Denna forskningsstudie tar utgångspunkt från oviljan att öva på sitt instrument och syftet är att undersöka de tankar och känslor som uppstår vid övning. I detta fall är det intonationsövning på tvärflöjt som står i fokus. I arbetet presenteras tidigare forskning och litteratur som berör övning, motivation, intonation och intonation på tvärflöjt. Materialet som använts till forskningsstudien har samlats in genom kontinuerligt förd loggbok. I resultatet presenteras hur olika hjälpmedel, rummet som övningen sker i och mående påverkar övningen. Resultatet berör även de känslor som uppstår vid övning och hur dessa känslor förändras under en längre tid av kontinuerlig övning. Nyckelord: fenomenologi, loggbok, intonation, övning, tvärflöjt / This study is based on the unwillingness to practice on instruments and the purpose of the study is to examine the thoughts and feelings that arise during practice. In this case, the intonation practice on the flute is the focus. The work presents previous research and literature on practicing, motivation, intonation and intonation on the flute. The material used for the study has been collected through logbook. The result presents how different aids, the room in which the practice takes place and how the wellbeing affects the practice. The result is also about the emotions that arise during practice and how these feelings change over a long period of continuous practice.

Mitt projekt handlar om att studera hur de olika saxofonstorlekarna samspelar i enensemble. Syftet med studien är att undersöka hur jag förändrar mitt saxofonspel närjag byter från barytonsaxofon till sopransaxofon i en saxofonkvartett. Minaforskningsfrågor är: Hur ändrar jag mitt spel och min roll när jag går från att spelabarytonsaxofon till att spela sopransaxofon? Vad beror dessa skillnader på? Ibakgrunden tas begrepp som är viktiga för ämnet upp såsom rytm, intonation,embouchyr, stöd, formella roller och informella roller. Studiens teoretiska utgångspunktutgörs av ett hermeneutiskt perspektiv. I metodkapitlet presenteras de metoder jaganvänt, nämligen videoobservation och loggbok. Slutligen presenteras resultatet av deanalyser som har gjorts av bytet från barytonsaxofon till sopransaxofon. Studien gårigenom alla de förändringar jag har gjort gällande intonation, tempo, rytm, frasering;embouchyr, luft, artikulation; hållning, rörelse, motorik samt ledarskap och roller. / My project is about studying how the different saxophone sizes interact in an ensemble.The purpose of the study is to investigate how I change the way I play the saxophonewhen switching from baritone saxophone to soprano saxophone in a saxophone quartet.My research questions are: How do I change the way I play the saxophone and my role inthe ensemble when I switch from playing baritone saxophone to playing sopranosaxophone? What are these differences due to? In the background chapter, concepts thatare important to the topic are presented such as rhythm, intonation, embouchure,support, formal roles and informal roles. The theoretical foundation of the study is ahermeneutic perspective. The methodology chapter presents the methods I used,namely video observation and logbook. Finally, the results of the analyzes made of theswitch from baritone saxophone to soprano saxophone are presented. The studypresents all the changes I have made regarding intonation, pace, rhythm, phrasing;embouchure, air, articulation; posture, movement, motor skills, leadership and roles.

Syftet med föreliggande självstudie har varit att undersöka huruvida yoga kan hjälpa mig att få ordning på min oregelbundna bröstkorgsandning samt om en förbättrad viloandning skulle kunna underlätta andningen i mitt sångutövande. Studien genomsyras av ett fenomenologiskt perspektiv med livsvärldsteorin och kroppens fenomenologi som grund. Eftersom perspektivet ses som en erfarenhetsfilosofi ställs mina egna upplevelser i fokus, vilket motiverar dokumentationssmetoden loggbok.  Resultatet grundar sig således på egna loggboksanteckningar, vilka efter en 15 veckors projektperiod bearbetats och analyserats för att försöka synliggöra yogans effekt. Vidare presenteras resultatet i två teman, varpå det första ringar in upplevelser kopplade till stress och andning medan det andra inriktar sig på sångupplevelsen och hur denna förändrats under projektperiodens gång. Resultatet visar att yogan haft en stressreducerande effekt, vilket påverkat andningen positivt samt att sjungandet upplevs lättare, vilket leder till ökad motivation. För att söka förstå dessa fenomen förs avslutningsvis en diskussion där resultatet kopplas till tidigare forskning och litteratur. Diskussionen leder fram till slutsatsen att flera faktorer, så som ökad aktivitet i det parasympatiska nervsystemet, ökad energiproduktion som ett resultat av en förbättrad andning, ökad avslappning samt ökad kropps- och röstkontroll som ett resultat av ett medvetet handlande, haft en samverkande påverkan på utfallet. / The purpose of this self-study has been to investigate whether yoga can help improve my irregular thoracic breathing and if an improved respiration could facilitate better breathing in my vocal exercise. The study is permeated by a phenomenology perspective with focus on phenomenology of the body and Husserl's life-world theory. As the perspective is viewed as an experience philosophy, my own experiences are in focus, which motivates logbook as documentation method. The result is therefore based on my own notes, which were processed and analysed after a 15-week project-period, with the purpose to make the effects of the practised yoga visible. The result is presented in two themes, were the first one focuses on experiences related to stress and breathing, and the other one on the singing experience and how this experience changed during the project period. The result shows that the exercise of yoga had a stress-reducing effect, which positively affected my breathing. In addition, it shows that I found it easier to sing, which leads to increased motivation. To understand these phenomena, a discussion is held, linking the results to previous research and literature. The discussion leads to the conclusion that several factors, such as increased activity in the parasympathetic nervous system, increased energy production as in part of an improved breathing, increased relaxation, and increased body and voice control as a result of conscious acts, had a coherent impact on the outcome.

