No description available.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka svensklärares intentioner med litteraturundervisningen på gymnasiet, hur undersökningens resultat förhåller sig till Lars-Göran Malmgrens etablerade svenskämneskonceptioner, samt belysa resultatet i relation till litteraturdidaktisk forskning för att synliggöra olika konsekvenser av tänkta intentioner. Uppsatsen empiri utgörs av inskickat och nätbaserat undervisningsmaterial samt intervjuer med verksamma svensklärare. På ett övergripande plan är ambitionen att studien bidrar till att belysa lärares reflektioner om litteraturundervisningens innehåll.   I resultatet framträder den traditionella litteraturundervisningen som vanligast förekommande bland de intentioner lärarna har med undervisningen. Eftersom starka traditioner inom ett ämne tenderar att befästas och bli till norm gör det att andra sätt att se på ett ämne marginaliseras eller inte släpps fram, vilket ska ses som ett problem. Lärarnas utsagor kan om de sammanställs i kategorier ses som diskursiva praktiker som kan befästa eller utmana den rådande ordningen, hegemonin. Resultaten synliggör olika kategorier som i förhållande till Malmgrens svenskämneskonceptioner ger en mer komplex bild av litteraturundervisningen.    I den avslutande diskussionsdelen behandlas den tredje forskningsfrågan. Kategorierna problematiseras i relation till delar av en litteraturdidaktisk diskurs. De åsikter som kommer tydligast till uttryck är å ena sidan att elever finner litteraturundervisningen meningslös när klassiska verk och kända texter utgör det centrala innehållet. Å andra sidan menar företrädare för den mer traditionella litteraturundervisningen att elever inte utvecklas som läsare eller individer om inte mer avancerade texter finns och utmanar tidigare uppfattningar och föreställningar om litteratur.

I samhället finns det mycket text och många andra situationer som kräver tolkning för att förstås. I skolan är det mest texter av olika slag som övar tolkningsförmågan. Arbetet är riktat mot svenskundervisningen och speciellt litteraturundervisningen. Det är ett forskningskonsumtionsarbete där tidigare forskning och litteratur studeras. Här är det olika litteratur som belyser hur de två olika loggböckerna används i undervisning. Syftet med arbetet är att undersöka forskning kring hur loggbok och läslogg kopplas till och används i skolans litteraturundervisning. Arbetet tar upp hur loggbok och läslogg skiljer sig dels i användningsområde och dels i innehåll. Loggboken är ett allmänt dokumentationsverktyg i undervisningen medan läsloggen kopplas till tolkningsprocessen vid litteraturläsning. Huvudfokus ligger vid läsloggen där läsarens tankar och funderingar under läsningen skrivs ned. Det skiljer sig dock åt hur läsloggen konstrueras, vissa utgår från färdiga frågor medan andra uppmuntrar fri association. Studier visar dock att det inte räcker med att bara skriva ned dem utan att bäst kunskapsutveckling sker när läsloggarna delas och diskuteras med andra. Därmed blir litteratursamtal en naturlig uppföljning för att skapa en gemensam dialog och diskurs.

In the curriculum for Swedish in upper secondary school it is stated that the teaching should contain literature. However it is very much up to every teacher to decide which books the pupils should read and how the work should proceed. It can be hard to know how to carry out this task in a meaningful way and this thesis wish to evaluate a noted book-talking method in order to show how this work could be done. I my work I have taught an upper secondary class the method and then they have performed three book-talks in five groups of five to six pupils. Their book-talks were recorded and have then been analysed in order to see how the pupils use the method, what kind of progress they make and finally how they evaluate the method. The results show that some parts of the method is crucial for the outcome of the book-talks and also that some parts of the method is easier for the pupils to put into practice than others. Three lessons is too short time to be able to see any real progress but some of the groups get more comfortable with the method as the project proceeds. The pupils are very positive about using the method. They are also positive to book-talks on the whole.     Title: ”Tell me” – an evaluating study of Aidan Chamber’s book-talking method “Tell me”

Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasielärares didaktiska resonemang om att använda klassisk skönlitteratur i undervisningen. Det är till företrädelsevis de didaktiska frågorna varför, vad och hur som undersöks.  Jag vill undersöka hur lärarna tänker kring undervisningen samt vilka ramfaktorer som styr dem i arbetet och i urvalet av klassisk skönlitteratur.  Uppsatsen ämnar också besvara frågan om lärares förhållningssätt till en litterär kanon. Undersökningen grundar sig på fyra stycken lärarintervjuer och har sammanställts och analyserats med analysmetoden bricolage.    Studiens resultat visar att elever undervisas i klassisk skönlitteratur för att få ett ökat ordförråd men främst för att utveckla en empatisk förmåga och utvecklas som människor. Eleverna ska nå livskunskap via litteratur det vill säga kunskaper genom litteratur och inte om litteratur. Resultaten stämmer in under Svedners idéer om att kunskapssynen har förändrats. Från att tidigare har varit mer fokus på själva litteraturen för att utvecklas till mer fokus att nå livskunskap via litteraturen. Att läsa ur ett allmänbildningsperspektiv anses som en viktig del för att eleverna inte ska bli exkluderade från samhället. Lärarna nämner att deras urval styrs av olika ramfaktorer som tid, ekonomi, utbud och elevernas förkunskaper. Samtliga lärare arbetar både med muntliga och skriftliga uppgifter och nämner att arbetssätt beror på elevgrupp.    På frågan om lärares förhållningssätt till en gemensam litterär kanon är majoriteten av lärarna tveksam till detta då de anser att läraren bäst kan förmedla ett budskap om de själva är insatta eller tycker om verket. Några säger att det redan finns en slags inofficiell kanon även om styrdokumenten varken tar upp klassiska verk eller författare som ska läsas på gymnasiet.

Syftet med denna studie är att utifrån nyare forskning om ungas meningsskapande läsning synliggöra hur läromedel för gymnasieskolans svenska B-kurs gör för att skapa ett intresse hos elever för skönlitteratur. På ett övergripande plan bidrar studien till den forskning som rör ungas intresse och engagemang för skönlitteratur och läsning. Fyra läromedel för gymnasieskolans litteraturundervisning har valts ut och undersökts kvalitativt med hjälp av analysfrågor konstruerade utifrån nyare forskning om ungas meningsskapande läsning. Frågorna handlar om texturval och frågeuppgifter i läroböckerna. Resultaten visar att texturvalet ofta följer ett traditionellt upplägg med kronologiska epokstudier. Det finns dock läroböcker som avviker från denna tradition. Resultatet visar också på en blandad uppgiftskultur, där bl a kontrollfrågor är ett återkommande inslag. Slutsatsen blir att i det undersökta materialet förekommer läromedel som i större utsträckning än andra kan sägas ha ett innehåll som överensstämmer med nyare forskning om ungas meningsskapande läsning.

No description available.

No description available.

No description available.

This essay is about "factionstexter", a combination between fact and fiction, and the problems that can occur when reading them. I present previous resarch on this subject and I focused on docu drama and dramadoc. Bo G Jansson is the researcher I used most frequently in this essay. He describes various types of faction texts in film, television and literature. Annette Årheim´s thesis stands for the didactic portion of the essay. She has done interviews with students about texts with a reality background and presents how they read these and it shows that it is problematic. The essay also includes an analysis where I discuss two different faction texts, the book At 10.31 in the morning in Khao Lak and the movie The Impossible. These are both stories written after the tsunami disaster in the Indian Ocean on Boxing Day 2004. I try to categorize the different texts and I anayze the narrative technique, focalization and also the text´s paratextuality. I also compare them thematically. Finally I do a didactic discussion where I give suggestions on how to work with faction texts in the classroom.