In the research field of the cultivation theory focus has shifted from TV in general to studying specific genres instead. It is proposed that there are similarities in otherwise different shows and that these shows give it´s voyeurs a solution to their problems.  The purpose however of this study is to investigate how the myth about the good life is posed in Tv3´s supply.  The theories used in this study are closely linked by their meaning. Narrative talks about the fact that texts, video in this case, contain stories. Ideology is the set of visions and beliefs one person has on the world and myth makes social, historic and cultural decided power orders in to facts. All of these are used with a qualitative semiotic analysis which studies signs in texts, pictures and more. It searches for a deeper meaning in the content and with this method can we see what Tv3 says to its voyeurs.   Through our material Tv3 states that success is in terms of either achieving our dreams or to have so much money that you don’t have to look at the price tag. It´s however the individual's responsibility for both their success and their failure and upon failure the individual should do whatever it takes to fix it, often with help by experts in the field. When it comes to love and the search for the right person, this is part of the good life but it is not the most important part. Although a good life is based on individual responsibility, the individual is so also given directives on how this should be done by the society. An important part of this is society's various power structures and the authorities that constitute them. These authorities, often in the judiciary, represent the good life and the individual’s goal. To get to the top of the hierarchy, the individual must play a game in which tactical moves and strategies are of importance, the game of life.   Our findings propose that all responsibility lies on the individual, even if society is influencing an individual's decision. Success is seen in terms of achieved dreams, money and love. How to reach this is not relevant since all means are permitted, life is a game after all. Society stands for the moral bit and its power structures. But with the help of it, the individual may find its target. It is society that provides the map to the individual, the compass to finding the good life.

<p>Medellivslängden har ökat i Sverige under hela 1900-talet och år 2010 förväntades de som är 65år eller äldre öka med 13 procent och de som är 85 år öka med 20 procent. Med dagens medicinska kunskap och effektivare behandlingar gör att människor lever längre med kroniska sjukdomar. Detta leder till att allt fler äldre kommer behöva vård. Syftet med denna studie är att belysa och sammanställa forskning som beskriver de äldres erfarenheter av att leva och hantera sina liv på särskilt boende. En litteraturöversikt på aktuella vetenskapliga studier har genomförts. Datamaterialet består av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet har sammanställts under tre områden:<em>Respekt och värdighet</em>, <em>Betydelser av möten och relationer </em>och <em>Hantera det dagliga livet</em> . I resultatet framkom det att respekt och värdighet hörde samman med till vilken grad de boende kunde sköta sig själva. Det fanns många brister i mötena mellan de boende och vårdpersonalen. Möjlighet till ett socialt liv så som kontakt med familjen och vänner är begränsad genom deras fysiska begränsningar. För att kunna hantera vardagen vände de boende sig inåt och skapade en mening i sin tillvaro. För sjuksköterskan är det viktigt att vara medveten om att äldre befinner sig i en väldigt utsatt situation och utifrån det anpassa vård och omsorg. Det behövs mer kvalitativ forskning i hur de äldre upplever att leva på särskilt boende för att kunna förbättra deras levnadsvillkor, välmående och individanpassa äldrevården.</p><p> </p><p> </p>

