Bakgrund: Att leva med en oövervinnerlig sjukdom som på längre eller kortare sikt kommer att leda till döden och livets slutskede kan väcka många känslor, frågor och tankar, inte bara hos patienten utan även hos sjuksköterskan. Samtal om existentiella frågor som livet och döden kan hjälpa patienten att sätta ord på vad som är värdefullt den sista tiden i livet. Kunskap om hur existentiella samtal förs med patienter som befinner sig i livets slutskede är viktigt att identifiera, beskriva och förbättra. Därför är det betydelsefullt att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om livet och döden med patienter i livets slutskede. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av existentiella samtal med patienter i livets slutskede. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt. En tematisk analys med induktiv ansats genomfördes utifrån Braun och Clarkes tematiska analysmetod. Totalt 12 artiklar valdes ut från databaserna CINAHL, Pubmed och Psychinfo. Resultat: Erfarenheter av tidsbrist, osäkerhet, egna rädslor samt okunskap avseende existentiella frågor och sammanhang beskrevs. Erfarenhet, kunskap och kännedom om sin egen inställning till döden och döendet kunde bidra till ökad förmåga att närma sig det svåra. Det var viktigt att skapa förtroende och en relation med patienterna. Dokumentation avseende existentiellt mående uppvisade brister. Det fanns en uppfattning om att den var viktig för att kunna följa patientens själsliga mående men osäkerhet beskrevs och några menade att den inte var viktig eller alls lästes. Slutsats: Att i mötet och i samtalet våga och kunna lämna görandet och istället vara kan öppna upp för att se och förstå människan bakom patienten.

Bakgrund: Att leva med en oövervinnerlig sjukdom som på längre eller kortare sikt kommer att leda till döden och livets slutskede kan väcka många känslor, frågor och tankar, inte bara hos patienten utan även hos sjuksköterskan. Samtal om existentiella frågor som livet och döden kan hjälpa patienten att sätta ord på vad som är värdefullt den sista tiden i livet. Kunskap om hur existentiella samtal förs med patienter som befinner sig i livets slutskede är viktigt att identifiera, beskriva och förbättra. Därför är det betydelsefullt att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om livet och döden med patienter i livets slutskede. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av existentiella samtal med patienter i livets slutskede. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt. En tematisk analys med induktiv ansats genomfördes utifrån Braun och Clarkes tematiska analysmetod. Totalt 12 artiklar valdes ut från databaserna CINAHL, Pubmed och Psychinfo. Resultat: Erfarenheter av tidsbrist, osäkerhet, egna rädslor samt okunskap avseende existentiella frågor och sammanhang beskrevs. Erfarenhet, kunskap och kännedom om sin egen inställning till döden och döendet kunde bidra till ökad förmåga att närma sig det svåra. Det var viktigt att skapa förtroende och en relation med patienterna. Dokumentation avseende existentiellt mående uppvisade brister. Det fanns en uppfattning om att den var viktig för att kunna följa patientens själsliga mående men osäkerhet beskrevs och några menade att den inte var viktig eller alls lästes. Slutsats: Att i mötet och i samtalet våga och kunna lämna görandet och istället vara kan öppna upp för att se och förstå människan bakom patienten.

This essay is about the participants students, teachers, school and their terms and regulations. The investigation aim to examine how the art subject curriculum interact with the pupils own views on what they want to achieve in art classes in school. Further this paper is on what impact some processes to adulthood can have on students learning ambitions during adolescence. Especially it discusses art education in aspects of identity process, influence, motivation, reflection and learning. Lastly this thesis inquires if pupils acquire tools through art lessons that can support their ability in learning for life skills and in further education on their own as adults.

