Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en gammal tradition där delar av könsorganet avlägsnas och ibland sys ihop. Det icke-medicinska ingreppet utförs på kulturella grunder och syftar till att kontrollera sexualiteten och omvandla flickan till kvinna. Trots att ingreppet bryter mot de mänskliga rättigheterna beräknas 140 miljoner kvinnor världen över vara könsstympade. Det är därför relevant för sjuksköterskor att införskaffa sig kunskap om de vårdbehov som kan finnas hos denna grupp kvinnor.  Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha genomgått könsstympning.  Metod: Litteraturöversiktens material utgörs av tolv kvalitativa och två kvantitativa studier. Databaserna som användes var Cinahl Complete, PsykINFO och Medline.  Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; att känna rädsla och smärta i nära relationer, att mötas med förståelse men också brist på kunskap, att känna sig påverkad själsligt och kroppsligt samt att känna utanförskap men behöva samhörighet.  Slutsats: Kvinnor som lever med könsstympning upplever sig ha blivit stigmatiserade och fråntagna bestämmanderätten över sin kropp i möten med vården. Kunskapsbrist hos vårdaren har lett till känslor av otrygghet och rädsla hos kvinnorna. Då majoriteten lever med fysiska och psykiska konsekvenser från ingreppet behöver vården ha kompetens för att möta dessa kvinnor. Upplevelser av smärta och ångest i sexuella och sociala möten med partnern tydliggör även att omvårdnaden måste omfatta hela familjen. En bredare syn på sex påverkade kvinnornas upplevelser av att ha en god sexuell hälsa. / Background: Female circumcision is an old tradition where parts of genitalia are removed and sometimes sewn together. The non-medical procedure is performed on cultural grounds and aims to control sexuality and to transform the girl into a woman. Despite the violation of human rights an estimated 140 million women worldwide are genitally mutilated. It is therefore relevant for nurses to gain knowledge about the health interventions needed for this group of women. Aim: To describe women’s experiences after genital mutilation. Method: The material in this literaturereview consists of twelve qualitative and two quantitative studies. The databases used were Cinahl Complete, PsykINFO and Medline. Results: Four themes occurred; to feel fear and pain in close relationships, to be met with understanding but also lack of knowledge, to feel affected mentally and physically and to feel exclusion but need belonging. Conclusion: Women living with genital mutilation feel stigmatized and deprived of the right to decide over their own bodies in encounters with healthcare. Lack of knowledge by the caregivers has led to feelings of insecurity and fear. As the majority live with physical and mental consequences from the procedure, the caregivers need competence to meet the womens needs. Experiences of pain and anxiety in sexual and social encounters with partners also makes it clear that the health interventions must adress the whole family. A broader view of sex affected the womens view on having a good sexual health.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som utlöser inflammation på en eller flera delar av kvinnans könsorgan. Vanliga symtom för endometrios är buksmärta, bäckensmärta och samlagssmärta. Symtomdebut är varierande, dock finns det studier som tyder på att symtom uppkommit redan i tonåren. Vid endometrios är det vanligt med hormonell behandling och i vissa fall även indicerat med operativ behandling. I dag är kunskap kring endometrios försummad och det förekommer felaktigt dragna slutsatser kring orsak till sjukdomen. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av livskvalitet i samband med endometrios. Metod: Arbetet har genomförts som en litteraturöversikt, där resultatet är baserat på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnor med endometrios hade nedsatt livskvalitet i olika kontext, därefter identifierades subkategorier som beskrev i vilken kontext kvinnor hade nedsatt livskvalitet i. Subkategorier som identifierades var: Relationer - Partnerskap, Familj och vänner, Social isolering, Fertilitet, Åldersrelaterad påverkan, Det vardagliga livet, Kunskapsluckor i vården, Informationsöverföring och Försening av diagnos. Orsaken till den nedsatta livskvaliteten och det som genomsyrade subkategorierna var huvudsakligen smärta av olika typer. Konklusion: Mycket talar för att kvinnor med