<p>Radio Frequency Identification, RFID, är en teknik för spårning och informationsbärande som har funnits i över 50 år. Det är dock inte förrän på senare år som användandet av tekniken har fått en bredare spridning. I Sverige finns idag ett flertal företag som har implementerat lösningar som bygger på RFID-teknik men samtliga är begränsade till att endast användas inom ett företag i ett slutet system. På frågan hur RFID-teknik och dess standard EPC påverkar företag i en supply chain, det vill säga i ett öppet system, finns inget klart svar utan detta bör undersökas för respektive bransch där ett införande kan vara intressant. Denna studie är en sådan undersökning, genomförd inom den svenska dagligvarubranschen, med följande syfte:</p><p>Syftet med denna studie är att, på aktivitetsnivå, kartlägga flödet av fem utvalda produkter i dagligvarubranschen samt att för företag som ingår i dessa flöden skapa scenarier där RFID-teknik utnyttjas. Befintliga flöden liksom scenarier skall vidare analyseras för att identifiera möjliga effektivitetsförändringar till följd av användandet av RFID-teknik och dess standard EPC.</p><p>Resultatet av studien visar att ett införande av RFID-teknik skulle ha både positiv och negativ inverkan på den logistiska effektiviteten för de studerade företagen. Den största negativa förändringen härrör till kostnader och investeringar som måste göras för att RFID-teknik skall kunna utnyttjas i flödena, medan de största positiva förändringarna kan kopplas till tidsvinster och förbättrad spårbarhet.</p><p>En viktig slutsats är att det både för företag som idag använder streckkoder i stor utsträckning liksom för företag med lägre grad av streckkodsanvändning uppstår effektivitetsförbättringar. Storleken och omfånget på effektivitetsförbättringarna påverkas dock av graden av streckkodsanvändning i respektive företag. Positiva effektivitetsförändringar uppkommer främst genom att manuella kontroller kan elimineras och ersättas med automatiska avläsningar. Denna förändring minskar tidsförbrukningen i ett antal aktiviteter, vilket i sin tur påverkar kundservice och bidrar till kostnadsbesparingar. Ökade automatiska kontroller bidrar vidare till förbättrad spårbarhet i flödet. Med god kontroll av utflödet av varor kommer returflödet att effektiviseras och mer exakta återkallelser kan göras.</p><p>RFID-teknik kräver även ett ökat informationsutbyte mellan företag i supply chain. Detta innebär att affärssystemen måste integreras för att möjliggöra kommunikation, något som kan bli kostsamt i ett initialskede. Om det genomförs kan det dock leda till stora effektivitetsförbättringar i form av ökad kundservice och minskade kostnader tack vare bland annat bättre prognoser. Sammantaget innebär slutsatserna för studien att det uppkommer både positiva och negativa effektivitetsförändringar vid ett införande av RFID/EPC i dagligvarubranschen, där de största negativa effektivitetsförändringarna uppstår i implementeringsfasen och de positiva effektivitetsförändringarna gradvis ökar och då blir bestående.</p> / <p>The purpose of this thesis is to study how the use of RFID and EPC would affect the Swedish food retail supply chain. This was done by mapping the flow of five different products in the supply chain at activity level. During this work, five manufacturers, two distribution centres and two retail stores were visited and carefully studied. These visits resulted in a flowchart for each company describing the product flow, with particular attention to the use of barcodes. The flowcharts were then used to create scenarios for each company, describing how the flow would change when using RFID-technology. The current flow for each company was then compared with its RFID scenario and analysed to see how logistic efficiency would be affected by the use of RFID-technology.</p><p>The result of the study shows that all companies in the food retail supply chain would benefit from an implementation of RFID-technology. When comparing companies with a high usage of barcodes with companies where barcodes are little used, the conclusion can be drawn that both groups would experience improvements in different areas of logistic efficiency, but not necessarily to the same extent.