Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt en vårdplan utformad som en journal med riktlinjer för vård i livets slutskede, den så kallade Liverpool Care Pathway (LCP). Metod: Studien är utförd som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL, PubMed, MedLine, SAGE Journals och Scopus. Tolv artiklar valdes ut för kvalitétsgranskning enligt en förutbestämd granskningsmall. Elva artiklar godkändes och utgjorde grunden för resultatet. Resultat: En tydlig effekt av införandet av LCP var att sjuksköterskorna upplevde ett ökat självförtroende och en ökad kunskap i vårdandet. Detta bidrog till förbättringar gällande symtomkontroll samt ifrågasättande av fortsatt rutinmässig behandling. LCP anågs vara en bra utgångspunkt för samtal och undervisning i möten med patienter och anhöriga. LCP upplevdes ge ramar och gemensamma utgångspunkter i teamarbetet runt patienten vilket bidrog till en bättre planering och tydligare mål i vårdandet. Trots alla positiva upplevelser kände en del sjuksköterskor att de kunde uppstå svårigheter i vårdandet enligt LCP. Brister i vårdmiljön ansågs av sjuksköterskorna göra att målen med vården inte kunde tillgodoses. Tidsbrist och underbemanning ledde ofta till att patienter i livets slutskede fick en lägre prioritet. Vidare ansågs kriterierna vara för hårda enligt vissa sjuksköterskor gällande införande av LCP.

Sammanfattning Bakgrund: I palliativ vård behöver närstående existentiellt och praktiskt stöd för att kunna hantera den svåra livssituationen det innebär att leva med en nära i livets slutskede. Närstående har behov av trygghet och en önskan om att den sjuke ska ha det så bra som möjligt. Syfte: Att belysa närståendes behov av stöd vid vård i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning av aktuell forskning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SweNurse+. Sökningarna resuterade i en kvantitativ och tio kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskades och tolkades med inspiration av Axelsson. Resultat: Fem teman framkom: information, bemötande, avlastning, kompetens och rätt behandling. Resultatet visar att stöd i form av information, avlastning, bemötande, kontinuitet och rätt behandling är centralt för att närstående ska känna sig trygga och spelar en viktig roll vid vård i livets slutskede. Upplevelser av otillräcklig information, brist på avlastning, dåligt bemötande, brist på kompetens och att inte få behandling i tid skapar otrygghet och oro för närstående. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande är centralt för hela vårdandet, det är väsentligt för närståendes upplevelser av trygghet eller otrygghet. Oavsett om bemötandet upplevs bra eller dåligt har det en stor påverkan på närståendes upplevelse.

Introduktion: Vård i livets slutskede utgör den del av palliativ vård då döden förväntas inträda inom en snar framtid. Att vårda döende patienter kan sjuksköterskor komma att konfronteras med i sin yrkesroll oavsett vilken vårdavdelning de arbetar på. De specialistkunskaper som krävs för att ge god vård i livets slutskede är dock inte alltid självklara för sjuksköterskor på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Metod: Studien genomfördes i enlighet med Polit och Becks (2008) nio-stegsmodell som beskriver metoden vid en litteraturstudie. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar till resultatet, vilket slutligen resulterade i elva vetenskapliga artiklar som litteraturstudien grundas på. Resultat: Följande kategorier bildades: Känsla av otillräcklighet, En krävande roll, Drivkraft att vårda. Resultatet visade att sjuksköterskorna ofta kände sig otillräckliga då tid och resurser inte fanns att tillgå i tillräcklig omfattning. Att vårda i livets slutskede upplevdes krävande eftersom många sjuksköterskor upplevde emotionell påfrestning och ett betungande ansvar. Trots de negativa aspekterna upplevde sjuksköterskorna ändock att de drevs av en vilja att ge en god vård och arbetet upplevdes värdefullt när sjuksköterskorna ansåg att vården höll god kvalitet.

No description available.

