Diss. Umeå : Univ., 2004.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Bakgrund: Livet har ett slut och döden är ett oundvikligt faktum. Årligen uppskattas cirka 20 miljoner människor vara i behov av vård i livets slutskede. Den palliativa vården är en personcentrerad och lindrande vårdform för den sista tiden i livet när behandling av sjukdom inte längre bedöms ge effekt. Vårdandet av personer i livets slutskede väcker mycket känslor hos dem som vårdar och det har visat sig att sjuksköterskestudenter och nyutexaminerade sjuksköterskor upplever bristande kunskap i omvårdnad vid palliativ vård. Det är därför viktigt att belysa sjuksköterskestudenternas upplevelse av att vårda personer i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudenters upplevelse av att vårda personer i livets slutskede. Metod: Ett frågeformulär med öppna frågor har genomfört och analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: vikten av att hantera sina känslomässiga reaktioner och behovet av att förstå vikten av omvårdnadsinsatserna. Sjuksköterskestudenterna upplevde att vårda personer i livets slutskede är något meningsfullt uppskattande och utvecklande men beskrev det även som psykiskt tungt, påfrestande och skrämmande. De beskrev att även att omvårdnaden kring personen i livets slutskede skulle formas utifrån personens behov och att de anhöriga skulle inkluderas och känna sig delaktiga. Resultatet visade att sjuksköterskestudenter kände sig osäkra och rädda i att vårda personer i livets slutskede som ledde till att de kunde ta distans. Slutsats: Studiens resultat kan leda till ökad kännedom kring sjuksköterskestudenters upplevelse av att vårda personer i livets slutskede för att utveckla och förbättra sjuksköterskeutbildningar i Sverige. Resultatet visar även att det skulle vara betydelsefullt med en obligatorisk kurs i omvårdnad vid palliativ vård för att förbereda sjuksköterskestudenterna i att hantera dessa vårdsituationer och känna sig självsäkra i att vårda personer i livets slutskede. Nyckelord: Palliativ vård, sjuksköterskestudent, upplevelse, utbildning, Vård i livets slutskede

The introduction to the present study of Knut Hamsun's The Game of Life (Livets spil, 1896) sums up the strange failure of this play, a remarkable work by a famous author, to gain any measurable recognition; a number of possible reasons are suggested, among them the membership of Livets spil in the so-called Kareno-trilogy, the other two plays of which are rather weak. Plots of all three plays are provided. - The introductory chapter is followed by a general survey of Hamsun’s dramatic production. Considerable space is given to a comparison between the last of his six plays, In the Grip of Life (Livet ivold, 1910) and Wedekind's Der Marquis von Keith (1900). - The remaining two long chapters - Part Three and Four - are devoted to an exhaustive examination of Livets spil. In Part Three, the method used is that of an interpretative investigation; the main characters and symbols/symbolic forces of the play are analyzed in depth and correlated. Special consideration is given to the character constellation Teresita-Jens Spir, as compared to the constellation Edvarda-Glahn in Hamsun's famous novel Pan (1894). Finally, the consistency of the play with the general story line of the trilogy is demonstrated. - The method followed in Part Four is that of a dramatic-aesthetic close-reading. The focus here is on general dramatic effectiveness, and on the many special elements in the play which go into the creation of a fantastic universe on stage. Part A discusses three aspects of dramatic technique basic to the restless style of Livets spil. Special attention is given to the principle of external intrusion, the subtle disturbance of the dialogue from a source outside of the immediate sphere of action. Part B demonstrates the intrinsically fantastic nature of a large number of the play's primary and secondary elements: The basic premises from which the action derives, character appearances and the nature and function of props, the symbolic suggestiveness of light and sound effects, and the suggestive uses and implications of spatial distance. - Finally, in the conclusion, the two basic methods of analysis followed are confronted with each other, and it is demonstrated how Hamsun realized in Livets spil some of the goals he had set himself five years earlier in his advocacy of a more psychologically oriented modern literature in Norway. / Arts, Faculty of / English, Department of / Graduate

Bakgrund: Smärtskattning med smärtskattningsinstrument bland patienter i livets slutskede är en rekommenderad och högprioriterad indikator av Socialstyrelsen för en god palliativ vård i livets slutskede. Statistik i palliativregistret visar att patienter i livets slutskede inte smärtskattas tillräckligt, vilket kan leda till minskat välbefinnande när det är brister i smärtlindringen. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i omvårdnaden när det gäller att utföra smärtskattningar med smärtskattningsinstrument för att främja en god vård. Genom att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kan möjliga förklaringar till den bristfälliga användningen av smärtskattningsinstrument i livets slutskede lyftas fram. Den ökade kunskapen kan i sin tur bidra till en bättre omvårdnad för patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning med smärtskattningsinstrument av patienter i livets slutskede inom hemsjukvården Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes. En kvalitativ innehållsanalys gjordes enligt beskrivning av Lundman & Hällgren Graneheim (2017). Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Tillförlitligt arbetsredskap vid smärtbedömning, En tidskrävande process, Behov av rutiner och kunskap kring smärtskattning.  Slutsats: Smärtskattning med smärtskattningsinstrument i livets slutskede upplevs vara av stor viktigt för att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad till patienten i livets slutskede i hemsjukvården. För att sjuksköterskorna ska kunna arbeta evidensbaserat med patienter i livets slutskede är det av stor vikt att de besitter kunskap och kompetens nödvändig för att kunna använda smärtskattningsinstrument. Därför behöver sjuksköterskorna kontinuerlig utbildning samt att det behövs tydliga riktlinjer i verksamheten.  Nyckelord: Smärtskattning, smärtskattningsinstrument, livets slutskede, hemsjukvård

