Denna uppsats utreder två frågeställningar rörande män och manlighet inom fiktion. Syftet med denna text är att försöka få en insikt i hur män porträtteras inom film och skönlitteratur, samt hur associationer påverkar gymnasielevers uppfattning av innebörden av att vara man. Skönlitteratur och film som inkluderar karaktärerna Odysseus, Batman, James Bond och Sherlock Holmes samt teoretisk litteratur med fokus på både genus och didaktik används för att besvara frågeställningarna. Dessutom används ett kvantitativt frågeformulär för att få in information om gymnasieelevers syn på män och manlighet. En av slutsatserna som kan dras utifrån undersökningsresultatet är att ideal och egenskaper som användes för att skapa fiktiva manliga karaktärer i antikens Grekland fortfarande är närvarande i moderna fiktiva karaktärer. En annan slutsats är att populärkulturen har en stor inverkan på vilka associationer till män och manlighet som människor har.

I texten följer läsaren Anastasia i sorgen av en bortgången pappa. Hon känner tomhet och meningslöshet medan ensamheten omfamnar henne. Är hon på väg att gå under eller finns det oupptäckta stigar och personer som kan leda henne tillbaka till en säker och trygg plats? / In this sequense of a novel the reader follows Anastasia who is stucked with grief of her deceased father. The loneliness is embracing her while the emptiness and insignificance is taking control of Anastasias mind and body. Is she about to go under or is there still undiscovered paths waiting for her? Will charachters surrounding Anastasia convince her to follow back to a warm and secure place? / <p>Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen)</p><p>Mats Berglund Melendez</p>

Frank Herbert’s Dune is generally recognized as the best-selling science fiction novel of all time. While it is commonly referred to as a novel of environmental characteristics, this essay investigates the depiction of society and how the power dynamics in this far future setting are presented. I argue that Dune’s portrayal of power within the state apparatuses of the ideological and repressive kind are to be related to issues and concerns that were observable within the state powers of America and the west during the decades of 1950 and 60. By using the concepts and theories of Louis Althusser and Michel Foucault, I claim that the centralized ideology found within the whole state apparatus of Dune endangers the freedoms of the individual in ways that can be related to its contemporary real-world setting. The first part of the essay is an exploratory investigation in how power is being expressed within the two institutions of the military and the church, as well as how the protagonist deals with the burden of authority. This is analyzed in terms of Althusser’s arguments on the reproduction of ideology and the Foucauldian concepts of biopolitics and disciplinary expressions. The second part revolves around a historicist approach, namely how these expressions within the novel are related to the contemporary setting of the United States and its western neighbours. This latter analysis addresses the foreign and domestic policy of the western powers and how, I argue, these are exemplified to an extent within the pages of the novel. This discussion shows how centralized power is presented as an issue due to the influence of ideology, how the different institutions that we perceive as secular and independent become tools for social injustice. Such instances revolve around the subtle insertion of religious values in state affairs and how imperialist intervention is legitimized by the defense of economic and cultural interests, but also how societies are prone to react in the presence of charismatic leaders. Apart from this I also emphasize how the status and subsequent influential significance of Dune have come to play an important part in the development of its genre and how its capabilities of social commentary have been vital to the emergence of “soft” science fiction.

Comedy is an inherently pleasurable phenomenon with beneficial psychological functions, but its potential to bring on undesirable and socially destabilizing consequences is less intuitively obvious. In this essay, I argue that one of the hitherto under-recognized features of William Shakespeare’s The Merchant of Venice is its covert problematization of the phenomenon of comedy itself, and that the play invites its audience to become more aware of in what situations laughter is constructive and appropriate. I apply psychological and cultural-historical theories of humor— specifically, Freudian relief theory and Bakhtinian thought on laughter and festivity—as a framework for interpreting the play, with a particular emphasis on the secondary protagonist called Gratiano. I argue that Gratiano serves as a personification of comedy, whose function is to problematize it and demonstrate its positive as well as negative attributes in relation to seriousness and restraint. Gratiano’s laughter-inducing antics compel audience members to sympathize with him in the dialectic which Shakespeare sets up between him and other characters, but the play also portrays his jovial behavior as concomitant with less desirable traits which his comedy successfully obscures. While the character presents comedy as attractive and instinctively preferable to propriety and decorum, he also shows how the allure of laughter and comedy may be used by disingenuous actors to provide an attractive veneer for immoral or abhorrent behavior.

I Lgr 11 står det att eleverna ska tränas i att använda sig av olika strategier, återge och lyssna på olika samtal, samt resonera om och sammanfatta en text. Det ägnas för lite tid åt läsförståelse ute i skolornas verksamhet och det gemensamma textsamtalet kan hjälpa eleverna framåt i läsförståelseprocessen. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare med hjälp av textsamtal kan utveckla grundskoleelever, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur kan lärare arbeta med textsamtal och vilken effekt har lärarledda textsamtal på elevers förståelse av texter? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om olika modeller för textsamtal och vilka effekter de leder till. Vårt resultat visar att flera olika modeller och frågor för textsamtal har en positiv effekt på elevers läsförståelse, metakognition, motivation samt utvecklar samtalet från att vara lärarlett till mer självständigt. Resultatet av den här litteraturstudien kan framförallt verka som en inspirationskälla för verksamma lärares arbete. En upptäckt under arbetets gång var att många artiklar inom valt område handlade om högre årskurser än F-3. Dock valdes de artiklarna ändå eftersom textsamtal kan användas i alla årskurser. Följaktligen behövs mer forskning inom lärarledda textsamtal för lågstadiets åldrar.

