Bakgrund: Multipel skleros är en sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet och orsakarförlust av kroppsliga funktioner. Anhörigvårdare utgör då ett viktigt stöd för personer medMS.Syfte: Att belysa upplevelsen av att vara anhörigvårdare till en person med multipel skleros.Metod: Studiens design var en litteraturöversikt. Litteratursökningar gjordes via databasernaCinahl och PubMed. Efter urval, kvalitetsgranskning och relevansbedömning användes 13kvalitativa originalartiklar för att sammanställa ett resultat.Resultat: Anhörigvårdare upplevde en känslomässig påverkan i form av ångest och oro,ansvar och problem att uttrycka sina känslor. De upplevde också en påverkan pålivssituationen genom att relationen mellan dem och personen med MS förändrades, samtgenom problem att få ihop vardagen i samband med vårdgivarrollen och sätt att hanterastressen den nya livssituationen innebar. Till sist upplevde anhörigvårdare ett behov av stödoch information. Skillnader i upplevelsen fanns beroende på anhörigvårdarens relation tillpersonen med MS.Diskussion: Resultatet stöds av annan forskning som beskriver liknande upplevelser hosanhörigvårdare, vilket tyder på att vårdpersonal måste vara mer insatta i anhörigvårdaressituation så de kan sätta in rätt stödåtgärder.Slutsats: Vården måste skapa bättre förutsättningar för anhörigvårdare till personer med MSgenom att se till anhörigvårdares unika upplevelser och behov och anpassa stödet därefter. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Bakgrund: Undernäring hos äldre är ett vanligt förekommande problem, sjuksköterskan har som ansvar att identifiera och bedöma undernäring samt att sätta in lämpliga åtgärder. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie belysa faktorer som kan förebygga undernäring hos äldre personer. Metod: En litteraturöversikt där sökningen gjordes i vetenskapliga databaser för att hitta artiklar som svarade på studiens syfte, efter kvalitetsgranskning inkluderades 17 artiklar som sammanställdes till resultatet. Resultat: Risken för undernäring kan reduceras genom utbildning till vårdpersonal och de äldre. En lång nattfasta är associerat med ett lägre energiintag under dagen, för att förebygga detta ska man servera regelbundna måltider och mellanmål. Diskussion: Utbildningstillfällen till vårdpersonal borde ligga under arbetstid då fler har möjlighet att delta. Utbildningarna borde innehålla information om vilken betydelse nutritionen har och även hur man kan förebygger undernäring genom att belysa vikten av energirika måltider, mellanmål och måltidsmiljön. Slutsats: Det finns en brist i kunskap hos vårdpersonal när det gäller undernäring, detta kan åtgärdas genom att personalen får den utbildning de behöver. Andra åtgärder kan vara; kosttillägg, minska nattfastan och anpassa måltidsmiljön. Framtida forskning borde fokuseras på nattfastan. / <p>Godkännande datum: 2017-12-13</p>

Prostatacancer är en mycket vanlig cancerform hos män. Sjukdomen kan behandlas med strålning, operation, läkemedel eller aktiv monitorering. Syftet var att beskriva mäns erfarenheter av att leva med prostatacancer. Metoden var en litteraturöversikt där sju artiklar med kvalitativ ansats analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultatet gav två huvudkategorier; förändringar för individen och omgivningens betydelse, med fem subkategorier; emotionell påverkan, en förändrad kropp, en förändrad vardag, behov av stöd och behov av information. Slutsatsen var att prostatacancer påverkar män både psykiskt, fysiskt och socialt. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om diagnos, behandling och biverkningar för att kunna ge patienten det stöd och den information som den enskilde individen behöver så att patientens lidande lindras.

