Bakgrund: Intrahospitala transporter är transporter inom ett sjukhus och sker dagligen i intensivvården. Forskning visar att intrahospitala transporter är förenade med negativa händelser och påverkar patientsäkerheten. De negativa händelser som kan uppstå under den intrahospitala transporten kan leda till onödigt lidande. Syfte: Att identifiera och sammanställa vilka risk- och framgångsfaktorer som finns vid intrahospitala transporter av patienter med intensivvårdsbehov. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats baserad på 17 kvantitativa artiklar. Resultatet sammanställdes genom narrativ syntes. Resultat: Flera riskfaktorer identifierades, exempelvis inotropa läkemedel, akuta transporter och medicinsk teknik. Identifierade framgångsfaktorer innefattade bland annat interventionsprogram och säkerhetsarbete. Slutsats: Kunskap om vilka riskfaktorer och framgångsfaktorer som finns kan leda till en mer patientsäker omvårdnad och ett minskat lidande för patienten. För att skapa evidensbaserade rutiner kring intrahospitala transporter behövs ytterligare forskning.

Bakgrund: Invasiv monitorering och behandling inom intensivvården ökar risken för VRI, vilket hotar patientsäkerheten. CVK-relaterad blodburen infektion utgör 20 % av infektionerna inom intensivvården och leder till ökad mortalitet. Dock anses dessa infektioner i hög grad vara undvikbara. Sjuksköterskor inom intensivvården hanterar CVK dagligen och ansvarar för att detta görs på ett patientsäkert sätt, om patientsäkerheten brister kan det leda till vårdlidande för patienten. En viktig del av patientsäkerhetsarbetet är att sammanställa kunskap om vilka åtgärder sjuksköterskor kan genomföra för att minska antalet CVK-relaterade blodburna infektioner.  Syfte: Beskriva de åtgärder som sjuksköterskor kan genomföra vid hantering av CVK för att minska frekvensen av CVK-relaterade blodburna infektioner hos vuxna patienter inom intensivvården.  Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats av observations- och interventionsstudier. Artikelsökning genomfördes i PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning genomfördes med mall från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Resultatet utformades genom narrativ syntes och presenteras i löpande text samt sammanfattande tabeller. Resultat: Baserat på 20 kvantitativa studier med fokus på vuxna patienter med CVK som vårdas på IVA beskrivs de sex kategorierna: förband, hudtvätt, hängtid, proppar och ventiler, utbildning samt åtgärdspaket. Inom alla dessa kategorier fanns studier som visade på åtgärder som ledde till minskning av CVK-relaterad blodburen infektion.  Slutsats: Denna studie tydliggör att sjuksköterskan vid CVK-hantering har möjlighet att arbeta infektionsförebyggande. Genom att använda desinfektionsproppar och injektionsventiler med desinfektionsbara membran, hudtvätt med klorhexidin, utbildning och åtgärdspaket kan sjuksköterskan således minska risken för patienters vårdlidande. Denna studie föreslår forskning av hur implementering ska ske för att öka följsamheten kring åtgärder för förebyggande av CVK-relaterad blodburen infektion. / Background: Invasive monitoring and treatment in intensive care increases the risk of healthcare associated infections, which is a threat for patient safety. Central line-associated bloodstream infection [CLABSI] accounts for 20 % of all infections in intensive care and leads to increased mortality. However, CLABSI is largely considered avoidable. Nurses in the ICU handle these devices on a daily basis and are responsible for ensuring that this is performed in a manner that complies with patient safety; lack of patient safety can cause suffering for the patient. An important part of improving patient safety is to compile knowledge about what measures nurses can implement to reduce the number of CLABSI. Aim: To describe the measures that nurses can implement when managing the central line to reduce the frequency of CLABSI in adult patients in intensive care. Method: Quantitative literature study with a systematic approach of observational and interventional studies. Search was performed in PubMed and CINAHL. Quality review was conducted using templates from Willman, Stoltz and Bahtsevani (2011). The results were developed through narrative synthesis and presented in text and summary tables. Results: Based on 20 quantitative studies focusing on adult patients with central lines cared for at the ICU, the six described categories are: dressings, bathing, hang time, port protectors and connectors, education and bundles. In all these categories, there were studies that showed measures that led to a reduction in CLABSI. Conclusion: This study clarifies that the nurse in central line-management has the opportunity to prevent infection. By using port protectors and connectors with disinfectable membranes, bathing with chlorhexidine, education and bundles, the nurse can therefore reduce the risk of patients suffering from care. This study proposes research on how implementation should take place to increase compliance with measures for the prevention of CLABSI.