lidande vid palliativt sjukdomsskede men att dem möter en rad olika utmaningar. Med rätt förutsättningar och resurser kan sjuksköterskor lyckas ge bästa möjliga lindring av lidandet. Det är centralt att sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård fortsatt ges det stöd och kunskap som är nödvändiga för att säkerställa att de kan möta dessa utmaningar på ett effektivt sätt. / Background: Studies show that nurses' experiences of alleviating suffering in patients in palliative stage of illness place high demands on the nurse's knowledge and skills to be able to handle complex medical and psychosocial challenges. Aim: The aim of the literature review was to describe nurses' experiences of alleviating suffering in patients in palliative care. Method: The literature review is based on the results of ten scientific articles with a qualitative approach. The databases PubMed and Cinahl have been used to identify articles relevant to the purpose. The articles were quality reviewed based on SBU's template and analysed using Popenoe's criteria for data analysis. Results: Two categories were identified: A challenging task and the importance of good professional preconditions. Six subcategories were identified as follows: Difficulties in communication, Fears and uncertainty about symptom relief, Institutional related obstacles, Importance of knowledge and experience, Importance of getting to know the patient, and Importance of good teamwork. Conclusion: The result of the study highlights that nurses play a crucial role in alleviating suffering in palliative care but that they face a variety of challenges. With the right conditions and resources, nurses can succeed in providing the best possible relief of suffering. It is essential that nurses working in palliative care continue to be provided with the support and knowledge necessary to ensure that they can meet these challenges effectively.

Academic success requires not only taking in content, but also understanding how to learn best. Self Regulated Learning (SRL) is process by which humans regulate their thinking, emotions, and behavior. It broadly describes the process of knowing (or learning) how to learn. Education research has found Self-Regulated Learning to be a key predictor of academic success along with other constructs like motivation and self-efficacy. It may be particularly critical in learning to program at the post-secondary level. Studies have shown that students benefit greatly from targeted instruction in these skills. Teaching students how to better self-regulate is both important and valuable for Computer Science students. The solution here may seem straightforward: educators should give instruction on self-regulation skills. However, there are a number of skills that encompass a student's proficiency with self-regulate; including time management, problem decomposition, and reflection. Self regulation also tends to be a highly cognitive and internal process making it difficult to observe directly, let alone measure. Which skills should be prioritized for targeted instruction? How could we empirically measure those skills? What limitations should we keep in mind when making such decisions? Within this dissertation, I will seek to address these questions. In order to get an idea of what skills the Computing Education Research community should be prioritizing, my co-authors and I conducted two studies. First, a Delphi Process study that expanded the field by gaining an understanding of what SRL skills CS post-secondary educators value most. This gave a more firm view of what skills were most important for CS students. Second, a systematic literature review to examine what skills had been studied within the Computing Education Research community. Ultimately, I created a finalized list of 12 SRL skills that appear to be particularly important to CS education. This list also includes behaviors an outside observer could use as indicators of the presence or absence of SRL. After creating this list, I then considered how best to measure these each of these 12 skills. One form of measurement comes from using data traces collected from educational software. These allow researchers to make strong inferences about a student's internal state empirically. They also allow for measurement of students at greater scale and through automated means, making them advantageous for large classes. For my third publication, I then set about identifying a set of data traces for these skills taking a theory-first approach. I also make the case that CS is well situated to make great gains in trace-based approaches as they make use of a whole ecosystem of data sources. This is important as it is currently common for studies to utilize just one. / Doctor of Philosophy / Knowing how to learn is a critical aspect to academic success. Self-Regulation is the process by which humans regulate their thinking, emotions, and behavior. It encompasses the process of knowing (or learning) how to learn. Several studies have argued that learning Computer Science especially requires a strong self-regulated learning, but studies show novice programmer's skills in this area are still weak and benefit from further instruction. This is true even for students entering post-secondary education. Thus teaching students how to better self-regulate is important for CS students, but creating such lessons is not straightforward. SRL is a broad field and covers a variety of different skills that students may need. What skills are most important for instructors to teach their students? Once we know what skills are most important for targeting, how do we measure those skills? These are the questions I examine. In order to get an idea of what skills the Computing Education Research community should be prioritizing, I conducted both a Delphi Process study. Following that I conducted a systematic literature review to get a better idea of what the Computing Education Research community is currently studying. I then considered the best way to measure these skills. While there are many approaches available to study SRL, I opted to examine these skills through student interactions with digital education software, called data traces. These traces are advantageous as they authentically capture learning in a way no other approach currently can. For my third paper I systematically derived a series of high-quality traces and made the case that CS classes already collect a lot of valuable traces through common digital education software systems.

