Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera hur ämnet mobbning gestaltas i de skönlitterära böckerna Handbok för superhjältar, del 1 och 2. Böckerna är skrivna av Elias & Agnes Våhlund. Uppsatsen svarar på frågeställningarna: Hur gestaltas mobbning i de första två böckerna av serien Handbok för superhjältar? Hur kan litteraturen användas i undervisningen?Vi använder oss av hermeneutiken för att tolka, förstå och förmedla våra upplevelser av fenomenet mobbning. Ulla Rhedins avhandling Bilderboken- på väg mot en teori (2001) används också som stöd för att utföra analyser av samspelet mellan både text och bild. Detta för att få en djupare förståelse för hur mobbningen avbildas genom karaktärer och situationer som vi får se och läsa om. Analysen delas in i nio kategorier där vi undersöker de olika delar som gör boken till en helhet. Resultaten från analyserna visar att den vanligaste typen av mobbning är både verbal och fysisk och att det oftast sker i miljöer i anslutning till skolan. I avsnittet slutsatser svarar vi på vår första frågeställning genom att använda oss av relevanta kategorier från analysavsnittet och den tidigare forskningen. Vi svarar på vår andra frågeställning i diskussionsavsnittet där vi diskuterar litteraturens didaktiska användning i svenskundervisningen för årskurserna F–3 samt dess relevans till läraryrket.

Att kunna läsa är vitalt för att fungera som en samhällsmedborgare då vi på så vis tar till oss information och kunskap. Den viktiga läsresan börjar för många barn i årskurs 1 om inte tidigare och därifrån ska läsutvecklingen gå framåt. Lärare som arbetar i det första skolåret står inför en stor uppgift då de både ska motivera eleverna till läsning och välja goda läromedel och läseböcker för att stödja läsutvecklingen. Läromedel i svenskämnet är många till antalet, vilket kan medföra att det är ett svårt beslut att som skola eller lärare välja ett läromedel att använda i undervisningen. Uppsatsens syfte är därför att granska ett läromedel i svenska för årskurs 1, och det valda läromedlet är Vips läslära framtaget av Lena Hultgren (2012) och Liber AB. Studien undersöker läromedlets fyra nivåindelade läseböcker med hänsyn till högläsningsboken i relation till olika aspekter. Läseböckerna granskas utifrån hur texterna är språkligt anpassade för elever som befinner sig på olika stadier i läsningen, hur innehållet i böckerna motiverar läsaren och hur samspelet mellan texten och bilderna i böckerna fungerar.I uppsatsen tillämpas både en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys för att systematiskt få svar på det som frågas efter. Kvantitativa värden som LIX, OVIX och nominalkvot har fastställts på utvalda delar av böckerna. Genom ett kodschema har kvalitativa data tagits fram under teman som språkanpassning, motivation samt bild och bildstöd i text, vilka är baserade på det teoretiska ramverket. Samtliga läseböcker besitter överlag låga värden när det kommer till LIX, OVIX och nominalkvot, vilket betyder att böckerna är väldigt lättlästa utifrån dessa kvantitativa mått. Den kvalitativa analysen visar att läseböckerna har stora språkliga skillnader från nivå 1 till nivå 4 då böckerna ska vara anpassade för olika lässtadier. Till viss del motiverar böckerna läsaren genom känslomässigt engagemang, men böckerna är i stor utsträckning beroende av högläsningsboken för att engagera ytterligare. Samspelet mellan bild och text skiljer sig åt mellan böckerna där den första och andra boken i stort är mer beroende av bilderna för förståelsens skull än bok tre och fyra som har en mer utvecklad text och skulle därför kunna förstås utan bilderna som stöd.