</p><p>When considering the drawbacks of using RFID, the greatest disadvantages are the large investments and costs of implementing the technology. The largest costs arise in modification of business systems and for hardware investments needed to utilize the technology.</p><p>Apart from theses costs and investments, several positive changes in time consumption and traceability could be found. RFID/EPC makes it possible to replace manual checks with automatic ones, resulting in less time consumption and reduced staff throughout the supply chain. Furthermore, the possibility to trace every case and pallet results in more efficient and less expensive of product returns and recalls.</p>

<p>Det har pågått ett intensivt utvecklingsarbete på Statistiska Centralbyrån (SCB) under de senaste åren i syfte att standardisera och effektivisera statistikproduktionsprocessen. I detta utvecklingsarbete har fokus främst riktats mot processerna insamling och granskning. Ett flertal studier har visat att det finns potential att reducera granskningens omfattning samtidigt som den övergripande kvaliteten i undersökningarna bibehålls. För att uppnå detta krävs att nya arbetssätt, metoder och verktyg utvecklas och implementeras.</p><p>Den traditionella ansatsen på SCB har varit att i granskningsprocessen försöka hitta och rätta alla databearbetnings- och mätfel. Ingen skillnad har gjorts mellan stora och små fel eller om felen har någon effekt på statistiken eller inte. Detta är en ineffektiv ansats där stora resurser åtgår till att rätta fel som inte påverkar den statistiska redovisningen nämnvärt. I mer moderna ansatser betonas vikten av att hitta betydelsefulla fel som har stor påverkan på parameterskattningarna och att fel som inte ger någon påverkan bör lämnas som de är eller åtgärdas via imputering. Detta, att inte granska allt, kallas för selektiv granskning.</p><p>SCB har beslutat att införa metoden selektiv granskning med poängfunktioner. Metoden fordrar att poängberäkningar görs, dessa utförs i verktyget Selekt. Verktyget ingår i den framtida verktygslådan för granskning som är under utveckling vid SCB och är uppbyggt av ett stort antal parametrar. För att uppnå så effektiv granskning som möjligt måste de mest lämpliga parametervärdena sökas för att sedan implementeras i Selekt.</p><p>I denna studie har ett datamaterial från undersökningen Kortperiodisk Sysselsättningsstatistik, privat sektor (KSP) använts för att studera sambanden mellan statistikens kvalitet och valet av parametrar i Selekt.  Valet av datamaterial motiveras främst av att Selekt ska implementeras i KSP under år 2010. De parametrar som har behandlats i studien kallas för <em>KAPPA</em>, <em>TAU</em> och <em>LAMBDA</em> samt variablerna <em>RPB_20</em> och <em>Kostnad</em>.</p><p>Logistisk regression har använts för att undersöka vilken påverkan parametrarna har på den bias (kallad RPB) som införs i skattningarna vid selektiv granskning. En ansats valdes där sambandet mellan responsvariabeln<em> RPB_20 </em>och<em> </em>förklaringsvariablerna<em> KAPPA</em>, <em>TAU</em> och <em>Kostnad</em> studerades separat för olika värden på <em>LAMBDA</em>.</p><p>Vid resultatframställningen indikerades tidigt att valet av värde på <em>LAMBDA</em> inte verkade ha någon nämnvärd betydelse för modellen och i de fortsatta analyserna stärktes denna misstanke och kom att omfatta även <em>KAPPA</em> och <em>TAU</em>. Det var redan från början känt att <em>Kostnad</em> är en viktig variabel att ta hänsyn till och för att undersöka detta närmare konstruerades en modell bestående av ett fjärdegradspolynom med enbart variabeln <em>Kostnad</em>. Modellen lyckades fånga upp huvuddragen av variationen i <em>RPB_20</em>.</p><p>Det går inte att dra generella slutsatser från den studie som här har genomförts. Resultaten visar dock att en modell utan <em>KAPPA</em>, <em>TAU</em> och <em>LAMBDA</em> fungerar för att beskriva variationen i <em>RPB_20</em>.  Valet av värden på <em>KAPPA</em>, <em>TAU</em> och <em>LAMBDA</em> i Selekt är av mindre betydelse. I implementeringsarbetet av Selekt i KSP rekommenderas därför att, förutom RPB, fokusera på variabeln <em>Kostnad</em> för att hitta den mest lämpliga kombinationen av parameterinställningar.</p>