endometrios har en nedsatt livskvalitet jämfört med kvinnor som inte lider av sjukdomen. Den nedsatta livskvaliteten kan ofta kopplas till en okunskap gällande sjukdomen inom vårdpersonal eller att man som vårdpersonal inte är uppmärksam på symtom hos dessa kvinnor som i förlängningen leder till en nedsatt livskvalitet. / Background: Endometriosis is a chronic disease which causes episodes of inflammation in women’s genital- and reproductive organs. The most common symptoms in women with endometriosis are abdominal pain, pelvic pain and pain during intercourse. The debute of symptoms vary, but several studies claim that symptoms often occur during adolescence. Hormone treatment is often used in women with endometriosis and in other cases surgical treatment is indicated. Today, knowledge about endometriosis is neglected and there are incorrect conclusions about the cause of the disease. Aim: To describe women's experiences of quality of life in correlation to endometriosis. Methods: The study was conducted as a literature review, the result is based on 16 scientific articles. Results: Women with endometriosis had reduced quality of life in different contexts, thereafter subcategories were identified that described in which context women had reduced quality of life in. Subcategories identified were: Relationships – Partnerships and Family, Social Isolation, Fertility, Age-related impact, Everyday life, Gaps of knowledge in health care, Transmission of information and Delay of diagnosis. The reason for the reduced quality of life and what permeated the subcategories was mainly pain of different types. Conclusion: Much speaks for that women with endometriosis have a lower quality of life compared to women who do not suffer from the disease. The reduced quality of life can often be linked to a lack of knowledge about the illness for health care professionals or that as a health care professional, you are not aware of the symptoms of these women which, in the long run, lead to a reduced quality of life.

Bakgrund: I samband med ökad globalisering och kulturell mångfald i slutenvården riskerar patientsäkerheten att hotas till följd av den bristande kommunikations- och informationsöverföringen. Detta kan leda till utmaningar i vårdprocessen som påverkar den personcentrerade vården på grund av språkbarriärer. Syfte: Att beskriva hur patienter och vården påverkas av språkbarriärer inom slutenvården. Metod: Litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan år 2014– 2019. Sökningarna har skett via databaserna Google scholar, CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet bygger på patientens och vårdpersonalens upplevelse av kulturell förståelse, påverkan på patienten och kommunikativa strategier. Språkbarriärerna inom hälsooch sjukvården påverkar vårdpersonal, patient och anhöriga genom att god vård på lika villkor inte uppfylls och kan leda till ökat lidande för patient och en ökad risk för vårdskada. Slutsats: Vårdpersonal och patienter är medvetna om att språkbarriärer påverkar vården för patienten negativt genom ökat lidande och risk för vårdskada och vårdskada. Kroppsspråk och gester används för att kommunicera och för att kunna ge personcentrerad vård. / Background: With the increased globalization and cultural diversity within inpatient care the patient safety is threatened because of communication and information difficulties. As a result of language barriers between health-care professionals and patients Aim: To describe how patients and the healthcare are affected by language barriers within inpatient care, and how healthcare staff are affected in their work by communicative language barriers. Method: A literature review based on 18 articles, published between 2014 - 2019. A literature search was made in databases as Google scholar, CINAHL and PubMed. Results: The results are based on patients and healthcare staff experiences of cultural diversity, effects on the patient and communicative strategies. Language barriers in healthcare affects, healthcare staff, patients and their relatives by not provide good care on equal terms. This can lead to increased suffering and an increased risk for healthcare injuries. Conclusion: healthcare staff and patients are aware that language barriers affect the care for patients negatively by increasing suffering and risk for healthcare injuries. Body language and gestures are used to communicate by healthcare staff to provide person-cantered care.

