Målsättning Att utreda skillnader i tillgänglighet till insulinpump mellan olika patientgrupper samt vad som orsakar ett byte till insulinpump. Metod Data från 7224 individer med typ 1 diabetes vid tio olika vårdenheter analyserades för att utreda effekterna av njurfunktion, kön, långtidsblodsocker, insulindos, diabetesduration samt ålder. Jämförelsen mellan patientgrupper utfördes med logistisk regression som en tvärsnittsstudie och Cox-regression för att utreda vad som föregått ett byte till pump. Resultat Genom logistisk regression erhölls en bild av hur skillnader mellan patienter som använder insulinpump och patienter som inte gör det ser ut i dagsläget. Cox-regressionen tar med ett tidsperspektiv och ger på så sätt svar på vad som föregått ett byte till insulinpump. Dessa analyser gav liknande resultat gällande variabler konstanta över tiden. Kvinnor använder pump i större utsträckning än män och andelen pumpanvändare skiljer sig åt vid olika vårdenheter. I dagsläget visar sig hög ålder sänka sannolikheten att använda insulinpump, vilket bekräftas vid den tidsberoende studien som visade hur sannolikheten att byta till pump är avsevärt lägre vid hög ålder. Långtidsblodsockret har också tydlig effekt på sannolikheten att gå över till pump där ett högt långtidsblodsocker medför hög sannolikhet att byta till insulinpump. Slutsatser I dagsläget finns det skillnader i andelen insulinpumpanvändare mellan olika patientgrupper och skillnader finns även i de olika gruppernas benägenhet att byta från andra insulinbehandlingar till insulinpump. Beroende av patienters njurfunktion, kön, långtidsblodsocker, insulindos, diabetesduration och ålder har dessa olika sannolikheter att byta till insulinpump.

