Uppsatsen är en kvalitativ litteraturanalys som har gjorts tematiskt av den valda skönlitteraturen. Syftet med uppsatsen är att undersöka och diskutera två av Astrid Lindgrens verk utifrån motsatsparet realism och idyll. Vi kommer att analysera Emil i Lönneberga och Madicken, då båda böckerna ska utspela sig under samma tid, under början av 1900-talet. Böckerna utspelar sig under samma tid, dock utspelar sig den ena boken på landsbygden och den andra i stadsmiljö. Vi kommer också fördjupa oss i hur samhället och hushållen var i början av 1900-talet för att sedan jämföra det med Lindgrens böcker ifall hon skildrar det till dåtidens verklighet. Vi analyserar båda böckerna för att se hur realismen har sin relevans. Realismen är ett begrepp inom litteraturvetenskapen som är en strävan att skildra omvärlden så verklighetstroget som möjligt. Vi har också valt att undersöka om och hur dessa två skönlitterära böcker kan vara en inspiration för elevers egna realistiska skrivande.

Den här litteraturöversikten redogör för forskning kopplad till språkutveckling samt språkinlärning genom dialogisk högläsning. Syftet med litteraturstudien är att ge ett kunskapsbidrag om hur lärare kan arbeta med dialogisk högläsning som aktivitet för att främja flerspråkiga elevers kunskaper i det svenska språket. För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur kan dialogisk högläsning bidra till flerspråkiga elevers språkutveckling? och Hur kan dialogisk högläsning planeras och genomföras, i årskurs F-3, för att skapa förutsättningar för flerspråkiga elevers språkutveckling? Metoden för detta arbete är en litteraturstudie, som inkluderar tio vetenskapliga artiklar, där både internationell och nationell forskning inom området har analyserats. Det övergripande resultatet visar att lärares kunskaper och inställning till att inkludera eleverna samt flera språk i högläsningen, tillsammans med elevers motivation, är avgörande för hur dialogisk högläsning används i relation till flerspråkiga elever.

I detta examensarbete har vi analyserat Träff på texten (2021) och Fånga förmågan (2015) årskurs 4 och årskurs 6. En kvalitativ läromedelsanalys där vi har undersökt om det är möjligt för en lärare att endast använda sig av uppgifter från ett läromedel i sin undervisning. Detta kopplat till betygskriterierna i ämnet svenska. Vi har analyserat innehållet i ett kapitel i vartdera läromedlet och ställt det mot läroplanen och betygskriterierna för årkurs 6 i ämnet svenska. I examensarbetet har vi analyserat innehållet i två läromedel i svenska för att se om det är tillräckligt differentierat för att endast kunna användas i undervisningen. Fånga förmågan (2015) är mindre differentierat, alltså mindre varierade uppgifter och smalare i sitt arbetssätt medan Träff på texten (2021) har ett bredare utbud av uppgifter och ett stort digitalt läromedel som gör det enklare att anpassa undervisningen till alla elever, så att alla elever får likvärdig undervisning.

Bakgrund: Mio, min Mio är en bok skriven av Astrid Lindgren. Protagonisten Mio har sitt öde att följa när han från Landet i Fjärran ska resa till Landet Utanför för att besegra antagonisten riddar Kato. För att föra berättelsen framåt har naturen en central roll i kampen mellan gott och ont. Syfte: Uppsatsens syfte är att med hjälp av det ekokritiska perspektivet ta reda på huruvida man kan se naturen och människan leva i symbios med varandra i Astrid Lindgrens verk Mio, min Mio. Teori: Den ekokritiska litteraturteorin är ett ungt forskningsfält och befinner sig under ständig utveckling och expanderar i hög takt. Själva grundidén är att teorin ska utveckla människors relation och inställning till naturen. Inom det antropocentriska synsättet ses människan som mer värdefull än naturen och därmed på en högre hierarkisk nivå. Inom det ekocentriska synsättet ses människan och naturen som jämlikar. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod genom uppmärksam läsning av verket Mio, min Mio. Resultat: Människan lever till viss del i symbios med naturen i romanen. Å ena sidan har vi protagonisten Mio och de godas sida, som i god anda behandlar naturen som något likvärdigt, å andra sidan har vi antagonisten Kato och de ondas sida, som i ond anda behandlar naturen som något av mindre värde. Genom att boken använder naturen som en central punkt när antingen det goda eller onda illustreras blir det självklart att det är just naturen som står i centrum genom berättelsens gång. Skillnaden mellan det ekocentriska perspektivet och det antropocentriska perspektivet är vad som skildras, och hur det skildras, när de båda perspektiven blir synliga.