Som vårdens frontlinje har sjuksköterskor ett ansvar att möta suicidnära patienter, sjuksköterskors bemötande har visat sig vara betydande för patientens tillfrisknande. Det är dock inte helt klarlagt hur sjuksköterskor upplever mötet och vilka utmaningar som kan ingå i denna arbetssituation. Det är av vikt att uppmärksamma sjuksköterskors utsatthet i komplexa arbetssituationer för att säkerställa en bra vårdkvalitet. Syftet med studien var därför att beskriva sjuksköterskors utmaningar i mötet med den suicidnära patienten. Studien gjordes som en litteraturöversikt och datainsamlingen gick ut på att inhämta tidigare forskning för att besvara studiens syfte. Datainsamlingen resulterade i 11 vetenskapliga artiklar som analyserades. Utfallet av dataanalysen blev ett resultat innehållande ett huvudtema med sex subteman som användes för att presentera studiens resultat. Resultatet visade att sjuksköterskor som hade egna erfarenheter gällande suicid hade varierande känslor och uppfattningar av mötet med den suicidnära patienten. Det var viktigt för sjuksköterskorna att i mötet upprätthålla en distans till patienten för att kunna reglera egna känslor som uppstod. Den egna förförståelsen och attityder kring suicid kunde ha betydelse för hur sjuksköterskorna kände gentemot den suicidnära patienten. Sjuksköterskorna beskrev även att de kände ett personligt och professionellt ansvar som ibland kunde bli för tungt att bära. Dessutom fanns det en osäkerhet i att närma sig mötet och en rädsla för att göra mer skada än nytta. Studiens resultat kan motivera till och användas i kommande forskning då det anses vara ett relativt outforskat område. Resultatdiskussionen problematiserar fyra områden; arbetsmiljö, stigmatisering, undvikande och hållbar utveckling. Avslutningsvis delger författarna sina förslag till kliniska implikationer och studiens slutsatser. / Nurses' significant position in healthcare services reinforces their responsibility in conversing with suicidal patients, which is vital for the patient’s recovery. Despite this, there is a lack of knowledge about how nurses' emotions are affected and how they experience this complex situation in their profession. Therefore, the aim with the study was to describe barriers that nurses’ experience when meeting the suicidal patient. The study was executed as a literature review based on collected research about the aimsubject. The data collection resulted in 11 studies, which were then analyzed and categorized into one main theme along with six subthemes. The findings presented that nurses felt mixed emotions related to professional as well as personal responsibilities towards the patients. Furthermore, nurses felt different towards patients based on prejudices, personal experiences and knowledge. Nurses also felt insecure when meeting the suicidal patient, as they had a fear of doing more harm than good. Hopefully, the result of the study has potential to induce further research that can establish strategies to help nurses handle different emotions. The highlights are further discussed regarding work-environment, stigma, avoidance and sustainable development. Finally, the authors share their proposals for clinical implications and conclusions of the study.

Bakgrund: Mer än 10% av den västerländska befolkningen lever med kronisk njursvikt. Njurtransplantation är det effektivaste behandlingsalternativet vid svår kronisk njursvikt, och fler än 600 personer står på väntelistan för en ny njure i Sverige. Det är som sjuksköterska viktigt att se patienterna bakom sjukdomen och ha förståelse för deras individuella behov. Genom att få en uppfattning av patienternas livsvärld, har sjuksköterskan möjlighet att främja njurmottagarnas liv efter transplantationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa njurmottagares erfarenheter av livet efter en transplantation. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studiernas kvalitet granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre tema och nio undertema. De tema som framkom var: Utmaningar i det dagliga livet, Livsförändringar och Självständighet. Slutsats: Njurmottagarna upplevde många olika känslor efter transplantationen. De kände glädje och tacksamhet, för att de hade fått en ny chans i livet, men också för att de inte längre var beroende av dialysbehandling. De upplevde också känslor av rädsla och oro, som var associerade till risken för njuravstötning och fysiska komplikationer. Dessutom hade anhöriga höga förväntningar som mottagarna inte kunde leva upp till, vilket bidrog till känslor av besvikelse. Genom personcentrerad vård och mycket information från sjuksköterskor, var njurmottagarna mer redo för livet efter