No description available.

From an environmental perspective, the earth’s future has been, and is, a current and much-debated topic in today’s society. Consumerism and materialism are two reasons why earth’s natural resources run out earlier and earlier every year. One opponent of materialism whose life has been portrayed in Jon Krakauer’s nonfiction biography Into the Wild and later in director Sean Penn’s film adaptation with the same title was Christopher (Chris) McCandless (1968-1992). In Penn’s film adaptation, materialism is made more prominent than in the biography, which gives an effect of directing criticism against a materialistic society. The theoretical framework is based on narratology and adaptation theory. Moreover, the method proceeds from close reading and comparative method to detect differences and similarities and to make a comparative analysis of the texts. One significant aspect was detected as essential when close reading the texts, namely: intertextuality. Hence, intertextuality served as a key concept in the analysis.

This thesis examines hierarchies that affect a man’s status in the hierarchy between masculinities in F. Scott Fitzgerald’s The Great Gatsby. In a close reading of the novel, the most important concepts in the thesis are hegemonic masculinity and self-surveillance, which both contribute to the idea of a hierarchy between masculinities. While masculinities in modernist novels have been studied, the hierarchies between masculinities have not been well explored in The Great Gatsby. I suggest that the most notable men in the novel, Jay Gatsby, Nick Carraway, and Tom Buchanan, survey certain features of each other to know their own place in the hierarchy between masculinities. Divided into three sections, this paper first defines Raewyn Connell’s theory of hegemonic masculinity with the help of David Buchbinder, and then the notion’s connection to Michel Foucault’s theory of panopticism. The paper then studies the hierarchies that affect a man’s position in the hierarchy between masculinities in Gatsby. Lastly, the paper examines how men organise each other into a hierarchy by surveying themselves in contrast with other men’s masculinities.

Denna studie undersöker romanen „Beschreibung einer Krabbenwanderung“ av Karosh Taha med hjälp av postkoloniala teorier. I analysen fokuseras på hur huvudaktören Sanaa möter normer och synvinklar i sina diskurser med andra hybrida subjekt i det Tredje rummet (Artikulationsraum), omförhandlar tankesätt och transformeras mot nya möjligheter och därmed ett mer självständigt, oberoende liv. Analysen baseras på Homi Bhabhas postkoloniala hybridiseringsteori med fokus på det Tredje rummet (Artikulationsraum). I arbetet presenteras en allmän beskrivning om postkoloniala teorier samt begrepp och litteraturvetenskapliga studier och deras användning i studier av litteratur som utspelar sig i migrantmiljö. Därtill följer ett avsnitt med en mer detaljerad förklaring av Bhabhas teori om det Tredje rummet. Genom close reading analyseras texten avseende hybrida egenskaper samt diskurser som förs bland nyckelaktörer i tre olika Tredje rum. Med hjälp av wide reading belyses den kulturella och historiska kontexten. Analysen har lett fram till slutsatsen att Taha skapat ett modernt och konstruktivt narrativ om postkoloniala förhållanden och om migration.

Denna litteraturstudie ämnar undersöka flerspråkiga elever. Syftet var att granska vilka faktorer som gynnar deras språkutveckling samt hur lärare arbetar för att främja deras språkutveckling. Undersökningen riktar sig till grundskolan, med huvudfokus i årskurserna 4–6. Informationssökning har använts som metod i studien där material från flertalet databaser och söktjänster kritiskt granskats utifrån inkluderingskriterier- och exkluderingskriterier. Sammanlagt har 12 stycken studier inkluderats i litteraturstudien som bestod av vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, antologier och en bok. Studiens resultat synliggör ett samband mellan lärarens kompetens och flerspråkiga elevers förutsättningar för språkutvecklingen. Majoriteten av materialet som analyserats har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, där vikten av samverkan och stöttning är avgörande för elevernas utveckling. Resultatet redogör för detta perspektiv, eftersom det synliggör att lärarens roll och samspelet i det flerspråkiga klassrummet är betydelsefullt för språkutvecklingen.