Courtship and marital arrangements went through many drastic changes during the late 18th and early 19th century. Female writers such as Mary Wollstonecraft started to question and criticize women’s role in marriage and what it meant for their status in society. These changes pushed forward the companionate marriage as the new ideal which Jane Austen took inspiration from when writing Pride and Prejudice (1813). There is, however, something that makes her stand out among other novelists writing on this subject; that she does not romanticize marriage. This essay investigates the four couples Austen presents in her novel and analyses their progression toward marriage in comparison to the social expectations prevalent in her time. It identifies four types of marriages that are central to the plot: the marriage as a social and economic contract, the scandalous marriage, the idealized marriage and lastly the marriage of the equals which is the illustration of the companionate union. This study argues that Austen presents the companionate marriage as the kind of union that leads to true happiness for women. By examining novels that focus on this subject through the lens of their historical context, we can strive to gain a more profound comprehension of the significance of marriage and family life for women during that period. Moreover, this exploration could facilitate our understanding of the progression from those historical norms to our present views of marriage and family life and how it affects women today.   Keywords: Jane Austen; Pride and Prejudice; marriage; courtship; companionate marriage.

To Kill a Mockingbird is the story of Scout and her adolescence in Maycomb, Alabama, in the 1930s. Her social environment is colored by traditional and contemporary gender roles and the demands and expectations that accompany them. Aunt Alexandra is the character in Scout’s closest circle of influence who embodies such ideals. However, Scout also has the nuanced influence of her father, Atticus, and her neighbor, Miss Maudie, two characters that can act as role models for Scout when it comes to conformity to gendered expectations or the rejection of the same. As such, these characters also demonstrate that agency is a factor, even in such instances as gender. Beauvoir, Butler, Wittig, and Jay, to mention some of the research referenced in this essay, contribute to a reading of the novel and of Scout from the perspective of socially constructed gender, or more specifically, socially constructed femininity. Scout is biologically female, but this essay argues, with the aid of the above-mentioned scholars and their work, that this fact does not mean that there is such a thing as inherent femininity. Instead, Scout personifies the agency within socially constructed gender as she chooses to conform or reject the expectations based on her due to her sex. Furthermore, she is able to do so in part because of her tomboy appearance and the insight she gains regarding the stereotypes surrounding her, as well as the role models she finds in Atticus and Miss Maudie and their androgynous approach to life and their surroundings in turn.

Caryl Phillis’s novel Crossing the River tells a story of the African diaspora caused by the slave trade. The novel not only depicts the physical aspect of diasporic life, but also sheds light on the cognitive aspects. It is visible separately in the four chapters, but also in the prologue and epilogue through Phillips’s use of the mystical voice of the disembodied father who addresses all his children of the African diaspora. This essay argues that Crossing the River is an example of black politics of resistance from two different perspectives. Firstly, Phillips uses the African diaspora to exemplify the hybrid identity, and to reject a binary colonial discourse and racism that have caused tremendous suffering for the African diaspora. Secondly, by not only rejecting the binary colonial discourse but also contesting and taking part in shaping a discourse that synthesizes different worlds, Crossing the River takes part in creating a more diverse and equal sense of the world.