Bakgrund: Glaukom är en sjukdom i synnerven som orsakar skador i synfältet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar livet hos vuxna personer med glaukom. Metod: Detta arbete utfördes som en litteraturöversikt innehållande 11 vetenskapliga artiklar, varav 2 kvalitativa och 9 kvantitativa. I analysen identifierades meningsbärande enheter som resulterade i 3 rubriker och 8 underrubriker. Resultat: Glaukom medförde svåra känslor, rädsla för blindhet och depression såväl vid diagnos som under sjukdomen. Glaukomdrabbade hade svårare att utföra dagliga synkrävande aktiviteter och problemen ökade med sjukdomens allvarlighetsgrad. De försökte anpassa sig till sjukdomen och acceptera förändringar känslomässigt. Personerna upplevde bristande förståelse från såväl omgivning som sjukvårdspersonal. Diskussion: Livet för personer som lever med glaukom påverkades på olika sätt, bland annat negativa känslor vid diagnos, depression och svårigheter att utföra synkrävande dagliga aktiviteter. Förståelsen för personer med synnedsättning kunde vara bristfällig, både från omgivning och sjukvårdspersonal. Slutsats: Forskningen var huvudsakligen inriktad på personernas praktiska förmåga och knapphändig vad gällde personernas egen uppfattning om hur det är att leva med glaukom. Ytterligare forskning för att öka förståelsen för hur det är att leva med glaukom är viktigt för att kunna förbättra omvårdnaden, stödet och bemötandet av personer som lever med glaukom.

Bakgrund: Att tillföra vätska och näring till en patient i livets slutskede minskar sällan symtom utan kan snarare tillföra ytterligare komplikationer. Studier visar att det trots detta tillförs vätska och näring till patienter i livets slutskede. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av artificiell vätske- och näringstillförsel till patienter i livets slutskede. Metod: 10 kvalitativa empirska studier har i litteraturstudien sammanställts och analyserats. Författarna genomförde en systematisk artikelsökning i Cinahl, PubMed, Academic search elite och Medline. Artiklarna analyserades, inspirerat av metasyntes. Alla artiklar har genomgått etisk granskning. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av vätska och näring till patienter i livets slutskede innefattade en beslutsprocess som grundades på en varierad grad av delaktighet och inflytande samt faktorer som inverkade vid beslut. Sjuksköterskornas upplevelser vittnar om att anhöriga, arbetsklimatet samt delade meningar och värderingar mellan vårdpersonal är faktorer som påverkade beslutsprocessen. Konklusion: Resultatet i litteraturstudien belyser att sjuksköterskor upplever att varierad grad delaktighet och inflytande samt att ett antal faktorer påverkar processen vid beslut om vätska och näring till en patient i livets slutskede. För att förbättra vården vad gäller detta föreslår författarna ökad utbildning i samarbete samt hantering av etiska svårigheter samt vidare forskning inom området.

Trycksår är ett vanligt förekommande fenomen i livets slutskede som kan orsaka lidande för den döende patienten. Sjuksköterskan har därför en viktig funktion och ansvar vid vård av dessa patienter, genom att med omvårdnadsinterventioner minska lidandet för patienten och möjliggöra en värdig död. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid vård av patienter med trycksår i livets slutskede. Metoden utformades efter Polit och Beck (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. En systematisk litteratursökning gjordes i CINAHL samt PubMed. Artiklarna bearbetades genom en urvalsprocess i tre steg samt kvalitetsgranskades. Totalt tio artiklar inkluderades till litteraturstudiens resultat efter kvalitetsgranskningen där fyra artiklar var av kvantitativ metod och sex av kvalitativ metod. Resultatet bearbetades och utformades till sex kategorier som belyser sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner. Kategorierna presenterar patientbedömning, tryckavlastning, hantering av smärta, sårbehandling, kost- och vätskebehandling samt stöd med personlig hygien, där tryckavlastning och hantering av smärta var de mest förekommande omvårdnadsinterventionerna vid vård av patienter med trycksår i livets slutskede. Litteraturstudiens Slutsats beskriver att omvårdnadsinterventionerna kunde vara preventiva samt behandlande. Sjuksköterskornas tillämpning av omvårdnadsinterventionerna varierade, vilket kan tänkas bero på brist av riktlinjer.