In the past decades, the Swedish society has gone through multiple changes as a result ofglobalization and migration. Sweden went from being a homogenous country to a nationcharacterized by ethnic diversity. This had led to many debates on how to correctly representdifferent ethnicities in literature and media. The current example study aims to analyze andcompile how ethnicity is being represented in three children's picturebooks. With scientificstudies and ongoing debates, we gain an understanding of how ethnicity has been representedin literature over time.Our findings show that noncaucasian characters lack fair representation in our chosenchildren's picturebooks. The picturebooks are: Rally och Lyra och Limpa written by MarieNorin, Pippi långstrump på kurrekurreduttön written by Astrid Lindgren and Varför bråkarsyrran? Written by Kristin Murray Brodin . These characters mostly have a minor role in thecentral theme of the story and are poorly and stereotypically portrayed. Rare protagonistportrayal of non- caucasian characters is mostly the intent of publishing houses that aim at aholistic, inclusive approach. Therefore, it is very vital that educators analyze children'spicturebooks before using them in their classrooms, so that every child regardless of ethnicitycan be seen and represented in a manner which leads to growth of their inner selves.

Döden kan ses som ett tabubelagt och skämmande ämne som både vuxna och barn har svårtatt prata om. För att inte uppröra barnet undviker ofta vuxna att prata om döden vilket bidrartill att barnen även tar avstånd ifrån ämnet. Studier visar att barn behöver få ventilera frågorom döden med en vuxen och därför kan det vara bra att bemöta dessa frågor i skolan. Böckerkan även utveckla barns förståelse om döden och användas som stöd i undervisningen.Uppsatsen ämne väcker intresse då barn funderar mycket kring döden och som blivande lärareses det därför som viktigt att få kunskap om hur man ska bemöta barns frågor.Följande uppsats syftar därför till att undersöka hur temat döden gestaltas i barnböcker ochhur barns sorg kommer till uttryck i relation till ämnet. Det är av vikt att som blivande lärarehitta verktyg för att kunna samtala om döden med våra blivande elever samt få kunskap kringhur vi kan använda oss av böcker som stöd i arbetet. Bakgrunden i arbetet redogör därför förhur barns sorg kan komma till uttryck och varför böcker är bra, både när det gällerkunskapsutveckling och som stöd i samtal om svåra ämnen. Eftersom uppsatsen syftar till attundersöka hur döden gestaltas i barnböcker har Uppe bland molnen av Matilda Salmén ochLilla grodan, morfar och döden av Julia Groth valts ut som analysobjekt. Studiens analyspräglas av Maria Laukka och Ulla Rhedins tillvägagångsätt för att belysa hur döden hargestaltats i de utvalda bilderböckerna.Studiens resultat visar på att böcker kan fungera som en bra arbetsmetod för att hjälpa bådebarn och lärare i ett undervisningssammanhang, likaså vara ett bra samtalsstöd. Samtal kanhjälpa barn att få uttrycka sina tankar om döden för att främja den läkande processen närbarnet har drabbats av sorg. Det kan också fungera som ett stöd för vuxna för att hantera olikalivsfrågor som barnet har. I relation till vår analys har resultaten diskuterats utifrån tankarinför vår blivande yrkesroll. Hur kan vi använda böcker som stöd vid samtal om döden? OchHur kan vi belysa ämnet på ett effektivt sätt?