Bakgrund: Antalet individer som lever med ett transplanterat organ ökar. Transplantation innebär att ersätta ett sviktande organ med ett friskt fungerande organ från en donator. En transplantation innebär en förändring av livet. Sjuksköterskan har ansvar för undervisning och stöd för patienten samt etablering av en fortsatt vårdkontakt. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av att leva med ett transplanterat organ. Metod: En litteraturöversikt har genomförts och grundats på tio kvalitativa artiklar från olika databaser som besvarar syftet. Analysen av artiklarna ledde till subteman och teman som presenteras i litteraturöversiktens resultatdel. Litteraturöversikten har begränsats till att enbart innefatta transplantation av organen hjärta, lungor, lever och njurar. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman och fem subteman. De fyra teman är En förändrad kropp, Leva med konsekvenserna av medicinering, En emotionell berg- och dalbana och Att leva vidare. Patienterna upplevde en kroppslig förändring samt paradoxala känslor kring transplantationen. Hinder och möjligheter upplevde de transplanterade i återhämtningsprocessen samt konsekvenser som de var tvungna att leva med. I resultatet framkom vilken betydande roll sjuksköterskan, sjukvården och närstående har för patienten. Att genomgå en transplantation innebär en anpassning till en ny situation med livsstilsförändringar. Diskussion: I resultatdiskussionen används Husserls livsvärldsteori som teoretisk referensram. Patienterna upplevde en förändrad livsvärld och ett behov av att anpassa sig till det nya livet som ett transplanterat organ medförde. / Background: The number of individuals living with a transplanted organ is increasing. A transplant involves replacing a failing organ with a healthy functioning organ from a donor. A transplant involves a change of life. The nurse is responsible to educate and to support the patient and the establishment of a continuing care contact. Aim: The aim was to describe the patient´s experience of living with a transplanted organ. Method: A literature review has been conducted based on ten articles from different databases that will give answers the aim of the essay. The analysis of the articles led to subthemes and themes which are presented in this literature review result section. This literature review has been limited to only include the transplantation of organs heart, lungs, liver and kidneys. Results: The result are presented in four teams and five subthemes. The four themes are A changed body, Live with the consequences of medication, An emotional roller coaster and Live on. Patients experienced a bodily change and also paradoxical emotions related to the transplantation. The patients experienced obstacles and opportunities during the recovery process and also had to live with other consequences of the transplant. The results showed that the nurse, the health care received and close relatives played a significant role for the patient. A transplantation is an adaption to a new situation with lifestyle changes. Discussion: In the result discussion Husserl’s life-theory is used as a theoretical framework. Patient experienced a great change and needed to adapt to a new life, which the transplanted organ caused.