<p>I mars år 2000 blev det tillåtet för börsnoterade bolag att genomföra återköp av egna aktier i Sverige. En del kritiker hävdar att återköp kan användas till att påverka aktiekursen positivt, till förmån för bland annat optionsinnehavare. I denna uppsats har vi undersökt om antal utestående optioner till anställda ökar sannolikheten för genomförandet av aktieåterköp. För att ta reda på detta har vi undersökt data från samtliga bolag som var noterade på NASDAQ OMX Large Cap i Stockholm vid utgången av år 2007. Vi har analyserat datamaterialet med hjälp av enkel linjär regression samt logistisk regression. Vi finner en svag positiv korrelation i den enkla regressionsmodellen. Den logistiska regressionen påvisar dock ett starkare samband, vilket indikerar att återköp till viss del kan påverkas av bolagens optionsprogram.</p>

I mars år 2000 blev det tillåtet för börsnoterade bolag att genomföra återköp av egna aktier i Sverige. En del kritiker hävdar att återköp kan användas till att påverka aktiekursen positivt, till förmån för bland annat optionsinnehavare. I denna uppsats har vi undersökt om antal utestående optioner till anställda ökar sannolikheten för genomförandet av aktieåterköp. För att ta reda på detta har vi undersökt data från samtliga bolag som var noterade på NASDAQ OMX Large Cap i Stockholm vid utgången av år 2007. Vi har analyserat datamaterialet med hjälp av enkel linjär regression samt logistisk regression. Vi finner en svag positiv korrelation i den enkla regressionsmodellen. Den logistiska regressionen påvisar dock ett starkare samband, vilket indikerar att återköp till viss del kan påverkas av bolagens optionsprogram.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika aspekter av arbetslivet påverkar individen. Vår utgångspunkt i denna uppsats är att vi ställer oss kritiska till arbeten med högt självbestämmande som blir allt mer vanligt. Till vår hjälp har vi en mängd tidigare forskning samt kritisk teori och Foucaults teori om makt och övervakning som guidar oss i genom forskningsprocessen. Urvalet är baserat på tidigare statistik framtaget av ESS, som består av ett samarbete mellan 24 europeiska länder. Uppsatsen testar hur olika aspekter av arbetslivet påverkar gränsdragningen mellan arbete och fritid. Resultaten visar att ju högre grad av självbestämmande individen har i sitt arbete, desto mindre missnöjd är hon med tidsfördelning mellan arbete och fritid samt att en högre grad av självbestämmande även tenderar att skapa en oro hos individen på hennes fritid över arbetsrelaterade problem. Vår slutsats är att det finns goda skäl att vara uppmärksam på vad detta alltmer vanliga arbetssätt kan ställa till med för individen. / The purpose of this paper is to explore how different aspects of working life affect the individual. Our starting point in this paper is that we are critical of jobs with high autonomy that is becoming increasingly common. To assist us, we have a lot of previous research as well as critical theory and Foucault’s theory about power and surveillance that guides us through the research process. The selection is based on previous statistics produced by the ESS, which consists of a collaboration between 24 European countries. The essay test different aspects of paid work and its affect on work-life balance. The results show that the higher the degree of autonomy the individual has in his/her work, the less dissatisfied he/she is with time spent between work and leisure. A higher degree of autonomy does in fact lead to the individual worrying about work-related problems in his/her leisure time. Our conclusion is that there are good reasons to pay attention to what this increasingly common tendency can affect the individual.