transplantationen. / Background: More than 10% of the western population are living with kidney failure. The most effective treatment for severe chronic kidney failure is a kidney transplant, and more than 600 people are waiting for a new kidney in Sweden. It is important as a nurse to see the patient behind the disease and have understanding for their individual needs. By gaining insight of the person’s life-world, can the nurse promote kidney recipients life after a transplant. Aim: The purpose was to explore kidney recipient’s experiences of life after a transplantation. Method: A literature review based on 10 scientific articles with qualitative approach. The quality of the articles was reviewed and analyzed by a content analysis. Results: The results were presented in three themes and nine sub-themes. The themes presented were Challenges in the daily life, Life changes and Independence. Conclusion: The kidney recipients experienced different emotions after the transplant. They felt joy and gratitude, because they had been given a new chance in life, but also because they were no longer dependent on dialysis treatment. They also experienced feelings of fear and anxiety, which were associated with the risk of kidney rejection and physical complications. In addition, relatives had high expectations that the recipients could not live up to, which contributed to feelings of disappointment. The obstacles that the recipients experienced in life after the transplant, could the nurse support them in. Through person centered care and a lot of information from the nurses, were the kidney recipients more ready for life after the transplant.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Antalet äldre i Sverige blir fler och medellivslängden ökar. Meningsfulla aktiviteter, balans mellan förmågor och utmaningar samt positiv livssyn framkom som förutsättningar för att uppnå hälsa hos äldre. När äldre beskriver lycka påtalas ofta barn. Ohälsa i form av ensamhet och social isolering kan skapa lidande för äldre. Problem: Flytt till vårdboende kan vara fyllt med oro och skapa ensamhet. Ensamhet är en hälsorisk. I samband med ökat vårdbehov kan äldres sociala kontakter minska vilket kan leda till nedstämdhet. I förlängningen kan nedstämdhet generera social isolering som kan leda till ohälsa. Syfte: Att skapa en översikt om hur äldre på vårdboende påverkas av möten med barn i IGP. Metod: Sex kvalitativa, fyra kvantitativa samt två mixed-method artiklar analyserades i en allmän litteraturöversikt. Resultat: Tillfredsställelse och förbättrad livskvalitet främjades vid interaktioner med barn. Barnens närvaro genererade energi och minskade agitationer. Sociala samspelet mellan barn och äldre ökade efter hand. Intag av läkemedel minskade när äldre vistades med barnen. Högljudda och livliga barn genererade ibland stress hos de äldre. Slutsatser: Möten över generationsgränser kan bidra till stärkt hälsa och livskvalitet hos äldre. Barnens närvaro bidrog till ökad energi och minskad användning av läkemedel. Interaktionen mellan deltagarna ökade under intergenerationsprogrammet. / Background: The number of elderly people in Sweden is increasing and their life span increases. Meaningful activities, challenges, balance between abilities and a positive view of life, emerged as prerequisites for achieving health of the elderly. When elders describe happiness, children are often a part of it. Illness in shape of loneliness and social isolation can create suffering for elderly people. Problem: Moving into a nursing home can create illness in shape of anxiety and loneliness. Loneliness is a health risk. In connection with an increased need for care, the social contacts of the elderly may decrease, which may lead to depression. In the long run, depression can generate social isolation that can lead to illness. Aim: To create an overview of how the elderly in nursing homes are affected by meetings with children in IGP. Method: Six qualitative, four quantitative and two mixed-methods-articles has been analyzed in a common literature review. Result: Satisfaction and increased quality of life was promoted by interaction with children. The presence of the children created energy and declined agitations. Social bonding between children and adults increased over time. The use of medications decreased when the elderly got to interact with children. Loudly and lively children was sometimes generating stress. Conclusions: Meetings over generations can maintain health and quality of life. The presence of children contributed with increased energy and less use of medications. Interaction between the participants increased during the intergenerational program.