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem och var fjärde kvinna utsätts någon gång i sitt liv av våld i nära relation. Kvinnor kan utsättas för fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Detta ger effekter på kvinnans hälsa samt samhällskostnader. I sjuksköterskans profession ingår ett ansvar att respektera varje patient och sjuksköterskan är ofta den som möter våldsutsatta kvinnor först inom hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikten omfattar tio vetenskapliga artiklar, fem kvantitativa, fyra kvantitativa samt en mixad metod som hämtats ur databaserna CINAHL complete och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades i enlighet med Fribergs analysmetod. Resultat: Fyra teman identifierades: Sjuksköterskans känslomässiga påverkan i vårdandet av kvinnan, sjuksköterskans känslomässiga påverkan på privatlivet, brist på rutiner och samarbete mellan professioner och brist på kunskap och utbildning. Sammanfattning: Studien visar att de fysiska och psykiska trauman kvinnorna hade utsatts för vid våld i nära relation påverkade sjuksköterskorna känslomässigt. De upplevde att det var svårt att släppa kvinnorna som de vårdat och att detta påverkade deras privatliv. Sjuksköterskorna upplevde brist på rutiner och samarbete mellan olika professioner vilket resulterade i svårigheter gällande att vårda kvinnorna. En osäkerhet upplevdes då sjuksköterskorna inte fått tillräckligt med kunskap och utbildning inom våld i nära relation och var också något som efterfrågades av sjuksköterskorna. / Background: Intimate partner violence is a global health problem and every fourth woman is exposed to it at some point in her life. Women can be exposed to physical, psychological, sexual and economic violence. This has an effect on women's health and societal cost. The nursing profession includes to respecting every patient and the nurse are often the profession that meets abused women first in healthcare. Aim: To illuminate nurses’ experiences of caringfor women exposed for intimate partner violence. Method: The literature review includes ten scientific articles, five quantitative, four quantitative and a mixed method retrieved from the databases CINAHL complete and PubMed. The articles were quality reviewed and analyzed in accordance with Friberg's analysis method.  Results: Four themes were identified: nurses emotional impact in the care of the woman, nurses emotional impact on private life, lack of routines and cooperation between professions and also lack of knowledge and education. Summary: The study shows that the physical and mental trauma the women had been subjected to by intimate partner violence affected the nurses emotionally. They experienced that it was difficult to release the women they cared for and that this affected their privacy. The nurses experienced a lack of routines and cooperation between different professions, which resulted in difficulties in caring for the women. An uncertainty was experienced when the nurses did not receive sufficient knowledge and training in intimate partner violence and was also something that was requested by the nurses.

Bakgrund: Palliativ vård ges för att lindra lidandet vid livets slutskede. Det beslutas om palliativ vård då medicin eller andra åtgärder inte längre är kurativa. Behovet av palliativ vård ser ut att öka längre fram och det finns områden som behöver utvecklas. I Socialstyrelsens kunskapsstöd för palliativ vård är en av de fyra hörnstenarna stöd till närstående. Då närståendes roll är viktig för patientens vård krävs det att även de får stöd. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård. Metod: Detta självständiga arbete designades som en litteraturöversikt. Datainsamling skedde i två databaser, Cinahl Complete och PubMed.Tio kvalitativa artiklar inkluderades och sammanställdes i ett resultat som sedan analyserades. Resultat: Fyra kategorier identifierades: 1) Relationen mellan vårdpersonal och närstående, 2) Egenskaper som närstående uppskattade att vårdpersonalen hade, 3) Kommunikation och information samt 4) Närståendes upplevelser av vårdmiljön. Sammanfattning: I resultatet framkom tre viktiga faktorer som påverkade närståendes upplevelse av palliativ vård. 1) Sjuksköterskans bemötande, 2)Kommunikation och information samt 3) Vårdmiljön. / Background: Palliative care is provided to alleviate suffering at the end of life. Palliative care is decided when medication or other measures are no longer curative. The need for palliative care seems to increase in the future and there are areas that need to be developed. In the knowledge support for palliative care made by Socialstyrelsen, one of the four cornerstones is support for close relatives. Relatives’ role is important for the patient's care, it is important that they also receive support. Aim: To describe relatives’ experiences of palliative care. Method: This independent work was designed as a literature review. Data was collected in two databases, Cinahl Complete and PubMed. Ten qualitative articles were included and compiled into a result that was then analyzed. Results: Four categories were identified: 1) The relationship between care staff and relatives, 2) Characteristics that relatives appreciate that the carestaff has, 3) Communication and information and 4) Relatives’ experiences of the care environment. Summary: The results revealed three important factors that affected the relatives ́experience of palliative care. 1) The nurse ́s treatment, 2)Communication and information and 3) the care environment.