This essay examines Dirie’s and Miller’s Desert Flower and its depiction of Female Genital Mutilation (FGM) and the effect that this violation has had on the narrator. The analysis has been conducted through the critical lens of trauma studies with emphasis on how bearing witness of traumatic events can serve as healing and empowerment in the struggle to end FGM. As the multicultural classroom has grown extensively over the past years, the demand for an intercultural awareness is placed on the schools, where the pupils are to be given the chance to develop an understanding and acceptance of people from different ethnic and cultural backgrounds. This essay argues that, in spite of the dilemmas that often occur when teaching trauma as a sensitive and controversial issue, Desert Flower can in fact be used in the EFL classroom to engender intercultural awareness as well as offering the pupils a chance to develop self-actualization and social consciousness.

Den språkliga förmågan är ett av människans viktigaste redskap för att kommunicera. Att både kunna läsa och skriva är avgörande för att leva självständigt i dagens samhälle, ändå har det riktats mer forskning mot att utveckla elevers läsförmåga medan skrivningen tenderar att hamna i skymundan. I denna litteraturstudies tidigare forskning framgår betydelsen av att elever känner motivation till att skriva, detta då motivationen har visat sig vara en viktig aspekt vid deras skrivutveckling. Detta har även varit tydligt under vår verksamhetsförlagda utbildning. Syftet med denna studie är därför att beskriva vad som enligt forskning främjar elevers motivation till att skriva, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka metoder kan lärare använda för att elever i årskurs 1–6 ska få motivation till att skriva? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om motivation i direkt relation till elevers skriftliga förmåga. Resultatet visar att digitala verktyg, autentiska uppgifter och feedback var metoder som främjade motivationen till att skriva och med fördel kan användas i den dagliga undervisningen. En problematisering som uppstod vid bearbetningen av källmaterialet var att en av studierna var genomförd på en flickskola, vilket bidrog till diskussioner kring källans användbarhet. Det framgick även en kunskapslucka gällande bristen på svensk forskning inom området. Utifrån dessa upptäckter är det av intresse att vidare forska kring motivationen till att skriva utifrån ett genusperspektiv och om det uppkommer nya metoder i samband med detta som skiljer sig från de som upptäcktes i denna studie. Det behövs även vidare forskning riktad till svensk undervisning för att kunna säkerställa metodernas utfall i Sverige. För att implementera vårt resultat i undervisningen bör lärare skapa autentiska skrivsituationer där elever bland annat får möjlighet att skriva till verkliga mottagare. De digitala verktygens funktioner kan med fördel användas för att möjliggöra enklare sätt revidera text och de kan även bidra till att eleverna producerar längre texter. Avslutningsvis är det betydande att eleverna ges uppmuntrande och konstruktiv feedback i samband med skrivundervisningen för att frambringa motivation till att skriva.

This essay examines how the factors that inspire Tambudzai and Nyasha to counter the patriarchy are portrayed and how these factors contribute to the formation of hybrid identities among the younger generation of women in Nervous Conditions (1988) by Tsitsi Dangarembga. Both characters are faced with different predicaments which makes it necessary to divide the factors in regard to each character. The factors that are connected to Tambudzai are the following: the death of Nhamo, the patriarchal male figures, and the will to obtain an education. Meanwhile, the factors that are connected to Nyasha are the relationship with her patriarchal father, the desire for liberation and gender equality. Postcolonial and feminist criticism are applied. The main focus of the essay is hybridity, or double identity, where the specific term cultural hybridity is used in order to analyze the effect that the struggle against the patriarchy has had on Tambudzai's and Nyasha's emerging hybrid identities. The feminist-psychoanalytic approach is used to analyze the factors that inspire Tambudzai and Nyasha to counter the patriarchy.  The results show that the factors that inspire Tambudzai and Nyasha to counter the patriarchy have been visible and crucial to the formation of their hybrid identities. The struggle that Tambudzai and Nyasha have to face when going against the patriarchal system brings certain predicaments in their lives that affect them and their identity tremendously. One of these predicaments is the realization that patriarchy is universan and, hence, something you cannot escape.

Under de senaste årtiondena har digitaliseringen utvecklats kontinuerligt i den svenska skolan. Men hur har den utvecklingen påverkat undervisning i svenskämnet? Denna text ämnar utreda hur digitala hjälpmedel kan användas av lärare i läsundervisning och vilka faktorer som påverkar  ̶  positivt eller negativt  ̶  den användningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska ungdomsromaner från 2018 skildrar HBTQ-personer samt om dessa romaner kan användas i svenskämnets värdegrundsarbete i gymnasieskolan. Arbetssättet har varit en kvalitativ textanalys med ett queerteoretiskt perspektiv. Materialet som använts är 12 romaner, där vissa skildrar huvudpersoner som är HBTQ och andra innehåller små inslag av HBTQ-personer. Efter läsningen av romanerna har nio teman identifierats diskuterats utifrån typ av skildring samt deras didaktiska potential. De teman som identifierades i romanerna som skildrar sexualitet är komma ut-skildringar, homofobi, homosexuella föräldrar, reflektioner över och osäkerhet på sexualitet, vänskap eller kärlek, skildringar som inte kommenteras och heteronormativitet. Skildringar som inte kommenteras förekom i majoriteten av romanerna, medan andra teman endast förekom i några. Endast en roman skildrar transidentiteter, men ytterligare två romaner ifrågasätter ett cisnormativt förhållningssätt. Baserat på våra analyser har vi dragit slutsatsen att samtliga romaner har en didaktisk potential i värdegrundsarbetet, men att grad av potential varierar beroende på vilken/vilka av de identifierade temana som romanen berör.