<p>Examensarbetet har utförts på Saab Aerostructures och avdelningen Logistik på Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet. Saab Aerostructures arbetar med utveckling, industrialisering och tillverkning av flygande strukturer, vilket innebär bland annat helikopterkabiner till NH90, vingbalkar till Airbus A380, dörrar till Boeing 787 Dreamliner och kompletta skrov till JAS 39 Gripen.</p><p>Traditionellt har fokus legat på att ha en störningsfri produktion, men för att förbättra lönsamheten har Saab beslutat att börja arbeta mer effektivt i sin materialförsörjning och har på grund av detta behov av att kunna mäta dess effektivitet. Syftet med examensarbetet är därför att ta fram och definiera nyckeltal som mäter den logistiska effektiviteten i Saab Aerostructures materialförsörjning.</p><p>Nyckeltalen som tas fram ska kunna beräknas med hjälp av den data som finns tillgänglig i affärssystemet, ERP. Det innebär att resultatet av examensarbetet består av ett antal framtagna nyckeltal inklusive information om vilken data från affärssystemet som ska användas samt hur de ska beräknas. Resultatet ska fungera som en input till den som ska genomföra implementeringen av nyckeltalen.</p><p>För att uppfylla detta har vi dels genomfört en teoretisk studie som ledde fram till vilka mått som kan vara aktuella att mäta för att åskådliggöra den logistiska effektiviteten i materialförsörjningen och dels via en kartläggning av Saabs materialförsörjning identifierat ett antal intressenter som kan ha behov av nyckeltal. Därefter genomfördes en undersökning med hjälp av bland annat intervjuer i syfte att ta reda på vilka behov av respektive mått intressenterna har.</p><p>Utifrån dessa mått och behov skapades önskade definitioner på nyckeltal helt utan hänsyn till vilken data som finns tillgänglig i affärssystemet. Med dessa definitioner som grund studerades sedan affärssystemet för att undersöka om nyckeltalen kan beräknas med befintlig data och i så fall hur och med vilken data beräkningarna ska utföras. De slutgiltiga nyckeltalen som definierades var:</p><p>• Varulager: Hur mycket kapital som binds i varulager.</p><p>• Omsättningshastighet i varulager: Antal gånger per år kapitalet i varulagret har omsatts.</p><p>• Svinn i varulager: Andel av varulagrets värde som försvunnit.</p><p>• Total intern ledtid i materialförsörjningen: Genomsnittlig tid som en leverans tar från ankomst till inlagring.</p><p>• Leveransprecision: Andel leveranser som inkommit i tid.</p><p>• Leveransavvikelse: Antal dagar som inkommande leveranser avviker från önskat datum.</p><p>• Kvalitetsprecision: Andel leveranser utan avbrott i ankomstkontrollen.</p><p>• Leveranskvalitet: Andel leveranser som både har kommit i tid och inte orsakat avbrott i ankomstkontrollen.</p><p>• Servicegrad: Andel materialrader som uppfylldes under behovsdagen.</p><p>• Täcktid i varulager: Antal dagar som produktionens behov kan tillgodoses med aktuellt lagersaldo.</p> / <p>This Master Thesis has been carried out at Saab Aerostructures and the Department of Logistics Management at Linköping University. Saab Aerostructures develop, industrialize and manufacture aerostructures, including forward fuselage structures for the NH90 helicopter, the mid and outer leading edges of the Airbus A380 wing, cargo and access doors for the Boeing 787 Dreamliner and the entire structure for JAS 39 Gripen.</p><p>Traditionally Saab has focused on serving their production units without causing problems, but to improve profitability they have decided to work more efficient and effective in the materials supply processes and therefore they need to be able to measure their performance. The purpose of this thesis is to develop and define metrics for measuring logistics efficiency and effectiveness in Saab Aerostructures’ materials supply.</p><p>The metrics should be calculated with data from Saab’s ERP system. Therefore the result of the thesis consists of a number of developed and defined metrics, including what data from ERP that should be used and how the metrics should be calculated. The result is intended to act as input for the future implementation of the metrics.</p><p>To achieve this we first made a theoretical research to determine which measures that could be used for measuring logistics efficiency and effectiveness in the materials supply and then, by mapping Saab’s materials supply, we identified a number of organizational functions that could be interested in metrics showing materials supply performance. After that we interviewed individuals in the identified organizational functions to be able to identify which needs of the measures the have.</p><p>From these measures and needs we developed requested definitions for metrics without taking into consideration what data that is available in the ERP system. With these definitions as a basis we then studied the ERP system to see if the metrics could be calculated with the available data and if so how and what data they should be calculated with. The final metrics that we defined were:</p><p>• Inventory: Capital tied up in inventory.</p><p>• Inventory Turnover Rate: Number of times a year that the inventory has been turned over.</p><p>• Waste: Percentage of inventory waste.</p><p>• Total Internal Lead Time in the Materials Supply: Average time from receiving to put away.</p><p>• On-time Delivery: Percentage of on-time deliveries.</p><p>• Delivery Deviation: Number of days that deliveries diverge from requested delivery date.</p><p>• Right-Quality Delivery: Percentage of deliveries that passed the receiving inspection without interruption.</p><p>• Delivery Performance: Percentage of deliveries that arrived on time and passed the receiving inspection without interruption.</p><p>• Service Level: Percentage of material rows fulfilled on time.</p><p>• Days of Supply: Number of days that today’s inventory can supply the production units.</p>

Den här uppsatsen är en deskriptiv tvärsnittsstudie som analyserar kommunalpolitiker och väljare 2012 i Sverige. Syftet var att undersöka om det fanns en skillnad mellan kommunpolitiker och väljare i deras inställning till förslaget om att ta emot färre flyktingar i Sverige. Vi har även estimerat hur mycket av skillnaden som kan förklaras utav bristande social representation. För att estimera detta har vi använt kumulativ ordinal regression där vi konstruerade olika modeller utifrån antagandet om proportionella odds.  Slutsatsen är att det rådde en påtaglig skillnad mellan kommunpolitiker och väljare, där väljare tenderade att tycka att förslaget var bättre än politikerna. Bristande social representation kan förklara skillnaden mellan politiker och väljare endast marginellt. Vi undersökte även hur det skiljde sig mellan kommunpolitiker och dess sympatisörer i partier som även fanns representerade i riksdagen. Slutsatserna av analysen är att samma mönster finns inom alla partier förutom Sverigedemokraterna, som tvärtom har kommunpolitiker som tycker förslaget är bättre än deras väljare. Storleken på skillnaden varierar mellan olika partier och dess väljare.

