Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse kring varför attityder till arbetet inom revisionsyrket skiljer sig mellan människor i olika generationer, kön och livssituationer. Studien avser även att beskriva och förstå på vilket sätt dessa skillnader manifesterar sig. Tidigare forskning har bekräftat att revisionsbranschen är utsatt för en hög personalomsättning och svårigheter att få medarbetare att stanna inom yrket på lång sikt. Vidare menar tidigare forskning att arbetstagarens attityder till arbetet är avgörande för dennes arbetstillfredsställelse och därmed dennes val att stanna på arbetsplatsen. För att skapa en förståelse om hur revisionsfirmor kan skapa långsiktiga arbetsförhållanden med dess anställda, är det av vikt att förstå vilka attityder som existerar inom professionen samt hur attitydskillnader mellan människor med olika generation, kön och livssituation kan förstås.  Studien grundades i en kvalitativ metod där personliga intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Totalt tio intervjuer genomfördes. Respondenterna bestod av tre revisionsassistenter, fyra auktoriserade revisorer och tre godkända revisorer. Studiens resultat indikerade att skillnader i attityder till arbetet mellan olika generationer och livssituationer främst kan förstås av olika värderingar. Vissa värderingar upplevdes vara konstanta under karriärens gång medan vissa kunde förändras över tid, till exempel när familjesituationen förändras eller när arbetsmarknaden förändrats efter Covid-19. Resultatet indikerade vidare att könstillhörigheten inte ansågs skapa attitydskillnader, däremot poängterades det att förutsättningarna för att lyckas inom branschen skiljde sig åt mellan könen. / The aim of the study is to generate a deeper understanding regarding why work attitudes in the auditing profession differ between people in different generations, gender, and life situations. The study also intends to describe and understand in what way these differences manifest themselves. Previous research has confirmed that the industry is exposed to high staff turnover and difficulties in keeping employees in the profession in the long run. Furthermore, previous research confirms that the employee's attitudes to work are decisive for his job satisfaction and thus his choice to stay in the workplace. To create an understanding of how audit firms can create long-term working relationships with their employees, it is important to understand the attitudes that exist within the profession and how differences in attitudes between people with different generations, gender and life situations can be understood. The study was conducted with a qualitative method where personal interviews were used as a data collection method. A total of ten interviews were conducted. The respondents consisted of three audit assistants, four certified accountants and three approved auditors. The results of the study indicated that differences in attitudes to work between different generations and life situations can mainly be explained by different values. Some values ​​were perceived to be constant during the course of their careers, while some could change over time, for example when the family situation changes or when the labor market changed after Covid-19. The results further indicated that gender did not seem to create differences in attitudes, however, it was pointed out that the conditions for success in the industry differed between the sexes.

Bakgrund: Covid-19-pandemin har påverkat hela samhället och inskränkningar har varit tvunget att göras för alla medborgare. Restriktioner kring sociala kontakter har förändrat livssituationen för individer med särskilda behov av assistans och vårdinsatser, som exempelvis för barn som har funktionshinder och deras familjer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med funktionsnedsättning har upplevt sin livssituation och de gällande restriktionerna under den pågående Covid-19-pandemin, i relation till olika samhällsorgan såsom habilitering, sjukvård och skola. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie som bygger på data från sju föräldrar. Materialet har analyserats med tematisk analys. Resultat: Viktiga aspekter som framkommer ur denna studie är faktorer som minskad eller inställd assistans/avlastning och vård samt att föräldrarna ofta behövt ha barnen hemma från skola och förskola, vilket upplevts som påfrestande. Föräldrarna har upplevt sjukhus och korttidsboenden säkrare att besöka eftersom de anser att de har anpassat sig bra efter restriktionerna, skolmiljön har inte känts lika säker då skolan inte upplevs förebygga smittorisk lika bra. Digitala lösningar har ersatt många fysiska träffar, vilket föräldrarna överlag upplevt fungera bra samt önskar mer av i fortsättningen. Slutsats: Föräldrar till barn med funktionsnedsättning har levt med hög press under Covid-19-pandemin, de har tappat en stor del av de avlastande verksamheterna vilken ger dem utrymme till bland annat ett eget arbetsliv och återhämtning i vardagen. Digitaliserade möten och undervisning har varit av stor vikt under perioden. / Background: The whole community has been affected by the COVID-19-pandemic. The limitation of physical interactions has changed the conditions for assistance services and healthcare. It has especially affected those with special needs, like children with disabilities and their parents.  Aim: The aim of the study was to examine parents of children with disabilities and how they experienced their life-situation during the COVID-19-pandemic. The interaction with different community authorities like habilitation services, healthcare and schools was the main target. Methods: The study was a qualitative study with inductive approach. Seven parents were included. Thematic analysis was used to analyse the material.   Results: Parents reported that habilitation services and health care appointments have been decreased or cancelled during the pandemic. In addition, they report that schools often have called them with short notice to fetch their sick kids, which has been stressful for the parents. The parents felt safe at the short-term accommodations and at the healthcare facilities due to their adjustments against the restrictions. The parents felt the school situation as less safe since school staff were less strict with adjustments against the virus. However, several physical meetings were replaced with digital solutions, which worked well and was much appreciated by the parents. Conclusion: Parents of children with disabilities seemed to have a tough time during the COVID-19-pandemic. Their situation at work and time spent on recreation was negatively affected as they spent more time on childcare. Digital teaching and online meetings have been very important during the pandemic.