Bakgrund: Anorexia nervosa är ett livshotande psykiatriskt tillstånd som främst drabbar unga kvinnor. Sjukdomen kännetecknas av en otillbörlig låg kroppsvikt, en rädsla för viktuppgång samt en förvrängd bild av den egna kroppen.  Syfte: Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelse av anorexia nervosa i det dagliga livet. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats baserad på tre patografier. Metodvalet för denna studie var en kvalitativ innehållsanalys med manifest innehåll enligt beskrivning av Lundman och Hällgren Graneheim (2017). Resultat: Resultatet av unga kvinnors upplevelser av anorexia nervosa i det dagliga livet, sammanfattades till tre huvudkategorier; psykiskt lidande, behov av självsvält och behov av yttre bekräftelse, samt fem underkategorier, en inre kritisk röst, rädsla, ångest, att känna ensamhet och förnekelse.   Slutsats: Resultatet visar att de unga kvinnorna hade liknande upplevelser, då de upplevde både sjukdomslidande och vårdlidande, men trots detta upplevde dem även ett välbefinnande. Genom att sjuksköterskan har kunskap om anorexia nervosa kan det leda till ökad förståelse för unga kvinnors upplever av sjukdomen i det dagliga livet. Det kan i sin tur resultera i att patienten erbjuds en personcentrerad vård, där vården är grundad på kunskap samt kompetens för att minska risken för att patientens sjukdomslidande ska bli ett vårdlidande.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom som drabbar många individer, framförallt äldre. I Sverige får ca 28 000 individer akut hjärtsvikt varje år. Den vanligaste orsaken till hjärtsvikt är ischemisk hjärtsjukdom och högt blodtryck. Syftet: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikt som är baserad på 12 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Patienter upplevde begränsningar i dagliga aktiviteter. Detta påverkade sömnrutin, socialt liv och känslor. Familj och vänner spelar en viktig roll i patienternas liv. Acceptans av sjukdomen och vara positiv upplevde som nödvändig för att hantera dagliga livet. Patienter upplevde brist på information från sjukvården. Slutsats: Symtom som andfåddhet och trötthet begränsar patientens aktiviteter. Det är viktigt att patienter bli delaktiga i sin hälsa genom att lära sig om sin sjukdom. Sjuksköterskans ansvar är att motivera och stärka patienterna samt uppmuntra dem att leva ett hälsosamt liv. Det är sjuksköterskans ansvar att lyssna på patienternas situation och främja deras välbefinnande. / Background: Heart failure is a common disease that affects many people, especially the elderly. Approximately 28 000 of Sweden´s population experience heart failure each year. The most common cause of heart failure is ischemic heart disease and high blood pressure. Purpose: To describe patients' experiences of living with heart failure. Method: Literature overview based on 12 scientific articles. Results: Patients` experienced limitations in daily activities. This affected their sleep routine, social life and emotions. Family and friends play an important role in patients' lives. Acceptance of the disease and being positive is perceived as necessary for managing daily life. Patients experienced a lack of disease information from healthcare. Conclusion: Symptoms such as shortness of breath and fatigue limit the patients activities. It is important that patients become involved in their health by learning about heart failure. The nurse's responsibility is to motivate, strengthen the patients and give self-confidence to live a healthy life. It is important for the nurses to listen to the patients 'situation and promote the patients' well-being.

Bakgrund: Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en sjukdom som varierar i uttryck och allvarlighetsgrad och involverar hantering av många utmanande aspekter vilket kan leda till fysiska och psykologiska konsekvenser och begränsa förmågan att fungera fullt ut i det dagliga livet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med systemisk lupus erythematosus i det dagliga livet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod utfördes med induktiv ansats baserad på 13 vetenskapliga originalartiklar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Personerna med SLE upplevde känslomässiga besvär som oro, depression och självmordstankar. De upplevde begränsningar i det dagliga livet, minskad självständighet och de lärde sig leva med sjukdomen på olika sätt. Relationer påverkades, det var en börda att förklara sjukdomen, de önskade förståelse, bekräftelse och att få stöd var betydelsefullt. Diskussion: Fynden i resultatet visar vikten av att använda en personcentrerad omvårdnad utifrån tidigare kunskap, erfarenheter och känsla av sammanhang (KASAM) vilket kan underlätta att hantera de negativa konsekvenserna av att leva med SLE, då personen blir bekräftad, förstådd och får omvårdnad efter behov, värderingar och önskemål. Slutsats: Litteraturöversikten bidrar till bättre förutsättningar i omvårdnaden då den tillför ökad kunskap och förståelse om upplevelsen av att leva med SLE. Det behövs ytterligare forskning i omvårdnad med fokus på fördjupad förståelse och kunskap om de varierande negativa konsekvenserna och vilka behov som sjukdomen SLE medför, och belysa vikten av att använda personcentrerad omvårdnad för att främja hälsa och lindra lidandet. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-03</p>

Bakgrund: Stroke är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar och drabbar cirka 25 500 personer varje år. Sjukdomsprocessen går ofta snabbt och leder till både fysiska och psykiska konsekvenser som kan orsaka begränsningar i det dagliga livet. Syfte: Målet med denna litteraturöversikt var att belysa personers upplevelser av hur det dagliga livet påverkas efter en stroke. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ och kvantitativ design har genomförts. Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed, varav totalt 15 artiklar inkluderades. Analysen har gjorts med stöd av Graneheim och Lundman samt Friberg. Resultat: Resultatet visade att personer som drabbats av stroke upplevde ett stort behov av stöd från anhöriga och omgivningen för att klara av den nya vardagen. Stroke orsakade funktionshinder och en minskad förmåga att utföra dagliga aktiviteter. Det fanns delade upplevelser om hur livet efter stroke påverkades. Personer som upplevt en stroke beskrev det både som en traumatisk händelse och som en positiv vändpunkt i deras liv. Diskussion: Konsekvenser som en person får av en stroke är individuellt och skiljer sig beroende på hur stor skadan är och vilka funktioner som blivit påverkade. Vardagslivet efter en stroke kan därför uppfattas olika från person till person. Slutsats: Forskning kan bidra till en bredare förståelse för hur livet påverkas efter en stroke och hur sjuksköterskan kan individanpassa förberedelserna inför hemgång och skapa en mer anpassad och likvärdig vård för denna patientgrupp. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