Denna kvantitativa studie undersöker hur ett nyrenoverat bostadsområde som byggts under rekordåren har påverkats med utgångspunkt att identifiera om gentrifiering föreligger. Utgående från statistik om folkbokförda individer i intervall om fem år genomförs deskriptiv analys samt logistisk regressionsanalys. På så sätt ses det närmare på förändringar hos demografiska faktorer som har tydlig koppling till gentrifiering, som disponibel inkomst och utbildningsnivå. Det ses även till andra faktorer för att belysa de segregeringstendenser som gentrifiering ofta innebär – faktorerna arbetslöshet, ekonomiskt bistånd, utländsk bakgrund och medborgarskap. Studien visar tydligt på att gentrifiering föreligger, om än att tecken på segregering i vidare bemärkelse inte kan påvisas på ett sammanhängande sätt. Studien utgör således ett material som hjälper till att beskriva hur det kan utveckla sig generellt då rekordårens bostäder renoveras. Miljonprogrammens fastighetsbestånd står näst på tur. Är målsättningen att undvika gentrifiering i samband med dessa renoveringar föreslår resultatet från denna studie att se över hur renoveringar kan genomföras för att undvika förflyttning av låginkomsttagare.

I denna studie undersöks vilka grupper av faktorer som bäst predicerar elevers skolkande. Med utgångspunkt i tidigare kvalitativa studier och forskning, undersöks orsaker till skolk med kvantitativ ansats, utifrån 5 458 15-åriga elevers enkätsvar från 2015 års PISA-undersökning. Skolfaktorer, hem- och familjefaktorer samt individfaktorer jämförs med varandra, och det visar sig att dessa tre bidrar med ungefär lika stor förklaring till elevers skolkande. Intressant är att mobbning enligt denna studie inte verkar samvariera med elevers skolk.

För alpina skidåkare mäter man prestationer i så kallad FIS-ranking. Vi undersöker några metoder för hur man kan analysera data där responsen består av ranger som dessa. Vid situationer då responsdata utgörs av urval av ranger finns ingen självklar analysmetod. Det vi undersöker är skillnaderna vid användandet av olika regressionsanpassningar så som linjär, logistisk och ordinal logistisk regression för att analysera data av denna typ. Vidare används bootstrap för att bilda konfidensintervall. Det visar sig att för våra datamaterial ger metoderna liknande resultat när det gäller att hitta betydelsefulla förklarande variabler. Man kan därmed utgående från denna undersökning, inte se några skäl till varför man ska använda de mer avancerade modellerna. / Alpine skiers measure their performance in FIS ranking. We will investigate some methods on how to analyze data where response data is based on ranks like this. In situations where response data is based on ranks there is no obvious method of analysis. Here, we examine differences in the use of linear, logistic and ordinal logistic regression to analyze data of this type. Bootstrap is used to make confidence intervals. For our data these methods give similar results when it comes to finding important explanatory variables. Based on this survey we cannot see any reason why one should use the more advanced models.

Studier visar att strokesjukvården i Sverige har en ojämn kvalitet. Denna studie syftar till att vidare undersöka möjliga ojämlikheter i strokevården. I uppsatsen undersöktes huruvida födelseland påverkar hur patienter som insjuknat i stroke skattar sin hälsa, nöjdhet med vården och nedstämdhet. Därtill jämfördes två statistiska metoder som kan hantera skillnader i patientsammansättning (t.ex. ålder och andra bakgrundsfaktorer), vilka var multipel logistisk regression och propensity score matching följt av konditionell logistisk regression. Båda metoderna gav signifikanta resultat. Resultatet visade att det är troligare att uppskatta sin allmänna hälsa som dålig, vara missnöjd med vården och vara nedstämd ofta eller ständigt för patienter födda utanför Sverige jämfört med de födda i Sverige, oberoende av vilken metod som användes. Propensity score matching visade större påverkan av födelseland på de undersökta responsvariablerna jämfört med multipel logistisk regression. Däremot var resultaten från multipel logistisk regression mer precisa.