Bakgrund: Trycksår är ett vanligt problem inom sjukvården som skapar stort lidande för dedrabbade. Trycksår är skador i huden och/eller underliggande vävnad, vanligtvis där benligger nära huden. Detta uppstår främst som resultat av tryck eller tryck i kombination medskjuvning. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans preventiva arbete för att förebyggatrycksår samt sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår. Metod: Totaltinkluderades 15 artiklar i litteraturöversiktens resultat. Artiklarna valdes ut systematiskt föratt finna studier som svarade till litteraturöversiktens syfte. Artiklarna som valdes ut varkvalitativa, kvantitativa och av mixad design. Resultat: Sjuksköterskans arbetsuppgifter idet preventiva arbetet mot trycksår inkluderade samarbete med andra professioner,dokumentation, utförande av riskbedömningar samt att tillgodose patienternas behov avnäring och utförande av hudvård. Sjuksköterskan försökte även få patienterna delaktiga i sinvård genom att ge rikligt med information. För att göra detta möjligt hade sjuksköterskan ettbehov av adekvat utrustning som exempelvis tryckreducerande madrasser, glidlakan ochkilkuddar samt utbildning för att bibehålla kunskap inom området.Diskussion: Sjuksköterskor behöver adekvat utbildning och utrustning för att bedriva engod omvårdnad och ett trycksårsförebyggande arbete som främjar patientens förutsättningarför att bli oberoende. Slutsats: Fortbildning samt kvalitetssäkrad utrustning kan ses som enförutsättning för sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår. Framtida forskning börfokusera på mer delaktiga patienter i form av egenvård för ett trycksårsförebyggande arbete. / <p>Godkännande datum: 2018-03-26</p>

Bakgrund: Sepsis är ett allvarligt tillstånd som kan leda till svåra komplikationer och död. Tidig identifiering och hantering är därför nödvändigt. Sjuksköterskan har en viktig roll i att uppmärksamma förändringar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur sjuksköterskan i sin roll kan identifiera sepsis och vad som kan bidra till att sepsis identifieras. Metod: Tio kvantitativa artiklar och en kvalitativ analyserades och sammanställdes till litteraturöversiktens resultat. Resultat: Sjuksköterskans roll vid kommunikation och samarbete med andra i ett vårdteam, liksom kunskap om sepsis kan ha betydelse för tidig identifiering av sepsis. Genom evidensbaserade riktlinjer, protokoll och utbildning kan identifiering effektiviseras. Diskussion: Genom att sjuksköterskan kommunicerar via SBAR, deltar i multidisciplinära team, använder olika instrument och riktlinjer, medverkar i utveckling av protokoll samt ökar sina kunskaper via utbildning effektiviseras identifiering av sepsis. Slutsats: Denna litteraturöversikt pekar på brister som kan ses i sjuksköterskans roll vid identifiering av sepsis samt förslag på åtgärder som kan förbättra dem. Vidare forskning bör fokusera på sjuksköterskans roll i kombination med sepsis, utvärdera sepsisteam, samarbete vid simulering, upplevelsen av instrument samt utbildningsprogram. / <p>Godkännande datum: 2018-03-26</p>

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är vanligt förekommande i Sverige. Bakomliggande orsaker kan vara psykiska sjukdomar samt andra omständigheter som ökar risken att insjukna. Många patienter med substansbrukssyndrom upplever att de i kontakt med vården får ett dåligt bemötande.Syfte: Att belysa sjuksköterskans attityder mot vuxna patienter med substansbrukssyndrom inom hälso- och sjukvården.Metod: En litteraturöversikt genomfördes. Genom en systematisk sökning i CINAHL, PubMed och PsycINFO valdes 16 artiklar. Resultat: Det påvisades att sjuksköterskors motivation till att vårda patienter med substansbrukssyndrom var låg samt att de stereotypiserade patientgruppen. Det fanns flera faktorer som sågs ha ett möjligt samband med sjuksköterskors attityder mot patienter med substansbrukssyndrom.Diskussion: För att möta patienter med substansbrukssyndrom utifrån en positiv attityd krävs att sjukvården förstår vikten av bra utbildning och erfarenhet hos sjuksköterskorna som möter dessa patienter. För att besitta en positiv attityd till patienter med substansbrukssyndrom är det av vikt att det finns en acceptans till den sjuke och dess beteende. Detta kräver en ständig reflektion och självrannsakan hos sjuksköterskan.Slutsats: För att förbättra sjuksköterskors attityder till patienter med substansbrukssyndrom behövs ett ständigt attitydarbete inom vården, där fortsatt forskning har en viktig roll. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