Självstudien har som syfte att skapa en fördjupad förståelse av vad det innebär att öva etyder. Utgångspunkten är tre etyder för cello som övas vid tio tillfällen var. Dessa övningstillfällen har dokumenterats med videoobservation och loggboksskrivande som metoder. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv som utgångspunkt och i arbetet belyses även relevant litteratur och forskning inom området övning. Resultatet av studien beskrivs i olika teman utifrån de mönster som synliggjorts i loggbok och videoupptagningar. Temana handlar om delar och helhet som en strategi, generella och etydspecifika övningsstrategier, övning och spel, upplevelser av övningspassen samt reflektioner och lärdomar. Dessa visar att övning av etyder påverkas av val av övningsstrategier, relationen mellan del och helhet samt balansgång mellan övning och spel. Den sammantagna upplevelsen av övandet av etyder i relation till ovannämnda faktorer utgör en grund för egna reflektioner och idéer om fortsatta forskningsområden. / The self-study has the purpose of creating a deeper understanding of what it means to practice etudes. The base materials of the study are three etudes for the cello that have been practiced on ten occasions each. The practice occasions has been documented through the method of video observation and the writing of logbook.The study occurs through a phenomenological perspective and uses relevant literature on the topic of practice. The results are depicted as themes deriving from the patterns that have been made visible through video observation and writing of logbook. The themes deal with parts and the whole as a strategy, general and etude specific practicing strategies, practicing and playing, experiences of practicing sessions, and reflections as well as lessons learned. These themes show that practicing of etudes is affected by choices of strategy, the correlation between the whole and the part and the weight put into either playing or practicing. The combined experience of practicing etudes in relation to the factors mentioned above form a foundation for self-made reflections and ideas for future research.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka motivationsfaktorer som kan ha påverkan på min övning.Studien utgår från livsvärldsperspektivet och den valda observationsmetoden är loggboksskrivande. I bakgrundskapitlet redogörs det för olika motivationsteorier och det teoretiska perspektivet fenomenologi med inriktning mot livsvärldsperspektivet. Resultatet presenteras med hjälp av tre olika huvudteman: Förutsättningar, att ha ett måloch fysiska och psykiska faktorer. I resultatet framkommer det att faktorer som tid, miljö, instrument, trötthet, stress och fysiska hinder har en påverkan på min motivation. Att ha ett mål visar sig även vara den avgörande faktorn för min motivation; som i sin tur behöver infinna sig för att övningspasset ska genomföras. Resultatkapitlet avslutas sedan med en sammanfattning och ett antal slutsatser utifrån resultaten. Studien avslutas med diskussionen som grundar sig i det som redogörs i resultat- och bakgrundskapitlet. Den avgörande faktornochförståelsen av min livsvärldär två av fyra aspekter som diskuteras. Diskussionen avslutas med att belysa arbetets betydelse för mig i mitt framtida yrke som lärare och även för andra verksamma lärare i både musik och andra ämnen. Även idéer om hur arbetets ämne kan vidareutvecklas kommer belysas under den avslutande delen av diskussionen. / The purpose of this study is to find out what kind of motivational factors has an inpact on my practice. The study is based on a life-world perspective and the choosen observation method is logbook writing. In the background chapter accounts for the different motivational theories and the theoretical perspective phenomenology with a direction towards the life-world perspective. Results are presented by the help of three different main themes: Conditions, having a goalandphysical and mental factors. The result shows that factors such as time, environment, instruments, tiredness, stress and physical obstaclesaffects my motivation. Having a goal proves to be the crucial factor for my motivation; which in turn needs to appear before the practice.Chapter on results are then concluded with a summary and a number of conclusions. The study ends with a discussion based on what is stated in the result and background chapter. The crucial factorandunderstanding of my life-worldare two of four aspects that will be discussed. The discussion ends with highlighting the importance of this study for my future profession as a teacher and also for other active teachers in both music and other subjects. Ideas on how the subject matter can be further developed are also highlighted during the final part of the discussion.