This study aims to investigate if taking individuals' chosen time of withdrawing occupational pension into account can be used to better predict the future mortality intensities which describes the probability of death in a given time interval. The main underlying hypothesis for why there would be a difference lies in the fact that some individuals could receive more pension benefits by choosing a withdrawal time based on his or her own expectation of remaining lifespan. In particular individuals that do not expect to live long after retirement could receive more benefits before death by choosing to withdraw his or her money as fast as possible. To explore if such a relationship exists and is significant enough data provided by Alecta is analyzed. This data provides among others the chosen withdrawal time and recorded deaths. Based on this dataset three models are created each with their own advantages and disadvantages.  The first model is a pure empirical model which simply shows the processed data after calculations have been made, showing the exact data in a more comprehensive form. The second model is a Makeham model which assumes that the mortality intensity is distributed according to the Makeham formula in the studied age range. This model allows random noise to be smoothed out and allows predictions of the mortality intensity in ages not studied. The third model is a Logistic regression model. This model considers two cases, death or no death and based on observed data the model predicts the probability that an individual will die given an age and withdrawal time. The logistic regression model is a robust model which allows stable predictions even where data is scarce. From the results of the three models it was concluded that for men there is a clear difference in mortality intensity between limited withdrawal times where shorter withdrawal times have higher mortality intensity and longer withdrawal times have lower mortality intensity. For women there were signs that the same is also true, however the evidence for this was weak.  The difference in mortality intensity was more pronounced in the first years after retirement and in particular longer withdrawal times had a very low mortality intensity. This was seen for both men and women.  When the mortality intensity was weighed based on the size of individuals' benefits the differences were much more pronounced for both men and women. Indicating that those with larger benefits to a greater extent chose their withdrawal time based on his or her own expectation of remaining lifespan. Almost all results agreed with what would be expected based on the underlying hypothesis with one exception, lifelong withdrawal. For lifelong withdrawal both men and women had a significantly higher mortality intensity that would be expected if individuals aim to maximize their received benefits. This was likely explained by lifelong serving as a default or safe option for many individuals which would lead to the option being dominated by these individuals rather than those aiming to maximize their received benefits. / Syftet med den här studien är att undersöka om vetskapen om individers val av tjänstepensionens utbetalningstid kan användas för att bättre förutsäga en grupps framtida dödlighetsintensitet. Den primära underliggande hypotesen för varför ett sådant samband skulle finnas beror på att det finns individer som skulle kunna få ut mer pengar från sin tjänstepension genom att välja en utbetalningstid baserat på deras egna kännedom om sin förväntade återstående livslängd. Ett tydligt exempel på detta är en individ som har starka skäl att tro att hen inte kommer att leva länge efter att ha gått i pension. Genom att välja en kort utbetalningstid skulle denna individ få större utbetalningar under de åren utbetalningstiden gäller.  För att utröna om ett sådant förhållande finns och är signifikant så analyseras data från Alecta. Denna data innehåller bland annat information om vald utbetalningstid och noterade dödsfall. Baserat på denna underliggande data skapas tre modeller, var och en med styrkor och svagheter.  Den första modellen är en ren empirisk modell som visar behandlad data efter att beräkningar gjorts på denna. Detta innebär att modellen visar den exakta datan i en annan för analysens skull mer användbar form. Den andra modellen är en Makeham modell vilken antar att dödlighetsintensiteten följer Makehams formel under de studerade åldrarna. Denna modell möjliggör utslätning av avvikelser orsakade av slump, dessutom möjliggör det förutsägelser där data saknas. Den tredje modellen är en logistisk regressionsmodell vilken beaktar två fall, dödsfall eller icke dödsfall. Baserat på tillgänglig data förutspår modellen sannolikheten att en individ kommer att dö vid en given ålder med given utbetalningstid. Detta är en robust modell som möjliggör stabila uppskattningar även där mängden data är begränsad. Baserat på de tre modellernas resultat kunde slutsatsen dras att det finns en tydlig skillnad i dödlighetsintensitet mellan olika utbetalningstider för män. Särskilt kunde det ses att kortare utbetalningstider hade högre dödlighetsintensitet och längre utbetalningstider hade lägre dödlighetsintensitet. För kvinnor fanns det tecken på att samma sak gäller, men resultaten hade i detta fall låg tillförlitlighet. När man istället vägde resultatet baserat på storleken av individernas totala tjänstepension blev skillnaden mycket större både för män och kvinnor. Detta indikerar att de individer som har stora förmåner i större utsträckning väljer en tjänstepension baserat på deras egna förväntningar på sin återstående livslängd. Resultaten stämmer i stor utsträckning överens med vad som förväntades baserat på den underliggande hypotesen med ett undantag, livslångt uttag. Av de män och kvinnor som valde livslångt uttag observerades en dödlighetsintensitet som var betydligt högre än förväntat utifrån vad som förväntades utifrån ett antagande om att individer försöker maximera hur mycket de får utbetalt. Sannolikt kan detta resultat förklaras med att många som hade livslångt uttag gjorde det antingen för att det var standard eller för att det är det säkra alternativet. Detta skulle innebära att alternativet domineras av dessa individer snarare än individer som försöker maximera hur mycket tjänstepension de får utbetalt.