Bakgrund. Varje år insjuknar ca 19 000 personer i hjärtinfarkt. Symtomen och behandlingen kan skilja sig mellan män och kvinnor, men obehandlad kan sjukdomen leda till död. En ny vårdmodell inom rehabilitering av hjärtinfarkt har nyligen implementerats i Sverige eftersom många människor som tillhör riskgrupper har svårt att förändra sin livsstil. Det behövs mer förståelse för hur individer ser på sin vardag.Syftet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva Europeiska patienters upplevelse av sin livssituation efter att de har insjuknat i hjärtinfarkt.Metod. Totalt 11 kvalitativa artiklar inkluderades i litteraturstudiens resultat. Kvalitativ innehållsanalys användes för att tolka artiklarnas resultat och på så sätt skapades fyra huvudområden samt tio kategorier.Resultat. Livet efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt kan beskrivas som en berg och dalbana då den ena dagen inte är den andra lik. De drabbade blir ständigt påminda om de begränsningar samt nya möjligheter som sjukdomen medför.Diskussion. Sjuksköterskan har en viktig roll i rehabiliteringsprocessen där informationen till patienten och närstående har stor betydelse.Slutsats. Mer forskning runt upplevelser av hjärtinfarkt samt runt personer i arbetsför ålder behövs. Personcentrerad vård och holistisk helhetssyn är framgångsfaktorer vid rehabiliteringen. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

Bakgrund: Personer som drabbats av en hjärtinfarkt genomgår en livsomvälvande händelse,den nya livssituationen upplevs ibland som svår. KASAM kopplas starkt till livskvalitet därstark KASAM relateras till hög livskvalité.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa KASAM hos personer som genomgåtten hjärtinfarkt.Metod: En litteraturöversikt gjordes där sökningar genomfördes i databaserna CINAHL,PubMed samt Psycinfo för att hitta studier som svarade mot syftet. Kvalitativa samtkvantitativa artiklar analyserades.Resultat: Resultatet redovisades utifrån KASAM i sin helhet samt dess tre komponenter,begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Hög nivå av begriplighet innebar attpersonen hade stor förståelse för hjärtinfarkten. Hög nivå av hanterbarhet innebar att dendrabbade lättare kunde ändra livsstilen efter hjärtinfarkten. Hög nivå av meningsfullhetinnebar att personen som drabbats av en hjärtinfarkt hittar mening i vardagen. Personer somgenomgått en hjärtinfarkt kan hantera händelsen olika beroende på nivå av KASAM. StarkKASAM innebar att personen på ett framgångsrikt sätt hanterade och begrep den nyalivssituationen.Diskussion: De tre komponenterna; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet somtillsammans bildar KASAM har en viktig roll för att uppnå hälsa och livskvalitet.Slutsats: Insikten om KASAM´s kan öka förståelsen för hur en person kommer att bearbetasitt liv efter hjärtinfarkten. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

No description available.

Bakgrund: HIV är en infektionssjukdom, som trots den moderna tidsepok mänskligheten befinner sig i, ännu är en sjukdom som omgärdas av stor rädsla och är en av de få infektionssjukdomar som klassas som obotbara. Med bakgrund av att en HIV-infektion inte går att bota minskar inte antalet HIV-positiva personer, vare sig nationellt eller internationellt, utan antal HIV-positiva personer blir allt större för varje år. Syfte: Syftet är att belysa hur personer med HIV upplever bemötande inom sjukvården. Metod: Studien är en litteraturöversikt där både kvantitativ och kvalitativ metod har använts och det underlag som använts är 10 stycken vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar har gjorts i databaserna Cinahl Complete och PsycINFO. Artiklarna har sammanställts och analyserats enligt Fribergs metod för textanalys. Resultat: Resultatet visar att det förekommer både negativt och postivt bemötande inom sjukvården av HIV-positiva personer. När det gäller negativt bemötande är det främst underkategorierna stigmatisering, kommunikation och diskriminering som utmärker sig. Vid positivt bemötande utmärker sig kategorierna jämlikhet, lyhördhet och stöd. Av studien framkommer att de faktorer som främst påverkar bemötande är kunskap, fördomar och genus. Diskussion: Genomgående för studierna var att deltagarna i sin patientroll upplevde dåligt bemötande från sjukvårdpersonal. Det finns en stigmatisering gentemot HIV-positiva personer. Personer med HIV-smitta tillhör ofta en redan utsatt grupp i samhället vilket förvärrar deras upplevelse av bemötande. De personer som har utsatts för negativt bemötande söker också vård i mindre utsträckning. I studierna framkom det även exempel på gott bemötande från sjukvårdspersonal.