The novel Animal Farm was primarily written as a satire on the Russian revolution, with the underlying intention to actively warn readers what happens when a totalitarian regime takes power. Manipulation and propaganda play a central role in the novella, but the ways in which the regime abuses its people psychologically appears to be of even greater importance. This essay examines and analyzes, from a psychoanalytical perspective, how Orwell portrays the characters that take part in the revolution and the psychology behind their behavior and the choices they make. The aim of the essay is to examine what the underlying factors are that enable a totalitarian leader to take hold of a community as this can be analyzed in Animal Farm. The character of Boxer the horse is central in the novel and of immediate interest, and is therefore analyzed in greater depth. The defense mechanisms denial and sublimation are examined closely in order to see what role they play in a totalitarian regime. Orwell delivers a serious message in Animal Farm, even though it is written as a satire with comic elements. By choosing to write it that way the novel is accessible to a wider audience than it would have been otherwise.

Denna litteraturstudie kommer att behandla olika attityder till poesi samt hur poesiundervisning kan utveckla elevers språkmedvetenhet. I grundskolans undervisning tycks det vara så att poesi inte tillåts ta lika mycket plats som andra texttyper, något som troligen kommer sig av att lärare och elevers attityder till genren. Vi har därför valt att studera lärare och elevers attityder till poesi i skolan och om dessa attityder eventuellt medverkar till hur undervisningen i svenska utformas samt om poesi tilltalar elever och om den kan sägas bidra till deras läs- och skrivutveckling. Källurvalet i denna litteraturstudie består av tidskriftsartiklar och en rapport. Materialet är funnet med hjälp av internetbaserade söktjänster och har sedan analyserats, kategoriserats och bearbetats. I resultatet besvaras följande frågeställningar: Vilka attityder till poesi framträder hos lärare och elever i grundskolans tidigare år? Vad kan poesi i svenskundervisning för åren F-3 bidra med att utveckla för förmågor? Resultatet visar att språkmedvetenhet, elevers kreativitet och uttryck samt den egna identiteten kan utvecklas centrala utvecklingsmöjligheter hos elever som får ta del av poesi i undervisningen i svenska. Vår egna analys av resultatet är att lärares olika attityder kring poesin samt deras osäkerhet inför genren gör att de ofta avstår från att undervisa i ämnet vilket medför en fortsatt okunskap om vad poesi innebär för individen. Anläggs ett genusperspektiv på poesiläsning under grundskolans tidigare år visar det sig att även om pojkar anses ha en negativ inställning till poesi, ställer de sig positiva till arbetet när undervisningen är genomtänkt. Vidare visar resultatet att elever har en positiv inställning till att läsa och skriva poesi när de får uttrycka sig fritt och använda sig av sina egna erfarenheter, tankar och känslor.

Detta arbete ämnar undersöka möjliga didaktiska användningsområden av fantasygenren utifrån ett relaterat fantasyelement: alver. Ett flertal tidsperioder undersöks därför för att sätta detta övernaturliga väsen i kontext: de fornnordiska, anglosaxiska, medelengelska, tidigt moderna skotska, viktorianska och moderna perioderna. För dessa perioder undersöks vidare disparata textkällor och narrativ i både folktro och skönlitteratur för att uppmärksamma olika representationer av alver genom tiderna. Genomgångar av akademisk forskning och kritiska läsningar av skönlitteratur utförs. Resultatet visar på skillnader både mellan och inom tidsåldrarna i både narrativ, teman och karakteristika; alver tycks vara ett ambivalent väsen som associeras med vithet, ljushet, godhet och skönhet, men som samtidigt kan vara ytterst farliga och kan skada människor om moraliska transgressioner sker från de senare. Deras roll tycks förändras beroende på vilket behov som finns i människornas samhälle; ibland står de som antagonister och ibland som välvilliga belönare. Detta arbete finner att eftersom alver har en lång och varierad tradition och existerar i skilda sfärer finns det goda möjligheter att arbeta utifrån kritiska didaktiska perspektiv med detta ämne i gymnasieskolan inom ett flertal ämnen och även ämnesöverskridande.