För personer med diagnosen Parkinson, en progredierande sjukdom där både motoriska och icke-motoriska symtom påverkar vardagen, är det viktigt att stödja den enskilde individen att få uppleva hälsa. Dagrehabiliteringen på berörd klinik, har varit ett inarbetat multidisciplinärt arbetssätt, och erbjudit deltagarna träning vid två tillfällen i veckan under en fem veckorsperiod. En kvantitativ studie genomfördes utifrån enkäten, SF-12, som samlats in på kliniken för att få underlag för utvärdering av det kliniska arbetet. Syftet med examensarbetet var att beskriva självskattad hälsa och vardagliga aktiviteter hos personer med Parkinson, före och efter multidisciplinär dagrehabilitering. Resultatet visade att deltagande i dagrehabiliteringen innebar att deltagarna i lägre omfattning begränsades i att utföra aktiviteter till följd av känslomässiga problem.  Deltagarna upplevde även mindre problem i utförandet av arbetsuppgifter eller aktiviteter, relaterat till sitt kroppsliga tillstånd, efter genomförd dagrehabilitering. Diskussion I nationella riktlinjer för Parkinson lyfts vikten av det multidisciplinära teamet fram som en framgångsfaktor för att personer med Parkinson. Nyare studier visar vikten av att Parkinsonpatienten behöver intensiv rehabilitering med en individuell behandlingsplan, integrerat i ett multiprofessionellt team. I studien tydliggörs arbetsterapeutens behov av validerade bedömningsinstrument, exempelvis COPM, för att kunna utvärdera de arbetsterapeutiska insatserna som ges och för att möjliggöra ett personcentrerat arbetssätt.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett långvarigt diffust smärttillstånd som är vanligare hos kvinnor än hos män. Orsaken till fibromyalgi är oklar men de vanligaste symtomen är långvarig smärta och trötthet. Syndromet är svårt att definiera och tidskrävande att både diagnostisera och behandla. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för omvårdnaden kring dessa patienter men anser att de har bristande kunskaper gällande fibromyalgi. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med fibromyalgi, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design där tio kvalitativa artiklar inkluderades som söktes vid databasen Medline via PubMed. Huvudresultat: Personerna med fibromyalgi upplevde att den ständiga smärtan var det främsta problemet i vardagen vilket hade negativ påverkan på deras psykiska- och sociala liv. Att inte bli trodd på och tagen på allvar inom hälso- och sjukvård upplevdes som frustrerande. Bristfällig kunskap om fibromyalgi hos vårdpersonal var vanligt och personerna upplevde att det ofta tolkades som att de hade psykiska åkommor. Samtliga artiklar i föreliggande studie använde intervjuer som datainsamlingsmetod, där semistrukturerade intervju var vanligast förekommande. Slutsats: Personers erfarenheter av att leva med fibromyalgi har visat att de har en stor negativ inverkan på personernas fysiska, psykiska och sociala liv. Smärtan och tröttheten påverkar det dagliga livet och arbetslivet negativt. Personerna beskriver även att de sällan blir trodda på, av vårdpersonal eller samhälle. Sjuksköterskan har en viktig del i bemötandet av personer med fibromyalgi, vilket är betydelsefullt för en god omvårdnad. / Background: Fibromyalgia is a long term pain condition that is more common among women than among men. The cause of fibromyalgia is unclear but common symptoms are long lasting pain and fatigue. The syndrome is difficult to define and requires time to diagnose and treat. The nurse has a major responsibility for the care of these patients, but believes that they have insufficient knowledge about fibromyalgia. Aim: To describe people's experience of living with fibromyalgia and to describe the methods of data collection in the included articles. Method: Literature study with a descriptive design that included ten qualitative articles who were acquired through the database Medline via PubMed. Results: People with fibromyalgia experienced that the constant pain was the main problem in their daily life since it affected their mood and social life negatively. Not being believed or taken seriously in healthcare caused people to feel frustrated. Insufficient knowledge of fibromyalgia in healthcare professionals was common and people experienced that they were often interpreted to have mental disorders. The articles in this study used interviews as data collection method, where semistructured interviews was most common. Conclusion: People’s experience of living with fibromyalgia has shown that it has a major negative impact on their physical, mental and social life. The constant pain and fatigue have negative impact on daily life and at work. People also described how they are rarely believed by healthcare professionals or society. The nurse has an important part in the treatment of people with fibromyalgia which is important for a good nursing.

Uppsatsen utforskar några aspekter av de pedagogiska paradigm och ideologiska kontexter som födde, danade och formade tre av de senaste 70 årens otvivelaktigen mest omdiskuterade film- och tv-skildringar av den svenska skolan:  Hets (film 1944), Lära för livet (tv-serie 1977),  och Klass 9A (tv-serie 2008).   Historierna bär tydliga spår av den kultur, tidsanda och samhällsdebatt de växte fram i, kom att alstras ur och slutligen absorberades av. De åskådliggör också i tur och ordning auktoritetsupproret, auktoritetens anonymisering och slutligen standardiseringen av den normaliserande auktoritetens vetande och tankefigurer.

No description available.

Bakgrund: Psoriasis är en kronisk och smärtsam folksjukdom som kan leda till lidande för den drabbade. Uppskattningsvis 2 % -10 % lever med hudsjukdomen i världen. Individuellt anpassad behandling och omvårdnad kan ge förutsättningar till en god livskvalitet och självkänsla. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa psoriasis påverkan på livskvaliteten samt de drabbade personernas hantering av sjukdomen. Metod: En litteraturöversikt användes där kvantitativa och kvalitativa studier redovisades. Resultat: Resultatet visade att psoriasis både påverkade den psykiska, sociala samt den fysiska hälsan. För att hantera sjukdomen visade det sig vara viktigt med tillräcklig kunskap samt att utveckla individuella hanteringsstrategier. Diskussion: Många individer med psoriasis uppfattade sig som märkta av sjukdomen vilket påverkade livet i stor utsträckning. Reflektion över utseende och andras åsikter kan leda till en psykisk belastning samt känsla av stigmatisering. Detta kan ses som en förklaring till att depression förekommer hos en stor del av personer med psoriasis. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad samt utbilda och stödja personer med psoriasis behövs en djupare kunskap om hur det individuella stödet kring den psykiska, sociala och fysiska hälsan ska utformas. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

