No description available.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar den drabbade både fysisktoch psykiskt. I dagsläget drabbas ungefär 10% av populationen över 80 år iSverige av hjärtsvikt. Egenvården är en viktig del i hanterandet av hjärtsviktoch syftar till att patienten själv utför åtgärder för att förhindra försämring isjukdomstillståndet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkaregenvården utifrån hjärtsviktspatienters perspektiv. Metod: Litteraturöversiktenomfattade tolv artiklar som kritiskt granskades. Dessa återfanns viadatabaser och manuella sökningar. Resultat: Tre områden som beskriverfaktorer hittades som upplevdes påverka egenvården för patienter. Faktorersom var med och påverkade egenvården var socialt stöd, information ochkunskap och stödet från sjukvården. Dessa påverkade följsamhet, hantering avinformation och kunskap, känslomässig stöttning och motivation. Diskussion:Resultatet visade på ett behov av att familj och närstående är involverade iegenvården, att kunskap inhämtades då detta var av vikt samt att stöd frånsjukvården individ-anpassades efter behov. Orems egenvårdsteori koppladesför att beskriva denna situation. Slutsats: Sjukvården måste väga in allafaktorer för utvecklandet av egenvården då helhetsperspektivet kan vara enförutsättning för god egenvård. Vidare forskning att undersöka allainvolverades perspektiv skulle kunna förbättra egenvården i framtiden. / <p>Godkännande datum: 2018-03-26</p>

Barnmisshandel är ett stort globalt problem som påverkar barn eftersom det kan ge svåra följder senare i livet. Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser att möta utsatta barn. Metod: Systematisk litteraturöversikt utgående från fyra frågeställningar. Totalt analyserades 14 artiklar. Resultat: Sjuksköterskor upplevde mötet med barn jobbigt, då det ofta handlade om att möta hela familjen där förövarna även kunde inkluderas. Sjuksköterskor var medvetna om sin anmälningsplikt men upplevde det ändå svårt att anmäla vid misstanke om barnmisshandel. Diskussion: För sjuksköterskor kan denna studie ge en inblick i hur det kan vara att möta barn som utsatts för misshandel. Vilket kan ge vägledning hur sjuksköterskor kan hjälpa barn i den tunga situationen som de befinner sig i.

Svårt sjuka patienter som behandlas på intensivvårdsavdelning drabbas ofta av intensivvårdsdelirium (IVA-delirium) vilket leder till ökat patientlidande och ökade vårdkostnader. IVA-delirium är ett akut insättande tillstånd med fluktuerande förlopp. Orsaken till att patienter drabbas är inte helt känd men det finns ett flertal riskfaktorer för att drabbas. Tillståndet är väl beforskat bland vuxna patienter medan kunskapen om delirium hos den pediatriska populationen är mindre. I denna integrativa litteraturstudie har författarna studerat och sammanställt den publicerade forskning som finns kring intensivvårdsdelirium hos barn. Syftet var att med hjälp av publicerade forskningsresultat beskriva förekomst av delirium samt hur delirium yttrar sig hos barn inom intensivvården. Följande forskningsfrågor har väglett studien a) hur kan delirium upptäckas b) förebyggas samt hur kan det c) behandlas ur ett omvårdnadsperspektiv. I studien framkom att intensivvårdsdelirium är vanligt förekommande även hos den pediatriska populationen. Riskfaktorer för att drabbas visade sig bland annat vara låg ålder, läkemedel, inflammatoriska sjukdomar och hjärtsjukdom. Delirium har ett fluktuerande förlopp och regelbunden screening är nödvändig för att upptäcka delirium. Resultatet visade på att det utöver införande av screening även behövs ökade utbildningsinsatser hos vårdpersonal. Validerade skattningsinstrument har utvecklats men används inte rutinmässigt inom barnintensivvården i Sverige. Det finns ett behov av en ökad förståelse för hur delirium hos barn som vårdas inom intensivvård yttrar sig och hur intensivvårdssjuksköterskor kan upptäcka, förebygga och bemöta detta.

Bakgrund: Förekomsten av multiresistenta bakterier ökar i samhället. Patienter som är bärare av multiresistenta bakterier upplever bärarskapet stigmatiserande och att de bemöts av okunskap när de har kontakt med hälso- och sjukvård. Isolering kan användas för att förhindra smittspridning av dessa bakterier. Sjuksköterskor tycker det är svårt att vårda patienter i isolering och besöker inte dessa patienter lika frekvent som icke-isolerade patienter. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vara isolerade på vårdavdelning på grund av multiresistenta bakterier. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tio vårdvetenskapliga artiklar varav fyra artiklar med kvalitativ ansats, fyra artiklar med kvantitativ ansats och två artiklar med blandad metod. Resultat: Isolering kan upplevas positivt ur smittskyddssynpunkt av patienterna. Isoleringen kan skapa känslor av stigmatisering, skuld och skam. Patienterna saknar information och kunskap rörande sin sjukdom och isoleringsåtgärderna. Patienterna upplever att de inte får samma vård som övriga patienter. Vårdrummets utformning är viktig för patienter som vårdas i isolering. Slutsats: Patienter som vårdas i isolering på grund av multiresistenta bakterier har ett behov av information och kunskap rörande bärarskapet och isoleringsåtgärderna. Sjuksköterskor kan genom kontinuerlig utbildning ge adekvat och aktuell information till dessa patienter.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni. 0,8% av befolkningen i Sverige riskerar att drabbas av schizofreni. 15 av 100 000 personer insjuknar för första gången varje år. Personer med psykossjukdom har större risk att insjukna i somatiska sjukdomar jämfört med den övriga populationen. Stigmatisering förekommer hos denna patientgrupp på såväl samhällsnivå som individnivå, exempelvis inom hälso- och sjukvården. Detta kan medföra att de får bristande omvårdnad. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa sjuksköterskans attityder till patienter med psykossjukdom. Metod: Femton vetenskapliga studier inkluderades i en integrerad litteraturöversikt inom det valda forskningsområdet. Till datainsamlingen användes databaserna CINAHL och PubMed. Inkluderade artiklar relevansbedömdes utifrån syftet. Resultat: Analysen resulterade i en huvudkategori: Attityder hos sjuksköterskan. Arbetsplats, yrkeserfarenhet, ålder, utbildning och positiv direktkontakt visade sig vara viktiga faktorer som påverkar attityderna. Diskussion: Sjuksköterskor har varierande attityder till att vårda patienter med psykossjukdom. Bristande kunskap och erfarenhet avpsykossjukdom kan resultera i negativa attityder vilket kan medföra att patienten blir stigmatiserad och inte får en likvärdig vård som andra patientgrupper. Slutsats: Mer utbildning och positiv direktkontakt behövs tidigt. Handledning, självinsikt om egna attityder och omgivningens attityder kan bidra till att förbättra omvårdnaden för personer med psykossjukdom. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>