Uppsatsen handlar om att ta reda på om erfarenheter av utsatthet påverkar människors syn på hur välfärden ska utformas.. Uppsatsen bygger på data från knappt 5,000 respondenter från den svenska Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Jag undersöker hur respondenternas inställning till tre välfärdspolitiska frågor har samband med deras erfarenhet av utsatthet, utöver det samband som tidigare forskning påvisat mellan individers klass, kön och ålder och välfärdsstatsattityder. Attityder till välfärdens utformning mäts med tre frågor: attityd till privata välfärdsalternativ, attityder till små inkomstskillnader och attityder till att mer vård ska ansvaras inom familjen. Tre aspekter på utsatthet undersöks: ekonomisk, social och fysisk utsatthet. Uppsatsens bidrag till forskningsfältet är att försöka hitta fler faktorer till att förstå människors välfärdsattityder utöver till exempel klass. Klass har länge varit i frågans fokus men genom att titta ur andra vinklar är det möjligt att en annan, större bild träder fram som visar att förklaringen inte var så enkel. Analyserna visade att den ekonomiska utsattheten var den enda formen av utsatthet som hade tydliga signifikanta samband på välfärdsfrågorna. Det tyder på att respondenternas utsatthet inte är en större bidragande faktor för att förstå individers välfärdsattityder.

This paper studied if the year 2015 in France, which was characterized by a strongly politicized immigration debate as a result of the terrorist attacks and migration crises, had any consequences on attitudes towards immigrants. With this in mind this paper examined whether people on the right/conservatives, who traditionally have been less tolerant towards immigrants, have had an increase in negative attitudes towards immigrants. To examine this a logistic regression analysis was used with a focus on the main study variable being the left-right scale in addition with control variables to analyze the effect they had on attitudes towards immigrants. The results showed no statistically significant difference between people on the right/conservatives who were negative towards immigrants before the terrorist attacks/migration crises and afterwards. This also meant that symbolic politics theory that was used to test the hypothesis this paper was arguing for didn’t show evidence for people on the right/conservatives feeling that immigrants are a bigger threat towards their culture, traditions and values. To conclude, the results showed no empirical evidence that people on the right/conservatives had showed an increase in negative attitudes towards immigrants in 2016.