Ethiopia has long since been an area strongly affected by drought. Although there is a relativelylarge amount of fresh water present in the country, variability in rainfall and lack ofinfrastructure lead to the result that most of the population is undersupplied with water. In thisregion where water is such a valuable commodity, the Abay River is a large, mainly untappedresource. Agriculture is the largest economic activity in Ethiopia but the productivity ofagriculture here is one of the lowest in the world, making food security a serious problem for acountry with a fast growing population. The development of irrigation projects is hoped toensure food security at the household level. The Koga Dam is a key project for the Ethiopiangovernment, as a step towards achieving food self-sufficiency at both national and regionallevels for a country that has a history of draughts and famine. If this project succeeds, it will be amodel for projects to come and proof that dams and water management can bring change to theregion, particularly concerning food security. Sedimentation is a problem for many dams aroundthe world, and especially in this region. It is likely that the volume of the Koga reservoir willdecrease over time due to reservoir siltation. Variability in climate is also predicted for the regionwhich could mean years with below average rain. These two factors combined could mean adecrease in water supply for the irrigation project in the future. This study applies existingknowledge of sedimentation and annual climate variability relative to the Koga reservoir to asimple reservoir model in order to investigate current and future annual changes in thereservoir’s volume. Climate and volume change were incorporated into the water balance model.Results showed that the dam should be capable of providing enough irrigation water to farm yearround assuming average climate and climate variability and no sedimentation. However, as lowas an 11% decrease in storage could result in the reservoir drying out for at least one month ayear. / Etiopien har sedan länge varit utsatt för vattenbrist. Trots att det finns ganska mycket sötvatten ilandet leder variation i nederbörd och brist på infrastruktur till att en stor del av befolkningensaknar vatten i tillräcklig utsträckning. När vatten är en sådan värdefull råvara är Blå Nilen(Abay floden är den inhemska beteckningen) en stor och outnyttjad resurs för regionen.Jordbruk är den största näringen i Etiopien men jordbrukets produktivitet är en av de lägsta ivärlden. Med tanke på landets snabbt växande befolkning är livsmedelsförsörjningen därför enallvarligutmaning. Utvecklingen av bevattningsprojekt förväntas trygga livsmedelsförsörjningenpå familjenivå. Kogadammen är ett centralt projekt både på nationell och på regional nivå. Denetiopiska regeringen som ser den som ett steg mot livsmedelssäkerhet mot bakgrund av landetshistoria av regnbrist och svält. Om projektet lyckas, kommer det att bli en modell för framtidaprojekt och ett bevis på att dammar och vattenförvaltning kan ge förändra situationen, särskiltmed avseende på livsmedelssäkerhet. Sedimentering är ett problem för många dammar runt om ivärlden, särskilt i denna region. Risken är stor att Kogadammens vattenvolym kommer attminska på grund av igenslamning. Klimatets variabilitet förutspås dessutom öka i regionen ochkan innebära år med såväl mindre som mer regn än idag. Sedimenteringen och den ökadenederbördsvariabiliteten kan möjligtvis innebära en minskad tillgång på bevattningsvatten iframtiden. Denna studie använde sig av befintlig kunskap om sedimentering och årligaklimatvariationer för att studera tänkbara förändringar i Kogadammens vattenvolym.Existerande data användes i en enkel reservoarmodell för att undersöka årliga volymförändringari reservoaren idag och i framtiden. Dammens månatliga vattenbalans beräknades årsvis underolika antaganden om klimat och volymförändringar. Beräkningarna visar att dammen bör kunnaleverera tillräckligt med vatten för att bevattna hela projektområdet om ingen klimatförändringeller volymminskning sker. Men om en volymminskning skulle inträffa, skulle dammensannolikt inte kunna leverera tillräckligt med vatten för bevattning under torrsäsongenmednuvarande odlingsmönster.

The concept of producing energy from biomass has, for the last two decades, occupied attention of policy-makers, private industries, researchers and civil societies around the world. The highly contested and contingent character of the biofuel production, its entanglement in the nexus of three problematic issues of energy, climate and agriculture, as well as its injection into the current socioeconomic arrangements, is what makes it timely to analyse. The thesis sheds light on the state of international debate on bioenergy by looking at deliberations of three major global institutions: Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), International Energy Agency (IEA) and Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). The primary aim is to trace and analyse how the concept of bioenergy is conceptualized and contextualized in assessments, reports, policy papers and other documents issued by FAO, IEA and IPCC in the 1990-2010 period. The secondary aim of the thesis, based on results derived from the primary objective, is set to problematize and reflect upon currently dominating socioeconomic arrangements that the concept of biomass-derived energy is inserted into. The research questions are organized around four distinctively contentious issues in the debate: biofuel production in developing countries, the food vs. fuel dilemma, bioenergy as a win-win-win solution and the future role of the second-generation bioenergy technology. The research questions are operationalized by applying four theoretical perspectives: the world-economy, Michel Foucault’s genealogy, discourse theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, and Fredric Jameson’s critical approach. The institutional debate illustrates that, while bioenergy appears to be an easy, plausible and thus attractive patch able to temporarily fix societal challenges of energy insecurity, climate change and agricultural crisis without changing much in the socioeconomic structure, its implementation exposes internal discrepancies of the hegemonic capitalist system. Whether bioenergy could actually function as a feasible win-win-win solution is of secondary importance. It is its economic feasibility expressed in the pressure on cost-effectiveness that matters the most but, at the same time, causes serious internal discrepancies in conceptualizations pursued by the organizations. The results point to two main conclusions. On the one hand, bioenergy