Bakgrund: Språkbarriärer inom vårdmöten leder till många utmaningar som hälso- och sjukvårdspersonal måste hantera dagligen. Det är vårdgivares ansvar att se till att patienter oavsett kultur och språk får få jämlik vård. Det har visat sig att språkbarriärerna har lett till att hälso- och sjukvårdspersonal har haft svårt att kunna tillgodose behovet av god vård till alla. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av språkbarriärer i kommunkation med patienter. Metod: En litteraturöversikt har genomförts i enlighet med Friberg (2017) och översikten har baserats på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Två olika databaser användes för datainsamling: CINAHL Complete och PubMed. De sökord som användes var:"Communication barriers" "Nurse" "Experience". Resultat: Resultatet presenterades i fyra teman "Språkbarriärer tar tid och belaster", "Språkbarriärer hindrar ett gott vårdmöte", "Språkbarriärer trots tolkanvändning", "kommunikationsstrategier för att motverka språkbarriärer". Sammanfattning: Slutsatsen visar att språkbarriärer var ett hinder i utförandet av vården. De upplevde att effektiv och verksam vård inte kunde ges på grund av tidsbrist, arbetsbelastning samt att det hade varit utmanande även om tolk hade anväts. / Background: Language barriers in healthcare meetings have led to many challenges that health care professionals have to deal with every day. it is the caregiver's responsibility to ensure thatpatients, regardless of culture and language,receive equal care. it is shown that the language barriers have led to health and medical staff having difficulty finding good care for everyone. Aim: The aim of this literature review is to describe the healthcare personnel's experiences of language barriers in communication with patients. Method: A literature review has been conducted according to Friberg (2017) and it has been based on ten qualitative scientific articles. Two different databases were used to collect data: CINAHL Complete and PubMed. The keywords used were: " Communication barriers" "Nurse" "Experience". Results: The results presented four main themes. "Language barriers take time and strain", "Language barriers prevent a good care meeting", "Language barriers despite the use of interpreters", "Communication Strategies to counteract language barriers". Summary: The conclusions shows that the experience of health care professionals was that obstacles in the performance of care were the language barriers. They felt that effective and efficient care could not be provided due to lack of time, workload and that ithad been challenging to use an interpreter.