Language is a central concern of science fiction. From first contact to interstellar warfare, stories about aliens inevitably raise questions of communication. But how do we conceive of alien languages within the constraints of human language? And what do depictions of alien languages reveal about our own language use? Several studies have established the significance and magnitude of the theme of language in (predominantly twentieth century western) science fiction. Building on these studies, I combine macro-analysis with close reading to argue that these alien languages fall on a spectrum of alterity. Within this spectrum, I organise these languages into three distinct gradations of alterity: they help to define their speakers as alien people, creatures or inscrutable beings. The languages of alien 'people’ are structurally similar to our own, and explore the socio-political relationship between language and culture. Those of ‘creatures’ are radically, physically unlike human languages and explore the boundary between humans, animals and aliens. Finally, the languages of ‘beings’ are incomprehensible and prone to spiritualisation. They bring to light the aspects of experience we deem beyond language. This typology provides a framework through which to explore the major themes and questions regarding language, humanity and alterity in science fiction. By presenting these categories in increasing degrees of alterity, I aim to demonstrate that language, like the figure of the alien, is a fundamentally anthropocentric concept. Each category identifies different facets of our language use that simultaneously alienate and define us.

Novellsamling innehållande tre noveller, varav två längre, med temat Obehagligt.

Denna uppsats har som syfte att undersöka den konstruerade bilden avtonåringen samt dennes relation till sina föräldrar i IQ:s i skrivande stund senaste upplaga avTonårsparlören. Analysen har genomförts med hjälp av en kritisk diskursanalys och ärteoretiskt förankrad i begreppen makt, normalitet, egenmakt och delaktighet. Bilden somframkommer är den av tonåringen som känslig, identitetssökande och driven. Föräldern antasha svårigheter med att kommunicera med sitt barn, samt att fatta myndiga beslut över sintonåring och att sedan stå fast vid dem. I IQ:s idealrelation är förälder och tonåring mycketnära och öppna gentemot varandra. Föräldern är varm men stark och tydlig i sitt ledarskap.

Läsförståelsen hos elever i årskurs 4 har försämrats mellan åren 2001 och 2016. Detta visar resultat från den internationella studien Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS). Den senaste PIRLS undersökningen från 2016 visar däremot en förbättring när det rör sig om läsförståelse hos elever i årskurs 4. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva relationen mellan lässtrategier och läsförståelseutveckling i tidigare forskning inom svenskämnet i grundskolan med fokus på årskurs 4-6. Den sociokulturella teorin och den metakognitiva förmågan utgör en central del i uppsatsen. Materialet som undersökts är sju vetenskapliga artiklar, två avhandlingar, två böcker samt en rapport. I uppsatsen har både nationella och internationella studier undersökts. Resultatet visar att de mest förekommande lässtrategier som tidigare forskning behandlar kategoriseras i tre olika grupper, vilka är; memoreringsstrategier, fördjupningsstrategier och kontrollstrategier. Lässtrategierna i dessa tre grupper har olika syften med läsande och de olika lässtrategierna kan med fördel användas tillsammans. Lässtrategianvändning har en avgörande roll för att elever ska öka sin läsförståelse. Lärare behöver undervisa i de olika lässtrategierna och hur de används vid läsning av olika texter. Detta är betydelsefullt eftersom elever behöver få en verktygslåda med redskap de ska använda när de stöter på problem vid läsande av texter och för att förstå texters innehåll. Elevernas inställning till läsning påverkar läsförståelsen. Att visa engagemang och att ha en vilja för att läsa och utveckla sin läsförmåga har en avgörande roll för användandet av lässtrategier och därigenom kunna utveckla sin läsförståelse. Eleverna behöver ges tid till att lära sig lässtrategier, tid till att lära sig kombinera olika lässtrategier och tid till att lära sig av sina misstag. Slutsatsen med föreliggande litteraturstudie är att lässtrategier behöver utgöra en central del i läsundervisningen i svenskämnet för elever i grundskolan för att utveckla elevers läsförståelse.

Denna litteraturstudie handlar om hur den dialogiska högläsningen påverkar elevers ordinlärning samt hur lärare kan arbeta med dialogisk högläsning för att bidra till en gemenskap bland eleverna i svenskundervisningen för årskurs F-3. Litteraturstudien behandlar 11 vetenskapliga artiklar utifrån arbetets syfte och frågeställningar. Dessa artiklar är både nationella och internationella och har behandlats i en översiktsanalys. Litteraturstudiens resultat visar att genom dialogisk högläsning utvidgas elevers ordförråd samt att läraren kan bidra till en gemenskap bland eleverna genom att använda sig av dialogisk högläsning. Enligt den sociokulturella teorin lär sig elever tillsammans med andra i en social omgivning. Genom att eleverna delar med sig av sina tankar och idéer förstärks läsupplevelsen gemensamt. Den gemensamma upplevelsen ger även eleverna en möjlighet att utveckla sitt lärande och tänkande. Resultatet visar även att lärarens roll är viktig i undervisning av dialogisk högläsning då vissa elever kan behöva ledtrådar, strukturer, hjälp eller uppmuntran för att klara av en uppgift.