Bakgrund  Hjärtsvikt är för närvarande ett av de största folkhälsoproblemen i många länder. Enligt WHO lider 17,9 miljoner människor av någon form av hjärtsjukdom, vilket är den vanligaste dödsorsaken globalt och antalet dödsfall på grund av hjärtsjukdomar ökar gradvis. I Sverige förekommer hjärtsvikt hos cirka 2% av den svenska befolkningen och 10% av dessa personer är över 80 år. Diagnosen hjärtsvikt kräver att patienten utför egenvård. För att sjuksköterskan ska kunna stödja och motivera patienten till att utföra egenvård behöver sjuksköterskan kunskap om hur patienten upplever situationen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes där kvalitativa vetenskapliga artiklar har granskats. För resultatet användes 10 vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Fribergs beskrivning av kvalitativ analys i fem steg.                        Resultat: Under analysen identifierades två teman och fyra subteman som beskriver hur patienter med hjärtsvikt upplever sin egenvård. Temana var En utmanande uppgift med subtemana Väcker känslor och Att hantera symtom samt temat Behov av stöd med subtemana Egenvårdsstödjande verktyg samt Information och utbildning.  Slutsats: Sjuksköterskan har ett stort inflytande i patienters egenvård, därför är kunskap och samarbete med patienterna oerhört viktig. Denna litteraturöversikt kan vara ett stöd för sjuksköterskan i mötet med patienter som har hjärtsvikt eftersom hjärtsvikt kräver att patienterna deltar i sin egenvård. Det ger också en ökad insikt om vad sjuksköterskan kan bidra med genom sin kunskap för att patienten ska vara motiverad till att utföra sin egenvård. Eftersom alla patienter har egna och individuella behov samt kapacitet bör egenvården vara anpassad efter individen. / Background: Heart failure is currently one of the biggest public health problems in many countries. According to the WHO, 17.9 million people suffer from some form of heart disease, which is the most common cause of death globally and the number of deaths due to heart disease is gradually increasing. In Sweden, heart failure occurs in about 2% of the Swedish population and 10% of these people are over 80 years old. The diagnosis of heart failure requires the patient to perform self-care. In order for the nurse to be able to support and motivate the patient to perform self-care, the nurse needs knowledge of how the patient experiences the situation.   Aim: The purpose was to describe patients' experiences of self-care in heart failure.   Method: A literature review was conducted where qualitative scientific articles have been reviewed. For the result, 10 scientific articles were used that were analyzed according to Friberg's description of qualitative analysis in five steps.  Results: During the analysis, two themes and four subthemes were identified that describe how patients with heart failure experience their self-care. The themes were A challenging task with the sub-themes Awaken emotions and To manage symptoms as well as the theme Need for support with the sub-themes Self-care support tools and Information and education.  Conclusion: The nurse has a great influence in patients' self-care, therefore knowledge and cooperation with patients is extremely important. This literature review can be a support for the nurse when meeting patients who have heart failure because heart failure requires patients to participate in their own care. It also provides an increased insight into what the nurse can contribute through her knowledge so that the patient is motivated to perform their own care. Since all patients have their own and individual needs and capacity, self-care should be adapted to the individual.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner drabbar 65 000 patienter i Sverige varje år och utgör en tredjedel av landets vårdskador. Vårdrelaterade infektioner är en stor ekonomisk belastning i svensk sjukvård. Säker vård ingår i sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär bland annat arbete med patientsäkerhet. Patientsäkerhetsarbetet innefattar vårdhygien. Omvårdnaden och hanteringen av centrala venösa infarter tillhör sjuksköterskans arbetsuppgifter, därför är det viktigt för sjuksköterskan att kunna identifiera infektionsrisker, samt ha kunskap om infektionsförebyggande åtgärder.Syfte: Att belysa infektionsrisker i sjuksköterskans arbete med centrala venösa infarter samt hur dessa infektioner kan förebyggas.Metod: Studien är en litteraturöversikt. Artiklarna är hämtade från databaserna PubMed och CINAHL. Efter kvalitetsgranskning och analys kvarstod 17 kvantitativa artiklar som inkluderades i resultatet. Analysen av artiklarna gjordes i tre steg enligt en modell av Friberg (2017).Resultat: Resultatet bildade sju underkategorier: riskfyllda arbetsmoment, vårdhygien, kateteriseringsdygn och vårdtid, kunskapsbrist, utbildning, implementering av lokala riktlinjer och policys och