SAMMANFATTNING Introduktion: Depression är en av de vanligaste sjukdomarna världen över och utgör en stor börda för de drabbade och även en stor kostnad för samhället. Fysisk aktivitet används som en del av behandlingen för personer med depression och har visat sig minska depressionssymtom och öka livskvalitén. Det saknas dock en fördjupad kunskap om patienters upplevelser kring fysisk aktivitet vid depression. En ökad kunskap kan ge sjuksköterskan verktyg för individanpassad stöttning och motivation till patienter med depression.   Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet som behandlingsform vid depression och depressionssymtom. Metod: Designen för examensarbetet var en allmän litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar inom området systematiskt kvalitetsgranskats och sammanställts genom en resultatanalys. Resultat: Deltagarna i studierna upplevde att de genom att utföra fysisk aktivitet blev mer kapabla att klara av saker i vardagen, fick ett ökat självförtroende och hittade ett sätt att hantera depressiva symtom. Dessutom beskrevs en hälsosammare livsstil såsom förbättrad sömn och fler sociala kontakter, den fysiska aktiviteten bidrog även till en ökad kroppsmedvetenhet. Viktiga aspekter för den fysiska aktiviteten var att deltagarna upplevde ett sammanhang och fick möjlighet att dela sina upplevelser med andra i samma situation. Deltagarna upplevde både fysiska och psykiska hinder för att kunna genomföra fysisk aktivitet.  Slutsats: Genom fysisk aktivitet som behandlingsform upplevde deltagarna att de blev både psykiskt och fysiskt starkare. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvarsområde i att agera omvårdnadsstöd till personer med depression, att initiera åtgärder för att upprätthålla individanpassad träning och att samverka med andra professioner.  Nyckelord: icke farmakologisk behandling, psykisk ohälsa, egenvård, omvårdnad, litteraturöversikt / ABSTRACT Introduction: Depression is one of the most common diseases worldwide and is a great burden for those affected and also a great cost to society. Physical activity is used as part of treatment for people with depression and has been shown to reduce depressive symptoms and increase quality of life. However, there is a lack of in-depth knowledge of patients' experiences of physical activity in depression. Increased knowledge can give the nurse tools for individualized support and motivation for patients with depression. Aim: The purpose was to describe patients' experiences of physical activity as a form of treatment for depression and depressive symptoms. Method: The study design in this thesis was a general literature review where ten qualitative articles were systematically quality reviewed and compiled through a results analysis. Results: The participants in the studies experienced that by performing physical activity they became more capable of coping with things in everyday life, gained increased self-confidence and found a way to deal with depressive symptoms. In addition, a healthier lifestyle such as improved sleep and more social contacts were described, the physical activity also contributed to an increased body awareness. Important aspects of the physical activity were that the participants experienced a context and had the opportunity to share their experiences with others in the same situation. The participants experienced both physical and mental barriers to being able to carry out physical activity.  Conclusion: Through physical activity as part of the treatment, the participants experienced that they became both mentally and physically stronger. Nurses are responsible for acting supportive for people with depression, initiating measures to maintain individualized training and collaboration with other professions. Keywords: non-pharmacological treatment, mental illness, self-care, nursing, literature review

Bakgrund: Begreppet miljö innefattar både den fysiska och sociala miljön. Den fysiska miljön innebär den omkringliggande miljön, medan den sociala miljön handlar om hur det är att befinna sig i den. För en person med demenssjukdom är det centralt att miljön utstrålar trygghet. Det bör finnas möjlighet till avskildhet och samtidigt trivsamma gemensamma ytor att socialisera i. Demenssjukdom är ett samlingsnamn för ett flertal olika funktionella och kognitiva sjukdomar som alla påverkar hjärnans funktioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdmiljöns betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende, utifrån vårdpersonalens upplevelser. Metod: Detta är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Denna litteraturöversikt är baserad på kvalitativa originalartiklar. Kvalitativ forskning används för att beskriva personers upplevelser och uppfattningar av ett visst fenomen. Resultat: Huvudfynden i kategorin Fysisk Miljö visar att den fysiska miljön på boendet såsom en hemlik miljö med ljus, ljud, temperatur och dofter underlättar igenkänning av miljön, funktionsförmågan samt trygghetskänslan. Huvudfynden i kategorin Social Miljö visar att musikens betydelse för personer med demenssjukdom samt aktivitet, måltid, kommunikation och relationer mellan