Livsformsanalyser handlar kort och gott om hur vi människor lever våra liv. Alla människor har olika syn och värderingar på vad som är viktigt i livet och genom att studera en människas livsform kan man se vad som prioriteras och hur det goda livet uppfylls. Det goda livet kan för någon innebära att ha mycket fritid och ledig tid utanför arbetet medan det för andra kan innebära att prestera bra på arbetet och lägga mycket tid där. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilka livsformer heltids- och deltidsbrandmän i Värmland lever, det vill säga hur de ser på delarna arbete, familj och fritid. Vi har undersökt vilken inställning de har till sitt arbete och hur stor skillnaden är mellan de båda yrkeskategorierna.Undersökningen bygger på ett kvalitativt angreppssätt och för att få fram vårt resultat har vi genomfört ett antal livsformsintervjuer som vi sedan analyserat utifrån livsformsanalysen, den så kallade Karlstadmodellen. Vi har genom undersökningen kommit fram till att alla våra manliga respondenter lever inom arbetarlivsformen eftersom de drar en tydlig gräns mellan arbete och fritid, det vill säga deras fritid prioriteras framför arbetet. Vi har också kommit fram till att kvinnorna som vi intervjuat lever inom de mansspecifika livsformerna då de investerar egen tid till att utveckla sig själva. De ställer sin fritid till förfogande för arbetet genom att de inte drar någon gräns mellan arbete och fritid. Alla livsformer kan levas av både män och kvinnor och det behöver inte vara så stora skillnader mellan könen. Vårt resultat gäller enbart för de personer som vi har intervjuat.

Bakgrund: Alla vet med säkerhet att vi en gång kommer att dö. När någon närmar sig livets slut uppstår problem av psykisk, fysisk, social och existentiell karaktär. Döden kan mötas på olika sätt och hur mötet blir är individuellt. Patienten går igenom olika faser på vägen vilket resulterar i lidande och ifrågasättande av livsvärld. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att befinna sig i livets slut. Metod: Studien är en kvalitativ narrativ litteraturstudie med grund i självbiografier, dessa speglar upplevelser av att befinna sig i livets slut. Resultat: Patienter i livets slutskede får ett behov av att söka meningen till varför sjukdomen drabbat dem. De för resonemang om existens och hur den kommande döden påverkar dem och deras anhöriga. Patienter beskriver känslan av bakslag när tillståndet försämras efter en period av bättring. De funderar över vad som faktiskt är viktigt i livet och hur sorg hanteras. Slutsats: Det är ett viktigt ämne att ta upp då relativt lite material finns. Mer forskning behövs för att ännu bättre kunna ge patienterna den vård de behöver. / Background: Everyone knows for sure that we will once die. When someone approaches the end of life, problems of mental, physical, social and existential nature arise. Death can be met in different ways and how that meeting will be is individual. The patient goes through different phases along the way, resulting in suffering and questioning of life. Purpose: To highlight the patient's experience of being in the end of life. Method: The study is a qualitative narrative literature study based on autobiography, which reflect the experiences of being in the end of life. Result: Patients in the end of life have a need to seek the meaning of why the disease has affected them. They argue about existence and how the upcoming death affects them and their relatives. Patients describe the feeling of setback when the condition deteriorates after a period of improvement. They think about what is actually important in life and how sorrow is handled. Conclusion: It is an important topic to address when relatively little material is available. More research is needed to better provide patients with the care they need.