is inevitably entrapped by the rules and arrangements of the hegemonic system that, in turn, cause internal contradictions. On the other hand, the institutional debate attempts to stabilize the shaky conceptualization of bioenergy, so that it can appear consistent and plausible, even if the possibility of reaching the closure of meaning fades away, with more conflicts on the rise. Furthermore, the results also show that the three international organizations exhibit uniform patterns of argumentations and the way they similarly discuss biomass-derived energy illustrates the objective to stabilize the meaning and adjust the concept of bioenergy to the hegemonic system. / Under de senaste två decennierna har idén om att producera energi av biomassa rönt stor uppmärksamhet bland forskare, företagare, beslutsfattare och i samhället i övrigt. De förhållandevis många kontroverser och alternativ som är förbundna med produktion av biobränslen, deras koppling till de tre problemområdena energi, klimat och jordbruk, samt deras etablering inom samtida geopolitiska, socioekonomiska och miljömässiga sammanhang, gör dem till en aktuell fråga att analysera. Avhandlingen belyser den internationella debatten genom att fokusera överväganden och ståndpunkter inom tre globala institutioner: FN:s mat- och jordbruksorgan (FAO), Internationella Energiorganet (IEA) och FN:s klimatpanel (IPCC). Huvudsyftet är spåra och analysera hur begreppet bioenergi formas och kontextualiseras i bedömningsrapporter och policydokument producerade av FAO, IEA och IPCC under perioden 1990-2010. Ett ytterligare syfte är att problematisera och reflektera över de socioekonomiska förhållanden som bioenergibegreppet ingår i. Forskningsfrågorna är formulerade utifrån fyra kontroversiella områden i debatten: biobränsleproduktion i utvecklingsländer, dilemmat mat kontra biobränsle, bioenergi som en ”win-win-win-lösning” och den framtida roll som tillskrivs andra generationens bioteknologi. Forskningsfrågorna operationaliseras genom att var och en knyts till ett av fyra teoretiska perspektiv: världssystemteori, Michel Foucaults genealogi, Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori respektive Fredric Jamesons kritiska ansats. I debatten framställs ofta bioenergi som ett enkelt och rimligt alternativ med kapacitet att tillfälligt lösa samhälleliga utmaningar som energi-osäkerhet, klimatförändringar och jordbrukskrisen, dock utan att den socioekonomiska strukturen ändras nämnvärt. Analysen visar emellertid att begreppsliggörandet istället påvisar interna diskrepanser i det hegemoniska, kapitalistiska systemet. Huruvida bioenergi verkligen kan fungera som en sådan ”win-win-win”- lösning framstår som sekundärt i dessa texter. Det är kostnadseffektiviteten som har störst betydelse, men samtidigt skapar man här allvarliga begreppsliga diskrepanser inom organisationerna. Utfallet av analysen pekar på två huvudslutsatser. Å ena sidan är bioenergin oundvikligen låst av det hegemoniska systemets struktur och de motsägelser som det rymmer. Å andra sidan tycks debatten inom organisationerna söka efter en stabilisering av det instabila begreppsliggörandet av bioenergin så att den framstår som konsistent och möjlig. Vidare visar analysen också att de tre organisationerna har liknande argumentationsmönster, och det likartade sätt på vilket de diskuterar energi från biomassa illustrerar en stabilisering av mening inom diskursen där bioenergibegreppet anpassas till det hegemoniska systemet.

The issue of food scandals originating from unsafe food has in recent years caught the attention of the public. Consequently, the number of food recalls has increased, and food retailers and food producers are getting questioned regarding their ability to provide consumers with safe food products. Thus, because the primary responsibility to deal with this problem is the food business operators who have real control over the products within the Food Supply Chain (FSC). Even though food safety has received more interest from academic researchers and practitioners in the latter years, we could identify that previous literature still lacks research on food recalls. In addition, prior research interprets food recalls as generalizable within the FSC and does not have its various product flows in mind. In order to fill the research gap, this study seeks to gain a deeper understanding of food recalls in the context of the different product flows within the FSC from a retailer perspective. Therefore, the purpose of this study was to investigate how the occurrence and the consequences of food recall differ across various product flows within the FSC by focusing on four elements. The elements include the challenges within the FSC to ensure food quality, the reasons behind food recall, the types of food recall, and the consequences they infer. The current study had finally answered the following research question: “How do the occurrence and the consequences of food recalls differ across various product flows within the FSC?” In order to answer the research question and address the purpose of the thesis, a qualitative study was conducted by focusing on Swedish food retailers and conducting interviews with responsible Purchasers within each of the product flows, and additionally, Quality Assurance Managers. The sample of the semi-structured interviews was selected based on the position and experience of food recalls within the retailers. This to assure that the interviewees possessed sufficient insights regarding the studied field to fulfill the purpose of the study and answer its research question. From the gathered data, several themes were derived through the thematic analysis, and the analysis and discussion regarding the elements led us to a conclusion. The result confirmed that the various product flows, and in some cases, even specific products within the flows, need to be taken into consideration when the occurrence and the consequences of food recalls are addressed within the FSC. This is because the different product flows include different products with different characteristics making them more or less complex to handle along the chain and when carrying out food recalls. Even though previous theories assume a general approach, the findings still confirmed the theories regarding the challenges within the FSC to ensure food quality, the reasons behind recalls, the types of recalls, and the consequences the recalls can infer. However, the main differences found between our study and prior research regarding the FSC were that supply chain-related reasons are more commonly related to food reclaims and that environmental consequences are considered an additional consequence of food recalls.