<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor på diabetes- och blodtrycksmottagningar på vårdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor på sex hälsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier. Kategorin <em>att identifiera livsstil </em>beskriver hur sjuksköterskorna identifierade patienternas livsstil och riskbeteenden. Kategorin <em>behandlingsstrategi </em>beskriver hur sjuksköterskorna arbetade utifrån patientcentrerade samtal, motiverande samtal, förskrivning av fysisk aktivitet på recept, samarbetet med sjukgymnast, dietist och arbetsterapeut och uppföljning av patienterna. Kategorierna <em>hinder </em>och <em>möjligheter </em>beskriver hur patientens motivation och arbetsmetoder kan vara både hinder och möjlighet. Att verksamheten inte kunde erbjuda patientgrupper beskrev som ett hinder. Kategorin <em>en utmaning </em>beskriver<em> </em>sjuksköterskornas upplevelser av arbetet.</p><p><strong>Nyckelord; </strong>livsstilsförändring, motivation, sjuksköterska, motiverande samtal</p>

No description available.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor på diabetes- och blodtrycksmottagningar på vårdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor på sex hälsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier. Kategorin att identifiera livsstil beskriver hur sjuksköterskorna identifierade patienternas livsstil och riskbeteenden. Kategorin behandlingsstrategi beskriver hur sjuksköterskorna arbetade utifrån patientcentrerade samtal, motiverande samtal, förskrivning av fysisk aktivitet på recept, samarbetet med sjukgymnast, dietist och arbetsterapeut och uppföljning av patienterna. Kategorierna hinder och möjligheter beskriver hur patientens motivation och arbetsmetoder kan vara både hinder och möjlighet. Att verksamheten inte kunde erbjuda patientgrupper beskrev som ett hinder. Kategorin en utmaning beskriver sjuksköterskornas upplevelser av arbetet. Nyckelord; livsstilsförändring, motivation, sjuksköterska, motiverande samtal

No description available.

ABSTRACTBackground: To be stricken with a cardiac infarction is among other things linked to different risk factors.  Many studies show that the participants in cardiac rehabilitation programs learn to deal with the risk factors, increase their quality of life and lessen the risk for re-infarction.Objective: To describe the lifestyle and perceived quality of life of the individuals after having participated in cardiac rehabilitation program and to see if they had maintained their results up to a year after having a cardiac infarction.Method: The 19 individuals who had participated in cardiac rehabilitation in 2010 after having had a cardiac infarction were asked to participate in the study. Everyone agreed to participate. The study was made analyzing the surveys, one a locally made, that the individuals had filled out four and eight months after cardiac infarction, and the other the generic Quality of life questionnaire EQ-5D, that the individuals had filled out two and twelve months after cardiac infarction. Result: The individuals have not changed their lifestyle after having participated in cardiac rehabilitation which can be interpreted that they have followed existing recommendations. The mean weight increased with one kilogram, no depression is shown and they stress less. Only two comparisons over time showed any statistic significance: gain of weight and increase in intake of vegetables.  The individuals’ qualities of life changed marginally between baselines and follow up and correspond to results made on healthy individuals measured with EQ-5D. The results show no significant change over time in quality of life. Conclusions: The individuals have more or less maintained their lifestyle between four and eight months and quality of life between two and twelve months after infarction.Key wordslifestyle changes, myocardial infarction, quality of life, rehabilitation, risk factors