vårdpersonal och personer med demenssjukdom har en positiv inverkan på välbefinnandet. Slutsats: En hemlik miljö har stor betydelse för personer med demens då tillhörigheter som fotografier och personlig inredning ger en ökad trygghetskänsla. Ljus, ljud, temperatur, dofter och färg minskar agitation hos de boende. Välbekanta dofter har en positiv inverkan på orienteringsförmågan. Musikaktiviteter ger en ökad uppmärksamhet. Traditionell mat har en positiv inverkan på personer med demens då minnen väcks till liv och personerna blir mer öppna och sociala. En väl fungerande kommunikation och en god relation mellan vårdpersonal och den boende ger trygghet, välmående och livskvalitet. / Background: The concept of environment includes both the physical and social environment. The physical environment means the surrounding environment, while the social environment is what it’s like to be in it. For a person with dementia, it is central that the environment radiates security. There should be an opportunity for privacy and at the same time pleasant common areas to socialize in. Dementia is a collective name for a number of different functional and cognitive diseases that all affect the brain's functions. Aim: The aim of the literature study is to describe the importance of the care environment for people with dementia in nursing homes, based on the care staff's experiences. Method: This is a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. This literature review is based on qualitative original articles. Qualitative research is used to describe people's experiences and perceptions of a certain phenomenon. Results: The main findings in the Physical Environment category show that the physical environment of the home, such as a homely environment with light, sound, temperature and scents, facilitates recognition of the environment, functional ability and the feeling of security. The main findings in the Social Environment category show that the importance of music for people with dementia and activity, meals, communication and relationships between care staff and people with dementia contribute to a positive well-being. Conclusions: A home-like environment is important for people with dementia. Belongings such as photographs and personal decor provide an increased sense of security. Light, sound, temperature, scents and color reduce agitation in people with dementia. Familiar scents have a positive effect on the ability to orient. Music activities increase the awareness. Traditional food has a positive impact on people with dementia as memories are brought to life and people become more social. A well-functioning communication and a good relationship between care staff and the resident provides security, well-being and quality of life.

Bakgrund Hälsoångest är ett psykiatriskt tillstånd som kännetecknas av en stark oro att drabbas av sjukdom. I en alltmer digitaliserad värld ökar förekomsten av hälsoinformation online vilket skulle kunna vara problematiskt för denna patientgrupp, därför är sjuksköterskans kärnkompetens informatik och e-hälsa viktig. Syfte Beskriva användning av hälsoinformation online hos personer med hälsoångest. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Sökningar efter befintliga artiklar genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultatet innehåller elva artiklar (publicerade år 2012–2021) som har analyserats och sammanställts. Resultat Personer med hälsoångest som söker hälsoinformation online påverkades negativt i form av nedsatt livskvalitet samt påverkan på socialt liv och arbete/utbildning. Bristande källkritik ledde till att desinformation skapar obefogad oro. Slutsats En av sjuksköterskans kärnkompetenser är att utveckla informatik och E-hälsa vilket ställer krav på att sjuksköterskan ska ha god kunskap i hantering av online-hälsotjänster och kunna vägleda patienterna i att söka evidensbaserad och kvalitetssäkrad hälsoinformation på internet. / Background Health anxiety is a psychiatric condition that is characterized by a strong anxiety to suffer from disease. In an increasingly digitalized world, the prevalence of health information online is increasing, which could be problematic for this patient group, which is why the nurse's core competence in informatics and e-health is important. Aim Describe the use of health information online in people with health anxiety. Method The study was conducted as a literature review. Searches for existing articles were conducted in CINAHL, PubMed and PsycInfo. The result contains eleven articles (published in 2012-2021) that have been analyzed and compiled. Results People with health anxiety who searching for health information online were negatively affected in the form of reduced quality of life and the impact on social life and work / education. Lack of source criticism led to misinformation that created unjustified concern. Conclusions One of the nurse's core competencies is to develop informatics and e-health, which places demands on the nurse to have good knowledge in handling online health services and be able to guide patients in searching for evidence-based and quality-assured health information on the internet.