Introduktion: Den demografiska utvecklingen i Sverige innebär att den äldre befolkningen växer snabbt, vilket beräknas leda till ökade krav inom den kommunala hälso- och sjukvården. Äldre personer som får evidensbaserade rehabiliteringsinsatser kan bibehålla förmåga att delta i aktiviteter i det dagliga livet och därmed upprätthålla självständighet, minska hjälpbehov och bo kvar hemma längre. Det finns få litteraturstudier som beskriver arbetsterapeutiska interventioner som fokuserar på aktivitet och delaktighet för äldre och vilken effekt dessa har. Syfte: Att identifiera arbetsterapeutiska interventioner riktade mot aktivitet och delaktighet för äldre personer i ordinärt boende och syntetisera dess effekter. Metod: En systematisk litteraturstudie med grund i kvantitativ forskning. Litteratursökningen gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och AMED och nio artiklar publicerade mellan 2009-2019 inkluderades i studien. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med narrativ sammanvägning. Resultat: Resutatet sammanfattades under rubrikerna identifierade interventioner och effekt av interventionerna. Analysen av de identifierade interventionerna resulterade i följande kategorier: 1) aktivitetsbaserade interventioner, 2) anpassning av hemmiljö i syfte att möjliggöra aktivitet, 3) klientcentrerade interventioner, 4) förskrivning av hjälpmedel och anpassning av aktiviteter samt 5) handledning och utbildning. Resultaten av interventionernas effekt visade att deltagarna ofta förbättrade sitt aktivitetsutförande i aktiviteter i det dagliga livet. Slutsats: Denna studie tyder på att arbetsterapeutiska insatser i hemmiljö kan bibehålla och förbättra förmåga att delta i aktiviteter i det dagliga livet och därmed minska hjälpbehov och öka förutsättningar att bo kvar hemma längre. Det behövs flera RCT-studier som påvisar betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner och som belyser den arbetsterapeutiska kompetensen i en fungerande och utvecklande äldreomsorg.

Arbetsmarknaden och den snabba utvecklingen på alla områden tvingar arbetstagare att antingen kompetensutveckla sig inom sitt yrke, eller karriärväxla till ett nytt yrke. Detta uppmuntras även av omställningsorganisationer och arbetsförmedlingen, för att kunna vara anställningsbar genom hela arbetslivet. Det handlar om ett livslångt lärande. I genomsnitt karriärväxlar individer i åldern 18–64 år 1,8 gånger, kvinnor mellan 50–64 år karriärväxlar 2,4 gånger under sin yrkeskarriär därför kan det vara intressant att undersöka denna målgrupp. Att karriärväxla mitt i livet kan vara omvälvande och kräva en hel del mod och planering. Behovet av studie-och yrkesvägledning kan då vara befogat för dessa kvinnor för att komma vidare vad gäller stöd, uppmuntran, information och planering. Syftet med studien har varit att ur studie-och yrkesvägledares perspektiv, få kunskap om kvinnor mitt i livet som karriärväxlar. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod, vilket innebär att intervjuer har använts som empiri. Sex yrkesverksamma studie-och yrkesvägledare har intervjuats. Studien visar att de vanligaste faktorerna för kvinnor mitt i livet att karriärväxla är behovet av förändring och att utvecklas i sitt arbete samt hälsoskäl. Studiens resultat överensstämmer till stor del med tidigare forskning vad gäller faktorer, och helt när det kommer till vägledningsstrategier. Kvinnor mitt i livet har ett stort behov av en lyssnande, stödjande och informativ vägledning med fokus på perspektivvidgning.

Bakgrund: Ätstörningar blir allt vanligare i samhället och drabbar främst unga kvinnor. Två av de vanligaste ätstörningsdiagnoserna är Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa, i båda fallen är orsakerna okända. Återhämtningen från en ätstörning kan vara en svår utmaning på grund av sjukdomens komplexitet som kan ha en negativ påverkan på det dagliga livet. Arbetsterapi kan främja återhämtningen vid ätstörning till exempel genom att tillgängliggöra meningsfulla aktiviteter. Genom att utgå från den arbetsterapeutiska teoretiska modellen Model of Human Occupation (MOHO) underlättar det för arbetsterapeuten att få en helhetsbild av människan även i komplexa sjukdomstillstånd. Syftet var att ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv beskriva återhämtningsprocessen hos kvinnor som levt med någon form av ätstörning. Metod: En litteraturstudie för att sammanställa resultaten från tidigare forskning. Samtliga artiklar som valdes var kvalitativa och grundar sig på kvinnors upplevelser. De databaser som användes var Cinahl with full text och PsychInfo. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs analysprocess i fem steg. Analysen gjordes deduktivt med förutbestämda teman utifrån MOHO med målet att identifiera olika upplevelser i återhämtningsprocessen. Huvudresultatet: Resultatet utgick från MOHO’s centrala begrepp: vanebildning, miljö, viljekraft och utförandekapacitet. Kvinnorna som befinner sig i eller har befunnit sig i återhämtningsprocessen upplevde att vanor, strategier och omgivningen är betydelsefull för tillfrisknandet. Slutsats: Återhämtningsprocessen av en ätstörning kan beskrivas ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv utifrån MOHO. Vidare forskning inom arbetsterapi kan vara hur arbetsterapeutiska insatser kan tillämpas i återhämtningsprocessen av ätstörning.