Idag lever 65 % av världens befolkning i länder där övervikt och fetma dödar fler människor än vad undervikt gör. I Sverige har fetman fördubblats sedan 1980 och idag lider ungefär varannan man och var tredje kvinna av övervikt eller fetma. Svenska studier visar även att ungefär vart femte barn är överviktigt och ett barn av tjugofem lider av fetma. Dagligen kan vi läsa i tidningar och se på tv hur människor kan göra för att gå ner i vikt, även hälsokampanjer och diverse hälsoupplysningar blir allt vanligare. Dock verkar inte detta tillräckligt för att hjälpa människor till en lyckad och långvarig livsstilsförändring. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för människors erfarenheter av viktnedgång samt undersöka vilka påverkansfaktorer som är viktiga vid en livsstilsförändring. I bakgrunden presenteras litteratur och tidigare forskning om olika påverkansfaktorer som kan vara viktiga vid en livsstilsförändring. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjumetod, vilket betyder att vi har intervjuat fem individer i åldern 23-50 år. Dessa individer har gått ner mellan 10-53 kilo och gjort en livsstilsförändring på egen hand utan några medicinska ingrepp eller med hjälp av till exempel viktgrupper. Metoden valdes för att på bästa sätt nå en ökad förståelse för människors erfarenheter vid en livsstilsförändring med viktnedgång som följd. I resultatet har vi utifrån intervjupersonernas berättelser kommit fram till olika teman. Dessa teman speglar bland annat erfarenheter gällande en förändrad syn på livet, det sociala stödets betydelse, motivation och individernas egen drivkraft och tro på sig själv, något som har visat sig vara viktiga faktorer för våra intervjupersoners lyckade livsstilsförändring.

Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken, både i världen och i Sverige. Effektiv behandling leder till att fler överlever sjukdomen, men oförmåga att ändra livsstilen gör att många återinsjuknar. Syfte: Syftet var att belysa de psykosociala faktorer som hindrar alternativt underlättar livsstilsförändringar hos patienter med kranskärlssjukdom. Metod: Litteraturstudien har utgått från en modifierad version av Polit och Becks niostegsmodell för litteraturstudier. Söktermer arbetades fram utifrån studiens syfte. Litteratursökning med söktermerna gjordes sedan i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i sjuttio artiklar. Genom en urvalsprocess återstod sedan tolv artiklar vars resultat studien bygger på. Resultatartiklarna granskades utifrån en granskningsmall för att säkerställa kvalitén. Resultat: Fyra kategorier framträdde. Stöd som faktor för livsstilsförändring, emotionella tillstånds inverkan på livsstilsförändring, inre resursers inverkan på livsstilsförändring och socioekonomisk status. Under dessa identifierades åtta underkategorier. Slutsats: Psykosociala faktorer påverkar förmågan att ändra livsstilen hos patienter med kranskärlssjukdom. Eftersom livsstilen är avgörande för sjuklighet och dödlighet hos patientgruppen finns god anledning att lägga ett större fokus på dessa faktorer. Omvårdnaden av patienter med kranskärlssjukdom bör i större omfattning ta hänsyn till kunskapsnivå, socialt nätverk, emotionella problem och sjukdomsinsikt då detta skulle kunna stärka patientens förmåga till egenvård och därigenom förmågan att ändra livsstilen.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen och i Sverige insjuknar runt 30 000 personer varje år. Livsstilsförändringar vad gäller rökstopp, förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet är de råd som sjuksköterskor rekommenderar efter genomgången hjärtinfarkt. En livsstilsförändring mot en hälsosam livsstil kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt och det är därför av betydelse att personer som genomgått hjärtinfarkt får stöd att genomföra livsstilsförändringar. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga artiklar. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Oro och rädsla för ny hjärtinfarkt, Förståelse för sjukdomen, Fysiska begränsningar, Stödets betydelse samt Nya vanor och rutiner. Slutsats: Vid genomförande av livsstilsförändringar upplevde personer som genomgått hjärtinfarkt aspekter som både hindrade och underlättade deras motivation och förmåga. För att öka personers möjlighet till livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt är det av betydelse att sjuksköterskan i utformning av stödjande omvårdnadsinsatser tar hänsyn till personernas olika behov och önskemål. Ytterligare forskning behövs kring personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt i olika åldersgrupper.

Rörelse har alltid varit ett viktigt beteende för människan och det finns vetenskapliga bevis för att fysisk aktivitet främjar hälsa, förebygger sjukdom och förbättrar livskvaliteten. Fysisk aktivitet på recept är en arbetsmetod som kan användas av hälso- och sjukvården för att främja fysisk aktivitet. Metoden riktar sig till personer som behöver öka eller ändra sin livsstil ur hälsosynpunkt och ett stort antal sjukdomstillstånd kan behandlas med träning.

No description available.