Introduktion: Inom palliativ vård kommer sjuksköterskan i kontakt med lidande, sårbarhet, existentiella frågor och svåra etiska beslutstaganden. För sjuksköterskan kan detta innebära en krävande och utmattande arbetsmiljö, som är viktig att belysa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter palliativt. Metod: Fjorton kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: Sex huvudkategorier framträdde, vilka var: ”känslomässig börda”, ”känsla av otillräcklighet”, ”kommunikationssvårigheter”, ”arbetstillfredsställelse”, ”reflektion över det egna livet” samt ”behov av stöd”. Sjuksköterskorna upplevde känslor som sorg, frustration och otillräcklighet i sitt arbete, samt även svårigheter att prata om döden. Samarbetet med läkarna ansågs också vara påfrestande. Trots detta gav arbetet sjuksköterskorna en sorts bekräftelse och det fick dem att reflektera över sina egna liv. Stöd och utbildning upplevdes behövas i större utsträckning än vad som erbjuds. Diskussion: Med lagom höga krav, ett gott inflytande och ett bra samarbete på arbetsplatsen skulle sjuksköterskan lättare kunna bibehålla en god hälsa och på så vis även bidra med en för patienten, optimal vård. Slutsats: Det är viktigt att vara medveten om sjuksköterskornas känslor och behov inom den palliativa vården. Vidare forskning inom detta område skulle vara av betydelse för att sjuksköterskorna ska få rätt stöd och utbildning.

Introduktion: Patienter i livets slutskede påträffas överallt i vården, det är sjuksköterskans uppgift att se till att patientens sista tid i livets blir så bra som möjligt. Vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient kan medföra att de känner en gemenskap och uppskattning för varandra. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient i livets slutskede ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Denna litteraturstudie har utgått från Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. En kvalitetsgranskning gjordes och detta resulterade i 11 vetenskapliga artiklar. Ur de 11 artiklarnas resultat framträdde fyra kategorier. Resultat: Resultatet mynnade ut i de fyra kategorierna: Att kunna förmedla trygghet, att kunna kommunicera, att engagera sig och vårdorganisation och kontinuitet. Dessa fyra kategorier grundar litteraturstudiens resultat. Resultatet påvisade att det finns en rad olika faktorer som påverkar vårdrelationen. Sjuksköterskan måste kunna förmedla trygghet till patienten likaväl som sjuksköterskan måste ha förmågan att kommunicera med patienten för att kunna utveckla en vårdrelation. Ett engagemang av sjuksköterskan krävs i vårdrelationen men även en ömsesidighet mellan båda parter krävs för att vårdrelationen ska kunna utvecklas. Tidsbrist och stressig vårdmiljö, tillsammans med arbetsbörda resulterade i brist på kontinuitet i sjuksköterskans arbete med patienten. Även närståendes frustration visade sig ha en påverkan på kontinuitet och skapandet av vårdrelationen.

Bakgrund: Varje år dör mellan 90 000 och 100 000 personer i Sverige varav en större del behöver vård i livets slutskede. En lugn och värdig död har skildrats med ett holistiskt synsätt där man ser hela människan, där närstående och familj inkluderas. Samtal som berör patientens framtid och sjukdom är av stor betydelse vid i livets slutskede. Smärtlindring och annan form av individuell vård bör beaktas för att upprätthålla livskvaliteten hos patienten i livets slutskede. Syfte: Att belysa hur hälsa och ohälsa beskrivs av patienter i livets slutskede. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys där meningsbärande enheter tagits fram och skapat ett resultat. Resultat: Informanter beskrev att de vill leva så normalt som möjligt trots situationen. De ville få möjlighet att bibehålla sin självständighet. Familjen, relationer och vården var av stor betydelse för hälsan men kunde även skapa ohälsa. Det var viktigt att upprätthålla livskvaliteten. Religion och hopp var något som enbart stärkte hälsan vid livets slutskede.   Slutsats: Kommunikation och delaktighet anses vara begrepp som bör lyftas fram vid livets slutskede. Kommunikation och delaktighet bör finnas mellan patient, familj och de som vårdar patienten. Trots ohälsa, finns en fridfullhet kring döden och tiden innan den.