I detta arbete presenteras analysen av böckerna: Trolldom i gamla stan, skriven av Martin Olczek och illustrerad av Anna Sandler (2017), Handbok för superhjältar: Del 1 - Handboken som är skriven av Elias Våhlund och Agnes Våhlund (2017), samt Musse och Helium: Mysteriet med hålet i väggen som är skriven av Camilla Brinck (2018).Analysen gjordes genom en hermeneutisk inriktning vilket innebar att böckerna analyserades med målet att tolka, förstå och förmedla upplevelser av materialet. Huvudsyftet med analysen var att få syn på genusdrag hos huvudkaraktärerna och vilka könsrollsmönster som de speglade. Som hjälp får att veta vilka könsstereotypa karaktärsdrag jag skulle leta efter användes Maria Nikolajevas (2017) schema över typiska karaktärsdrag hos manliga och kvinnliga huvudpersoner. Schemat användes dessutom som ett verktyg för att kunna synliggöra om huvudkaraktärerna i de valda böckerna förstärkte eller förbröt de traditionella föreställningarna om vad som anses manligt och kvinnligt.Bakgrunden till arbetet ligger i att man i dagens samhälle ofta förväntar sig att en persons biologiska kön även innebär att personen skall bete sig på ett specifikt sätt. I olika kulturer och i olika samhällen finns det förväntningar om vad som anses manligt och kvinnligt. Det man ofta glömmer bort är att normer kring genus och kön ofta förändras över tid vilket då innebär att dagens samhälle är berikat med fler överskridande könsrollsmönster. Barnböckerna representerar ofta aktuella debatter inom samhället och genom att analysera barnböcker kan man på syn på olika debatterade områden, i detta fall genus och könsrollsmönster. Slutsatsen i analysen blev att huvudkaraktärens biologiska kön inte bety

Denna uppsats analyserar bilderboken ur ett genusperspektiv. De bilderböcker som vi undersöker är: När Emil skulle dra ut Linas tand (1976), Titta, Madicken det snöar (1983) och Pippi i humlegården (1949) skrivna av Astrid Lindgren. Syftet med analysen är att undersöka hur genus framställs i bilderböcker samt hur detta kan påverka elevernas identiteter. För oss som lärare är det viktigt att ha en medvetenhet kring hur genus framställs inom bilderböcker för att kunna arbeta kring det. Problemet ligger inte enbart i framställningen av genus utan hur vi som lärare och elever förhåller oss till den. Uppsatsen är en kvalitativ analys, mer specifikt en bilderboksanalys. Teorin som tillämpas är en genusteori. Analysen visar på att det finns stereotypa genusframställningar inom bilderböckerna men resultatet visar dock även att det finns stereotyper som bryts av både maskulina och feminina karaktärer. Vi kom även fram till att detta kan påverka elevernas identiteter på ett negativt sätt då de kan bli begränsade av vissa framställningar. För att motverka detta ska vi som lärare arbeta genusmedvetet i undervisningen genom exempelvis genuspedagogik och kompensatorisk pedagogik.

I denna uppsats analyseras bilderboken Musse & Helium, i duvjägarnas klor (2020) skriven av Camilla Brinck. Syftet med bilderboksanalysen är att undersöka hur karaktärerna i bilderboken Musse & Helium, i duvjägarnas klor (2020) gestaltas utifrån ett genusperspektiv samt hur de förhåller sig till traditionella könsmönster i barnlitteratur. Utöver bilderboksanalysen diskuterar vi hur bilderböcker i allmänhet kan användas för att främja lärande om genus. Uppsatsen har ett hermeneutistiskt förhållningssätt som utgår från en kvalitativ bild- och textanalys där vi med fokus på vår tolkning skapar mening utifrån det som vi anser mest väsentligt i text och bild i förhållande till våra forskningsfrågor. Karaktärerna som analyseras är huvudkaraktärer, motståndare och medhjälpare. För att synliggöra traditionella könsmönster hos karaktärerna gjordes analysen med hjälp av litteraturvetaren Maria Nikolajevas (2004) karaktärsdrags-schema för barnlitteratur. Studiens resultat visar att bokens huvudkaraktärer utmanar traditionella könsmönster medan medhjälpare och motståndare bekräftar dem. Vidare visar studiens resultat att lärare bör besitta mycket goda kunskaper kring genus. Lärare bör kunna sätta in sådant som rör kön och genus i ett större sammanhang för att se till att skolans jämställdhetsmål uppnås.