Sedan början på 2000-talet har det skett en förvandling i detaljhandelslandskapet. Flera företag har valt att övergå från fysisk butik till att istället bedriva e-handel. I samband med smartphonens ökade användning har detaljhandelslandskapet förändrats ytterligare, där tekniken möjliggjort ett nytt sätt för konsumenter att förhålla sig till shopping. Smartphonen har alltså blivit ett verktyg som tillämpas i konsumenters vardag och tillkommer i flera shoppingrelaterade syften. Tidigare forskning kring mobilshopping kan delas in i två fält; forskning som fokuserar på acceptans, motiv och incitament, och sedan forskning som fokuserar på praktiker och handlingar. Med tanke på att det sistnämnda fältet är så pass outforskat, har denna studie antagit ett praktikteoretiskt perspektiv för att på ett djupare plan kunna analysera hur mobilshopping fungerar i praktiken. Syfte Syftet med vår studie är att få en bredare insikt i hur mobilshopping fungerar i praktiken genom att analysera hur konsumenter använder sin smartphone på olika sätt för att shoppa. Detta genom att anta en praktikteoretisk ansats för att analysera fenomenet mobilshopping. Metod Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där 15 semistrukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Ytterligare har studien antagit ett praktikteoretiskt perspektiv, där sekundärdata samlats in kring praktikteori som fenomen, både praktikteori kopplat till konsumtion samt praktikteori kopplat till mobilshopping. Uppsatsen utgår således från ett urval som baseras på livssituationen hos de olika deltagarna för att på så sätt kunna se hur dessa skiljer sig åt i deras mobilshopping. Slutsats Uppsatsen visar att en praktik kan se olika ut beroende på vem som utför den då individer är unika i sitt sätt att utföra praktiken. Trots vetskapen kring detta fann vi att det finns vissa likheter mellan vissa grupper med olika livssituation, då vissa hade liknande bakomliggande meningar, brukade samma material och hade jämlik kompetensnivå i sin mobilshopping. Det resulterade i tre olika sätt att utföra mobilshopping på bland våra fem grupper, det vill säga ett målinriktat, strategiskt och vanemässigt sätt. Slutligen kan resultatet i vår studie framöver bidra till en ökad förståelse för mobilshopping som praktik. Studien ger inte bara ökad förståelse inom fältet konsumentbeteende, utan även för detaljhandlare. / Since the beginning of the 2000s, there has been a transformation in the retail landscape. Several companies have chosen to switch from a physical store to e-commerce. As the usability of the smartphone is increasing, the retail landscape is also under development, whereas technology has made it possible for a new way for consumers to pursue their shopping. Therefore, smartphones have become a tool in consumers' everyday lives and are used for several shopping-related purposes. Previous research on mobile shopping can be divided into two fields; research that focuses on acceptance, motives and incentives, and research that focuses on practices and actions. Given that the latter field is rather unexplored, this study has adopted a practice-theoretical perspective in order to be able to analyze on a deeper level how mobile shopping works in practice. Purpose The purpose of this thesis is to gain a broader insight into how mobile shopping works in practice by analyzing how consumers use their smartphone in different ways to shop. This is done by adopting a practical theoretical approach to analyzing the phenomenon of mobile shopping. Method The thesis is based on a qualitative research method where 15 semi-structured interviews form the basis of our data collection. Furthermore, the study has also inducted a practice theory perspective, where secondary data is collected on practice theory as a phenomenon, practice theory linked to consumption and finally practice theory in relation to mobile shopping. The essay is thus based on a selection based on the life circumstances of the various participants and how they differ in their mobile shopping. Conclusion The thesis shows that mobile shopping as a practice can look different depending on who performs it, as individuals are unique in their way of performing the practice. Nevertheless, we found that there are certain similarities between certain groups with different life circumstances. Each group had similar underlying meanings, used the same material and had equal levels of competence in their mobile shopping practices. This resulted in three different ways of performing mobile shopping among our five groups, i.e, goal-oriented, strategic and habitual way. To sum up, the results of our study in the future can contribute to an increased understanding of mobile shopping as a practice. As well as provides increased understanding in the field of consumer behavior and thereby contribute with a clearer approach for retailers. This thesis is written in Swedish.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor globalt och i Sverige, med över 20 nya fall dagligen. Behandlingar inkluderar kirurgi, strålning, kemoterapi, hormonbehandling och målinriktade terapier. Mastektomi är vanligt och påverkar livskvaliteten hos kvinnor. Att förstå deras upplevelser har betydelse för omvårdnad. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter genomförd mastektomi. Metod: Metoden är en litteraturöversikt av vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Litteraturöversikten identifierade två huvudtema: "Upplevelser av den förändrade kroppen", inklusive en förändrad kroppsuppfattning, anpassad klädsel och förändrat sexliv, samt "Upplevelser av relationer och stöd", med fokus på familjedynamik och stöd, stöd från sjukvårdspersonal, och det sociala livet. Resultaten visade på kvinnors utmaningar efter mastektomi och behovet av stöd och anpassning. Slutsats: Mastektomi hos kvinnor leder till kroppsuppfattningsförändringar och behov av omfattande stöd. Personcentrerad vård, psykologiskt stöd och korrekt information är viktigt för deras välbefinnande. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women globally and in Sweden, with over 20 new cases daily. Treatments include surgery, radiation, chemotherapy, hormone therapy, and targeted therapies. Mastectomy is common and affects the quality of life for women. Understanding their experiences is crucial for nursing care. Aim: To describe women's experiences after undergoing mastectomy. Method: The method involves a literature review of scientific original articles employing a qualitative approach. Results: The literature review identified two main themes: "Experiences of the changed body", including a changed body image, adapted clothing and changed sex life, and "Experiences of relationships and support", focusing on family dynamics and support, support from healthcare professionals, and social life. The results showed the challenges faced by women after mastectomy and the need for support and adaptation. Conclusions: Mastectomy results in changes in body perception and the need for comprehensive support. Person-centered care, psychological support, and accurate information are crucial for their well-being.