arbetsmiljö. Dessa bildade två huvudkategorier: Riskfaktorer och preventiva åtgärder. En del moment i sjuksköterskans arbete med centrala venösa infarter, samt bristande följsamhet till basala hygienrutiner ökade infektionsrisken. Felaktigt handhavande var bland annat relaterat till kunskapsbrist. Utbildningar avsedda för vårdpersonal om centrala venösa infarter ökade kunskapen och på sjukhus med utformade riktlinjer var följsamheten bättre.Slutsats: Infektionsrisker med centrala venösa infarter är bristande följsamhet till hygienrutiner, vissa arbetsmoment, fler kateteriseringsdygn och vårdlängd samt bristande kunskap. Utbildningar och riktlinjer ökar kunskapen och följsamheten till rutiner i omvårdnaden av centrala venösa infarter. En god arbetsmiljö och vårdhygien skapar förutsättningar som minskar risken för vårdrelaterade infektioner. / Background: Healthcare-related infections affects 65 000 patients in Sweden each year and stand for a third of healthcare-related injuries in the country. Healthcare-related infections is a major burden on the Swedish healthcare economy. Safe care is one of the nurse’s main competencies and involves among other things work with patient safety. Patient safety involves care hygiene. The nursing and management of central venous lines is one of the nurse’s tasks, therefore is it important for the nurse to be able to identify infection risks and have knowledge of preventive measures.Aim: To illuminate infection risks in the nurse's work with central venous lines and how these infections can be prevented.Method: The study is a literature review. The articles are taken from the databases PubMed and CINAHL. After quality review and analysis, 17 quantitative articles remained that were included in the results. The analysis of the articles was done by a three step model by Friberg (2017).Result: Seven subcategories were designed for each area: riskfilled work steps, care hygiene, catheterization days and care time, lack of knowledge, education, implementation of local guidelines and policies and work environment. Two main categories were then formed: Risk factors and preventive measures. Certain steps of the nurse's work with central venous lines and lack of compliance with basic hygiene routines increased the risk of infection. Wrongdoings were among other things related to lack of knowledge. Education intended for healthcare staff on central venous lines improved the knowledge and in hospitals with designed guidelines compliance was better.Conclusion: Infection risks associated with central venous lines are lack of compliance with hygiene routines, certain work steps, more catheterization days and length of care and lack of knowledge. Education and guidelines increase knowledge and compliance with routines in the care of central venous lines. A good working environment and care hygiene create conditions that reduce the risk of healthcare-related infections.

Bakgrund: En fungerande kommunikation inom hälso- och sjukvård är viktigt för att förebygga misstag som potentiellt kan leda till en vårdskada. Kommunikation förekommer i olika situationer inom vården och däribland vid rapportering mellan sjuksköterskor. Det finns olika rapporteringsmodeller att tillämpa och en av dem är bedsiderapportering. Bedsiderapportering innebär att patienten får närvara under rapporteringen och således har patienten möjlighet att fylla i med saker som sjuksköterskorna glömmer bort eller blir fel. Patienternas uppfattning är att bedsiderapportering förbättrade den individuella vården och att de i större utsträckning kunde fråga och få ytterligare information.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse att arbeta med bedsiderapportering.Metod: En litteraturöversikt vars resultat är baserat på 16 vetenskapliga artiklar som är av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Artiklarna är publicerade mellan 2011–2021.Resultat: Enligt sjuksköterskorna leder bedsiderapportering till att patienterna blir mer involverade i sin vård och patientsäkerheten ökar. Bedsiderapportering är en personcentrerad rapporteringsmodell som gör att sjuksköterskornas engagemang till sitt arbete ökar. Det finns dock hinder för att genomföra bedsiderapportering, sjuksköterskorna upplever att det är svårt att upprätthålla sekretess gentemot patienter när rapporteringen sker inne i patientsalar. Detta medför att sjuksköterskorna känner att de behöver mer tid att förbereda sig för att gå in till patienter och sjuksköterskorna menade att detta bidrar till att bedsiderapportering blir en tidskrävande rapporteringsmodell.Konklusion: Bedsiderapportering har en positiv effekt på sjuksköterskors vårdrelation till patienter. Sjuksköterskorna ansåg att bedsiderapportering medför en högre patientsäkerhet och att patienternas deltagande vid rapportering är positiv. Sjuksköterskorna ansåg att ett modifierat tillvägagångssätt som bestod av både