Bakgrund: Det finns ett stort behov av palliativ vård i världen, men endast ett fåtal erhåller det. Flertalet av personerna som erhåller vård vid livets slut vårdas på allmänna avdelningar och får inte specifik palliativ vård vilket kräver mer kunskap om patientens olika behov för att kunna bidra till en värdig vård i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna patienters erfarenheter av att vårdas på sjukhus i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa studier granskades och analyserades. Totalt inkluderades 128 patienter från nio länder och som vårdades i livets slutskede. Resultat: I analysen skapades två domäner med sex underliggande kategorier. Domänerna var: känslomässiga reaktioner och sjukhusmiljöns förutsättningar och hinder. Resultatet visade att patienter i livets slutskede har fysiska, psykiska och existentiella behov som bör bli tillgodosedda. Konklusion: Som sjuksköterska är det viktigt att stödja patienter i livets slutskede genom att vara närvarande i mötet med patienten och se hela människan, förmedla hopp, lyssna, visa empati, våga samtala om svåra ämnen samt värna om patientens egen självständighet och integritet. Det behövs mer forskning ur patientens perspektiv om vad som är viktigt när man erhåller vård i livets slutskede.

Bakgrund: Vården i livets slutskede behöver vara lindrande och bidra till en ökad livskvalité. Den goda döden får inte endast bli ett uttryck utan behöver resultera i aktiva handlingar. Trycksår innebär ökat lidande som kan leda till en ökad mortalitet och i Sverige har många avlidit med trycksår enligt rapporter. Förståelse kring risker för utvecklande av trycksår behöver finnas hos sjuksköterskan för att tidigt kunna göra lämpliga bedömningar och minska lidandet. Syfte: Syftet var att beskriva riskbedömningar av trycksår sjuksköterskor identifierat hos patienter i livets slutskede.Metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL samt PubMed. Totalt åtta artiklar användes i resultat efter kvalitetsgranskningen där två var av kvalitativ metod och sex av kvantitativ metod. Resultat: Smärta, multisjuklighet, hög ålder, nedsatt blodcirkulation, imobilitet patofysiologiska processer, hospitalisering var några av de riskfaktorer som framkom. Sjuksköterskor upplever svårigheter med riskbedömningar då patientens autonomi och komfort måste komma först trots vetskapen av att trycksår utvecklar sig. Slutsats: I riskbedömningar av den palliativa patienten förkommer flera riskfaktorer kopplat till trycksår, sjuksköterskan behöver ha ökad kunskap om vilka de är och hur de identifieras för att god livskvalité ska kunna bibehållas in till livets slut.

Bakgrund: Cancersjukdomar är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. För att på bästa sätt kunna vårda döende patienter bör sjuksköterskan bearbetat sina egna känslor så att sjuksköterskan vågar prata om döden. Vård i livets slutskede innebär att döden är oundviklig inom en snar framtid. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och uppfattningar av att vårda patienter med cancer i livets slutskede, samt beskriva urvalsmetoden i litteraturstudiens ingående artiklar. Metod: Den föreliggande litteraturstudien har en deskriptiv design. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och är baserade på elva vetenskapliga artiklar som publicerades mellan 2005-2015. Huvudresultat: Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade att sjuksköterskan kan uppfatta vården i livets slutskede till patienter med cancer varierande. Maktlöshet, obehag och känslor av otillräcklighet var centrala känslor som framkom. Vård i livets slutskede uppfattades även som ett privilegium med unika erfarenheter. Yrkeserfarna sjuksköterskor visades generellt inneha en mer positiv attityd gentemot vård i livets slutskede. En professionell relation till patienten visade sig vara viktigt. Det framkom även att vård i livets slutskede inkluderade familjen.Slutsats: I föreliggande litteraturstudie framkom att vård i livets slutskede kan innefatta både att möta sina egna, patienters och familjens känslor och tankar.  Med vetskapen om sjuksköterskans uppfattningar och erfarenheter gällande vård i livets slutskede till patienter med cancer, får sjuksköterskan en insikt och kunskap för att kunna tillämpa en god vård i livets slutskede.

Hemsjukvården blir allt mer avancerad och ställer större krav på sjuksköterskan. Detta i samband med att fler människor väljer att vårdas i hemmet, speciellt vid vård i livets slutskede. För sjuksköterskan innebär detta ett ökat ansvar där den egna kompetensen sätts på prov, både när det gäller praktiska kunskaper men även när det gäller att finnas till för patient och närstående.  Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet. Metoden som användes är en litteraturöversikt där totalt tio kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Detta resulterade i fyra kategorier och tio subkategorier.   Resultatet visar att sjuksköterskan upplever att vikten av en god vårdrelation till patient och närstående bör baseras på öppenhet och lyhördhet. Det upplevs som en utmaning för sjuksköterskan att balansera sin professionella och personliga roll vid vård i livets slutskede i hemmet. Vidare visar resultatet att arbetet vid vård i livets slutskede i hemmet upplevs påverka sjuksköterskan både positivt och negativt. Det upplevs vara tillfredställande att kunna ge god vård. Dock kan en känsla av otillfredsställelse uppstå när sjuksköterskan känner sig otillräcklig i emotionellt svåra situationer där existentiella frågor uppstår. Bristen på tid samt oklara ansvarsområden upplever sjuksköterskan påverka vården till patient och närstående negativt. I diskussionen berörs områden som vikten av en god vårdrelation mellan sjuksköterskan och patienten och närstående, sjuksköterskans upplevelser av bemötande av existentiella frågor, sjuksköterskans upplevelser av tidsbristen i arbetet och vikten av ett gott samarbete med kollegor.

No description available.