Vi har i denna studie undersökt två lärares arbete med barnböcker för konflikthantering. En bokanalys av de barnböcker de intervjuade lärarna arbetar med har också gjorts för att undersöka hur mellanmänskliga konflikter framställs och hur innehållet i barnböcker kan användas för konflikthantering. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt barnböcker kan användas i grundskolans utbildning för att behandla mellanmänskliga konflikter samt att skapa förståelse för barnboken som verktyg för konflikthantering. Studien utgick från en kvalitativ intervjustudie och en kvalitativ textanalys där det sociokulturella perspektivet har varit studiens teoretiska utgångspunkt. Materialet som utgjort grunden för denna motivstudie och empiriska undersökning bestod av barnböcker och intervjuer. Resultatet har visat att boken spelar en avgörande roll i lärarnas konflikthantering. Vidare visade resultatet att boken kan skapa möjligheter för elever att utvecklas i förståelse för sig själv och för andra. Resultatet har också visat att boken kan öppna upp för lärtillfällen och utvecklande samtal. Studien visade, utifrån de två lärarnas intervjuer och bokanalysen, att barnboken kan skapa möjligheter och användas som ett verktyg för konflikthantering.

Studien ämnar belysa skillnaden mellan originalversion och lättläst version av två klassiska barn- och ungdomsböcker. Böckerna som analyserats är Mästerdetektiven Blomkvist av Astrid Lindgren och Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe. Studiens syfte är att visa hur berättelsen förändras mellan originalversion och lättläst version i dessa explicita fall. I rollen som blivande F-3 lärare är kunskaper om läsinlärning viktigt då lättläst litteratur har tagit en allt större plats i klassrummen ute på skolorna. Vi vill också visa varför lättläst litteratur används i skolan och vilka som är i behov av lättläst skönlitteratur.

Sammanfattning Bakgrund På 1960-talet blev hem- och konsumentkunskap ett obligatoriskt ämne för både flickor och pojkar. Sedan dess har både styrdokument och läromedel förändrats flertalet gånger. Majoriteten av lärare använder läromedel som stöd till sin planering, vilket även eleverna kan gynnas av. I slutet av 1990-talet diskuterades miljöfrågan av FN som ansåg att hållbara val behövde implementeras i skolundervisningen, både för vuxna och för barn, för att det skulle bli en nödvändig förändring globalt. Med det i åtanke är det av intresse att se hur miljöperspektivet har förändrats i läromedlen under de senaste 60 åren. Syfte Syftet är att undersöka hur läromedel i hem- och konsumentkunskap, med fokus på klimat- och miljöperspektivet, har förändrats över tid i grundskolan för årskurserna 7–9. Hur har klimat- och miljöfrågan i läromedlet sett ut och vad har begreppet ‘miljö’ inneburit i läromedlen vid de olika årtiondena? Metoder De bäst lämpade metoderna för denna studie är dels diskursanalys då de miljörelaterade begreppen i läromedlen haft varierande betydelse, dels har vi använt en kvantitativ metod för att belysa progressionen i läromedlen. När man använder sig av både en kvalitativ och kvantitativ metod kallas det för en mixad metod vilket vi valt att använda för att öka studiens trovärdighet. Vid en undersökning av en text och hur de för studien aktuella begreppen förhåller sig till varandra är det en praktisk & kritisk diskursanalys som utförs. Resultat Studien har visat att de miljörelaterade diskurserna haft en omfattande progression då de tidiga läromedlen har sitt fokus på boendemiljön medan de senare har utvecklats och fått en bredare innebörd. Först från år 1994 tydliggör böckerna dels hur konsumenterna med hjälp av miljömärkningar kan göra hållbara val, dels vad som sker med miljön globalt omförändringar uteblir. Slutsats Kan brister av miljörelaterade begrepp i de tidiga läromedlen föranlett till den omfattande klimatpåverkan? Undervisningen bör förmedla vilka förändringar vi behöver tillämpa för att leva mer hållbart. Därmed behöver miljörelaterade frågor ha en central roll i lärostoffet, med stöd av ämnesadekvat innehåll i läromedlen.