bedsiderapportering och traditionell rapportering vore det ultimata sättet att föra rapport. / Background: Functional communication in health care is important to prevent mistakes that can potentially lead to a care injury. Communication occurs in different situations in health care, including when reporting between nurses. There are different reporting models to apply and one of them is bedside reporting. Bedside reporting means that the patient can be present during the reporting between the nurses in the ward. The patient has the opportunity to fill in with things that the nurses forget or go wrong. The patients' perception of bedside reporting is that it improved individual care and that they could ask and receive further information to a greater extent.Aim: The aim was to describe the nurse's experience of working with bedside reporting.Method: A literature review whose results were based on 16 scientific articles that are of a qualitative, quantitative and mixed method. The articles are published between 2011–2021.Results: According to the nurses, bedside reporting leads to patients becoming more involved in their care and patient safety increasing. Bedside reporting is a person-centered reporting model that increases the nurses' commitment to their work. However, there are obstacles to conducting bedside reporting, the nurses experience that it is difficult to maintain confidentiality towards patients when the reporting takes place inside patient rooms. This means that the nurses feel that they need more time to prepare to go into patients and the nurses said that this contributes to bedside reporting becoming a time-consuming reporting model.Conclusion: Bedside reporting has a positive effect on nurses' care relationship with patients. The nurses considered that bedside reporting entails higher patient safety and that patients' participation in reporting is positive. The nurses considered that a modified approach that consisted of both bedside reporting and traditional reporting would be the ultimate way to report.

Bakgrund: I Sverige har ungefär fjorton procent av alla kvinnor någon gång blivit utsatt för fysiskt våld av en nuvarande eller tidigare partner. Våld i nära relationer är något som fortsätter att skörda kvinnoliv och kan effektivt beröva henne på både hälsa och livskvalitet. Sjuksköterskan, som träffar kvinnor i alla åldrar har här en stor möjlighet att delta i identifieringen av våldsutsatta kvinnor.Syfte: Syftet är att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskors identifiering av kvinnors utsatthet för våld utfört av en manlig partner.Metod: Resultatet i litteraturöversikten baseras på 18 vetenskapliga originalartiklar som publicerats mellan åren 2011 och 2021. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: I resultatet framkommer det faktorer som påverkar identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Dessa är kunskap, arbetsmiljö, personliga åsikter, kultur, skam, normalisering, erfarenhet och kommunikation.Slutsats: Slutsatsen visar på ett behov av utbildning och ökad kunskap kring mäns våld mot kvinnor. Arbetsmiljön (exempelvis brist på tid och rutiner) tycks även vara en faktor som påverkar sjuksköterskan, såväl som stigmatiseringen av kvinnors våldsutsatthet. Tidigare erfarenhet, bra kommunikation, tillit och trygghet underlättar identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Därav dras slutsatsen att detta är områden som behöver uppmärksammas. / Background: About fourteen percent of all women in Sweden has at some point been subjected to physical violence by a current or former partner. Intimate partner violence is something that keeps ending women’s lives and can effectively rob her of both her health and quality of life. The nurse, who meets women of all ages have a great opportunity to partake in the identification of women who are exposed to violence.Aim: The aim is to examine factors that affect nurse's identification of men’s violence against women in intimate partner relationships.Method: The result in this literature Review is based on 18 original research articles published between the year of 2011 and 2021. The articles were searched for in the databases Cinahl and PubMed.Results: The results show factors that affect the identification of women who are exposed to violence. These factors are knowledge, work environment, personal opinions, culture, shame, normalization, experience and communication.Conclusion: The conclusion shows that there is a need for more education and added knowledge about men’s violence against women. The work environment (for example lack of time and routines) also seems to have an impact on the nurse, as well as the stigmatisation of women’s exposure to violence. Previous experiences, good communication, trust and safety eases the identification. Therefore, the drawn conclusion is that these are areas that requires more awareness.