Syftet med detta arbete var att undersöka användningen av örtmedicin vid vasomotoriska symptom i klimakteriet. Frågorna som ställdes var vilka växter som användes, vilka delar av växterna som användes, och hur växtdelarna bereddes och användes. Den sista frågeställningen tog upp hur mycket växterna lindrade de vasomotoriska symptomen. En litteraturstudie genomfördes över vetenskapliga artiklar. I artiklarna användes 20 växter, men endast fem av dessa sas lindra de vasomotoriska symptomen. De fem växterna var Actaea racemosa, Angelica sinensis, Ginkgo biloba, Glycine sp. och Pimpinella anisum.  De växtdelar som oftast användes var rötterna och dessa bereddes ofta genom extrakt som bearbetades för att öka koncentrationen och omvandlas till pulver. Pulvret formades för det mesta till tabletter och kapslar. Ibland saknades information, som vetenskapliga namn på växterna, vilka växtdelar som användes eller hur växterna bereddes. I snitt lindrade växterna de vasomotoriska symptomen med 60 %. De flesta växterna visade sig lindra milda symptom mer än starka symptom. Ett undantag var P. anisum som minskade både antal och styrkan på vallningarna med 74 %. Denna litteraturstudie visar att det finns växter som påverkar de vasomotoriska symptomen i positiv riktning. Samtidigt visar den att informationen i artiklarna ibland är bristfällig och att man inte alltid studerar om växterna kan ge biverkningar. Örtmedicin skulle kunna vara ett alternativ för kvinnor som av olika anledningar inte kan eller vill använda syntetiska hormoner eller andra farmakologiska mediciner, men för att kunna ta in örtmedicin som en del av sjukvården krävs det longitudinella studier som även studerar eventuella biverkningar eller risker för att bättre säkerställa växternas effekt på människokroppen. / The aim of this study was to investigate the use of herbal medicine for vasomotor symptoms during menopause. The questions posed were which herbs that were used, what parts of the herbs that were used, and how the plant parts were prepared and utilized. The last question covered how much the plants alleviated the vasomotor symptoms. A review of the scientific literature was carried out. In the articles, 20 herbs and plants were used, but only five of them were said to relieve the vasomotor symptoms. The five plants were Actaea racemosa, Angelica sinensis, Ginkgo biloba, Glycine sp. and Pimpinella anisum.  The most commonly used parts of the herbs were the roots, often through extracts that were processed in order to increase the concentration and to transform the plant parts into powder. The powder was then for the most part transformed to tablets and capsules. Sometimes, information was missing, such as the scientific names of the plants, what parts of the plants that were used and how the herbs were prepared and utilized. On average, the herbs alleviated the vasomotor symptoms by 60 %. Most of the herbs appeared to relieve mild symptoms more than they alleviated strong symptoms. An exception was P. anisum, which decreased both the amount of and the strength of the flushes by 74 %. This literature study shows that there are plants that influence the vasomotor symptoms in a positive direction. At the same time, it shows that the information in the articles is sometimes incomplete and that the scientists do not always study if the herbs can give side effects. Herbal medicine could be an alternative for women who, for different reasons, cannot or do not want to take synthetic hormones or other pharmacological medicines. However, in order to make herbal medicine part of the treatment offered by public health care, longitudinal studies that also investigate possible side effects or risks are needed for securing the effect of the herbs on the human body.

I Sverige drabbas årligen omkring 7000 kvinnor av bröstcancer vilket är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Bröstcancer påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten (HRQoL) både på kort- och lång sikt. HRQoL beskriver den inverkan hälsa har på funktionsförmåga och upplevda välbefinnande inom fysiska-, psykiska- och sociala livsområden. Syftet var att undersöka hur kvinnor med bröstcancer värderar sin hälsorelaterade livskvalitet. Litteraturöversiktens design utgick från en deduktiv ansats. Litteraturöversikt gjordes bland artiklar i databaser med inriktning omvårdnad. Resultatet innefattar 18 vetenskapliga artiklar, nio kvalitativa- och nio kvantitativa studier. HRQoL påverkas negativt inom fysiskt-, psykiskt- och socialt välbefinnande hos kvinnor med bröstcancer. Kvinnorna skattar fysisk funktion som försämrad vilket påverkar fysisk HRQoL negativt. Psykisk HRQoL påverkas även negativt då de upplever isolering, depression, ångest, förlust av kontroll och rädsla under bröstcancerbehandling. Kvinnorna skattar betydligt sämre social HRQoL än övrig population då de behöver avstå från dagliga aktiviteter. För att kvinnorna ska kunna uppnå god HRQoL behöver sjuksköterskor ha kunskap om vilka faktorer som påverkar HRQoL vid bröstcancer. Att även tillämpa personcentrerad omvårdnad kan vara betydelsefullt för att uppnå tillfredsställande omvårdnad och HRQoL. Förståelse för kvinnornas HRQoL är av betydelse för vägledning och stöttning genom sjukdomsprocessen. / In Sweden around 7000 women are affected by breast cancer every year which is the most common cancer among women. Breast cancer influence women both in short- and long-term health-related quality of life (HRQoL). HRQoL describes the influence health has on functional ability and the experience of physical-, psychological- and social wellbeing. The aim was to examine how women with breast cancer value their health-related quality of life. This literature review was based on a deductive approach. A literature review was made with articles from databases with focus on nursing care. The result is based on 18 scientific articles, nine qualitative and nine quantitative studies. HRQoL is negatively affected among women with breast cancer and influences physical-, psychological- and social wellbeing. The women rate physical function as decreased which affects physical HRQoL negatively. They experience isolation, depression, anxiety, loss of control and fear during treatments. Women rate significantly lower social HRQoL than the rest of the population when they must abstain from daily activities. If the women are going to achieve satisfying HRQoL the nurses need to have knowledge about which factors that may influence HRQoL in breast cancer. Using person-centred nursing is also important in order to achieve satisfying care and HRQoL. Understanding of the women´s HRQoL is significant for guidance and support during the disease.