Bakgrund: Det arbetsrelaterade våldet på akutmottagningar har ökat och sjuksköterskor riskerar i större utsträckning jämfört med andra professioner inom vården att utsättas för detta. Samtidigt förväntas sjuksköterskan arbeta utifrån vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet och tyst kunskap samt ha ett personcentrerat förhållningssätt i interaktionen med patienter.Syfte: Litteraturstudien syftade till att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar.Metod: Litteraturstudie baserad på kvalitativa studier. Databassökningar utfördes i CINAHL och PubMed och kvalitetsgranskningen följde SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Innehållsanalys tillämpades som analysmetod.Resultat: Tolv vetenskapliga studier låg till grund för resultatet. Resultatet bestod av tre huvudteman och sex subteman. Huvudtemana var följande; Konsekvenser av våldet, Adaption till våldet: En del av arbetet och Upplevelser av brist på stöd i våldssituationer.Konklusion: Sjuksköterskor som utsätts för hot och våld på arbetet och upplever detta på flera olika vis. Konsekvenser av våldet påverkar sjuksköterskor psykiskt och fysisk. Dessutom upplevdes våldet som en del av arbetet och brist på stöd kunde bidra till att våldsituationerna uppkom. / Background: There has been a rise in the workplace violence in emergency departments. Nurses are more likely to be exposed to violence compared to other professions in the health sector. Simultaneously, the nurse is expected to work out of proven experiences, based in science, and have intangible knowledge moreover to do this with a person-centered perspective in the interaction with patients.Aim: The aim of the literature review was to compile the nurses’ experiences of workplace violence at emergency departments.Method: Literature review with a qualitative approach. The article search was performed in the two databases CINAHL and PubMed and the articles quality was reviewed using SBU:s template for qualitative studies. Content analysis was chosen as method for the review.Results: Twelve articles formed the basis for the result. Three main themes and six sub themes were found as part of the result. The main themes were the following: Consequences of the violence, Adapting to the violence: part of the job and Experiencing lack of support in situations of violence.Conclusion: Nurses experiencing workplace violence and do this this in many ways. Consequences of the violence is both physical and psychological. The violence was experienced as part of the job and a lack of knowledge and deficiencies in the organization was apparent, which worsened the feeling of support and aggravated the circumstances in the emergency department making creating further opportunities for workplace violence to arise.

Bakgrund: När patientens sjukdom inte längre kan botas övergår behandlingen från kurativ till palliativ. Avsikten med palliativ vård är att främja livskvalitet hos patienten samt närstående och i detta har sjuksköterskan en central roll. Behovet av palliativ vård är stort runt om i världen och det finns stora skillnader i kvalitén, även nationellt. För att möjliggöra en palliativ omvårdnad av högre kvalitet kan det vara förtjänstfullt att sjuksköterskan får en djupare förståelse för patientens behov. Syfte: Att undersöka vad patienterna anser viktigt i god palliativ omvårdnad. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt vilken grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativt ansats. Resultat: Resultatet påvisar att det är viktigt att patientens behov av trygghet, välbefinnande och värdighet uppfylls för upplevelsen av god palliativ omvårdnad. Behovet av trygghet innefattar att vården bör vara lättillgänglig, samordnad och kontinuerlig samt att vårdpersonalen är kompentent och kommunicera på ett rakt och anpassat sätt. Patienterna menar även att en adekvat symtomlindring, en hemlik miljö samt en meningsfull tillvaro är betydelsefullt för att uppleva välbefinnande. Patienterna anser tillika att när deras självständighet och inflytande upprätthålls samt när vårdpersonal uppvisar ett gott bemötande upplever de värdighet. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat överensstämmer med palliativa vårdens grundsyn som presenteras i litteraturen och påvisar patientens specifika behov av trygghet, värdighet och välbefinnande. Detta bidrar till ökad förståelse för vikten av ett personcentrerat förhållningssätt då resultatet medvetandegör att behoven hos patienterna är individuella. / Background: The purpose of palliative care is to promote the quality of life of the patient and relatives. The need for palliative care is large around the world and there are large differences in quality. In order to enable high-quality palliative care, it may be beneficial for the registred nurse to gain a deeper understanding of the patient's needs. Aim: To investigate what patients consider important in good palliative care. Method: A Literature review based on 15 scientific articles with a qualitative approach. Results: The results indicates that it is important that the patient's need for security, well-being and dignity must be fulfilled for the experience of good palliative care. The need for security includes that care should be easily accessible, coordinated and continuous, and nursing stuff be competent and communicate in a straightforward and adapted manner. Patients also believe that adequate symptomrelief, a homelike environment and a meaningful life are important for experiencing well-being. Patients believes as well that when they maintaine independence and ascendant as well as when nursing staff show a good attitude, they experience dignity. Conclusion: The results complies with the basic view of palliative care presented in the literature and demonstrate the patient´s specific needs for safety, dignity and well-being. This can provide an increased understanding of the importance of a person-centered approach as the results show that the needs of patients are individual.