No description available.

Syftet med studien är att utifrån ett designteoretiskt perspektiv utforska vilka resurser jag använder mig av för att transponera en jazzlåt till olika tonarter. Forskningsfrågorna är: Vilka resurser använder jag mig av för att transponera en utvald jazzlåt till olika tonarter?  På vilka sätt samverkar resurserna? För att studera min lärandeprocess har jag använt mig av loggbok och videodokumentation som metoder, och studiens teoretiska perspektiv är designteori. Resultatet visar att min lärandeprocess kan beskrivas i två olika transformationscykler. Dessa cykler har jag valt att benämna som transformationscykel 1a och 1b. Transformationscykel 1a beskriver de resurser som används vid transkribering och Transformationscykel 1b beskriver de resurser som används vid transponering. Den första cykeln 1a, presenteras med hjälp av tre teman: Iscensättning, Från dator till öra och Från öra till hand. Den andra, 1b, presenteras med hjälp av fyra teman: Transponering ifrån A-dur till C-dur, Problem under transponering, Transponering till fler tonarter och Transformering av tidigare kunskap. I diskussionskapitlet diskuteras resultatet ur ett designteoretiskt perspektiv. Där vidrörs även frågan om strategier vid transponering varvid dessa jämförs med tidigare litteratur och forskning inom området. Slutligen redogörs för mina egna reflektioner kring arbetet, arbetets betydelse och fortsatta forsknings - och utvecklingsarbeten. / The purpose of this study is based on a design theoretic perspective, exploring what resources I use when transposing jazz tunes to different keys. The research questions are: What resources do I use to transpose a selected jazz tune to different keys? In what ways interact the resources? To study my learning process, I have used the logbook and video documentation, and the study's theoretical perspective is the design theory. The result shows that my learning process can be described in two different transformation cycles. These cycles, I have chosen to call the transformation cycle 1a and 1b. Transformation cycle 1a describes the resources used for transcription, and Transformation cycle 1b describes the resources used for transposing. The first transformation cycle 1a is presented by means of three themes: Staging, From the PC to the ear and From ear to hand. The other cycle, 1b, is presented by means of four themes: Transposing from A-flat major to C major, Problems during the transposing, Transposing to other keys and Transformation of previous knowledge. The discussion chapter discusses the results from a design theoretic perspective. The discussion also touches questions of strategy about transposing, which these being compared with the previous literature and research in the area. Finally, an account is given of my own reflections on the work, the importance of work and further research and development work.

Detta självständiga arbete undersöker hur stress och prestationsångest påverkar kropp och sinne vid sångövning. Syftet med arbetet är att undersöka upplevelsen av hur stress och prestationsångest kan påverka motivationen vid övning, samt att hitta tillvägagångssätt för att motverka dessa. Under 11 veckor gjordes 8 övningspass som dokumenterades med hjälp av loggboksanteckningar och videodokumentationer samt analyserades med en tematiska analysmetod. Det fenomenologiska perspektivet finns med som stöd till studien och har resulterat i följande formuleringar av frågeställningar till studien: Hur upplever jag att kroppen som instrument påverkas av mina känslor och tankar, när jag känner stress och prestationsångest under övningspassen? På vilka sätt kan meditation innan övningspassen påverka upplevelsen av stress och pre-stationsångest? Resultatet har delats in i två delar med Kroppslig påverkan av stress, prestationsångest, känslor och tankar och Meditationens påverkan på kroppen och sinnet. Det framkommer i resultatet att kroppens påverkan av stress och prestationsångest visar sig i muskelspänningar och rörelsemönster som inte främjar hälsosamt användande av kropp och sångröst. Det visar sig också att det dåliga måendet kan, men måste inte avspeglas i meditationen och övningen. Meditationen påverkar kroppen och sinnet olika för varje övningspass. Avslutningsvis så förs en diskussion kring resultatet och tidigare forskning kring arbetsområdet. / This self-study investigates how stress and performance anxiety affect body and mind when singing. The purpose of the work is to investigate the experience of how stress and performance anxiety can affect the motivation during singing exercise, and to find approaches to counteract these. During 11 weeks, 8 practice sessions were performed, which were documented with the help of logbook notes and video documentation and analyzed with a thematic analysis method. The phenomenological perspective is included as support for the study and has resulted in the following formulations of questions for the study: How do I experience that the body as an instrument is affected by my feelings and thoughts, when I feel stress and performance anxiety during the training sessions? In which ways can meditation before the training sessions affect the experience of stress and pre-station anxiety? The result has been divided into two parts with Physical impact of stress, performance anxiety, emotions and thoughts and The impact of Meditation on the body and mind. It appears from the results that the body's impact of stress and performance anxiety is manifested in muscle tension and movement patterns that do not promote healthy use of the body and singing voice. It also turns out that the bad moon can, but must not be reflected in the meditation and exercise. Meditation affects the body and mind differently for each exercise session. Finally, there is a discussion about the results and previous research on the work area.

Syftet med denna självobservationsstudie är att undersöka hur olika förutbestämda övningsdesigner, baserade på auditivt, visuellt och imaginärt förhållningssätt, används för att lära in text utantill i musikaliska sammanhang. Studien är baserad på ett designteoretiskt perspektiv med fokus på hur semiotiska resurser används i lärandet. Under sex veckor övade jag en timme varje dag. Varje övningspass dokumenterades i loggboken och cirka 15 minuter av varje övningspass spelades in. I resultatet visas hur jag använder övningsdesignerna både enskilt och kombinerat och hur de genomförs med noter, piano och en krympande text som resurser. Slutligen diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning / The purpose of this self-observation study is to investigate how various predetermined practice designs, based on auditory, visual and imaginary approaches, are used to learn text by heart in musical contexts. The study is based on a design-theoretical perspective focusing on how semiotic resources are used for learning. For six weeks, I practiced an hour every day. Each practice session was documented in a logbook and about 15 minutes was were video recorded. Finally, I discuss the result in relation to previous research

Syftet med denna studie är att utforska vilken roll tummen spelar inom pianoteknik, vilka metoder som kan användas för att minska ofrivilliga spänningar i tummen samt om medveten övning under en period leder till en märkbar förbättring i tumteknik. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och baseras på självobservationer med hjälp av loggbok och videodokumentation. Forskning tyder på att överansträngning av tummens muskler är vanligt bland pianister, samt att fingrarna påverkar varandra i deras rörelser. Litteratur inom pianoteknik diskuterar ofta hur tummen kan påverka spelet och att problematiken med ofrivilliga spänningar. I resultatet diskuteras min upplevda utveckling, vilka metoder jag använde och vilka fördelar jag upplevde i samband med färre spänningar i tummarna. I resultatet framgår det att jag i samband med dedikerade övningspass upplevde en förbättring i tumteknik på flera håll, att flera olika metoder för att minska ofrivilliga spänningar i tummens muskler hittades och att det fanns flera fördelar med friare tummar, exempelvis mindre trötthet och mer tillfredställande musikalisk gestaltning. Studien ställer resultatet mot tidigare litteratur och forskning och finner samband mellan bland annat använda metoder och hur trötthet i muskler infinner sig under pianospel. / The purpose of this study is to investigate the roll of the thumb in piano technique, what methods can be used to reduce involuntary tensions in the thumb and whether dedicated practise over a certain time period can lead to a noticeable improvement of thumb technique. The study is based on a phenomenological perspective and self-observations using a logbook and video recordings. Research suggests that excessive straining of the thumb’s muscles is common among pianists, and that fingers affect each other in their movements. Literature on piano technique regularly discuss how the thumb can affect piano playing as well as the problems of involuntary tensions. The results of this study discuss my experiences of progress, what methods I used and what advantages I experienced in relation to less tension in the thumbs. The results show that I, on account of my dedicated practising, experienced an improvement in thumb technique on several levels, that different methods to reduce the amount of tension in the thumbs were found, and that there were several advantages with freer thumbs, for example reduced fatigue and more satisfying musical performances. The study discusses the results in relation to earlier literature and research and establishes connections between, among other things, applied methods and how fatigue in the muscles is manifested during piano playing.