Psykisk ohälsa är ett stort problem för individen bland annat eftersom det kan leda till sjukfrånvaro. Den psykiska ohälsan har även negativa konsekvenser på företagsnivå och samhällsnivå, på grund av de höga kostnaderna och den minskade produktionen på arbetsplatsen (Baumann, Muijen &amp; Gaebel, 2010). Preventiva åtgärder mot psykisk ohälsa är en framgångsrik metod (WHO, 2004) och en förebyggande åtgärd som är av betydelse för psykisk hälsa är fysisk aktivitet (Hellenius &amp; Kallings, 2010). Det finns flera studier som visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande (Stephens,1988; Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan &amp; Cohen, 1991). Dessa studier är dock baserade på internationellt material. Föreliggande studie undersöker detta samband på ett representativt urval av den svenska befolkningen. Studiens frågeställningar är därmed: Finns det ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande? Och Förklaras sambandet av andra faktorer som är betydelsefulla för psykiskt välbefinnande såsom social klass, kön, ålder och hälsobeteenden? Datamaterialet i studien utgörs av Levnadsnivåundersökningen från år 2000. Resultatet i studien är i linje med tidigare studier. Personer med högre fysisk aktivitet tenderar att ha ett bättre psykiskt välbefinnande. Sambandet förklaras inte av andra faktorer som är av betydelse för psykiskt välbefinnande. En förklaring till den fysiska aktivitetens påverkan på det psykiska välbefinnandet är av fysiologisk karaktär, där utsöndringen av endorfiner leder till bättre upplevd psykiskt välmående (Stephens, 1988). En viktig faktor till sambandet är att personer som motionerar tenderar att ha mer fritid och därmed upplever att de hinner ägna mer tid åt fysisk aktivitet. Utförande av en fysisk aktivitet brukar även innebära att personen för en stund kan glömma de problem som individen har. Detta samband förklaras inte av andra faktorer utan studien visar att sambandet gäller oberoende av social klass, kön, ålder och hälsobeteenden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig åt mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket här benämns passivt deltagande, och andra mer aktiva former såsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nätverk och tillit. Den teoretiska utgångspunkten är att tillgång till nätverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrågad om att delta i aktiviteter, medan tillgång till tillit tycks öka en individs benägenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bästa. Datamaterialet som används är den svenska delen av European Social Survey från 2002. Logistisk regressionsanalys visar att tillgång till formellt nätverk är förknippad med en högre sannolikhet för både aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgång till informellt nätverk inte är relaterat till politiskt deltagande. Vidare är hög tillit till rättsväsendet förenat med en mindre benägenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker är positivt relaterat till aktivt deltagande. För passivt deltagande är hög tillit till riksdagen förknippad med en större sannolikhet till deltagande. Som uppslag till fortsatt forskning diskuteras bland annat varför nätverk tycks påverka deltagande, och hur tillit kan verka i relation till nätverk. Även vikten av att separera olika delar av det sociala kapitalet och studera vilken effekt var och en av dessa har förs fram.

Radio Frequency Identification, RFID, är en teknik för spårning och informationsbärande som har funnits i över 50 år. Det är dock inte förrän på senare år som användandet av tekniken har fått en bredare spridning. I Sverige finns idag ett flertal företag som har implementerat lösningar som bygger på RFID-teknik men samtliga är begränsade till att endast användas inom ett företag i ett slutet system. På frågan hur RFID-teknik och dess standard EPC påverkar företag i en supply chain, det vill säga i ett öppet system, finns inget klart svar utan detta bör undersökas för respektive bransch där ett införande kan vara intressant. Denna studie är en sådan undersökning, genomförd inom den svenska dagligvarubranschen, med följande syfte: Syftet med denna studie är att, på aktivitetsnivå, kartlägga flödet av fem utvalda produkter i dagligvarubranschen samt att för företag som ingår i dessa flöden skapa scenarier där RFID-teknik utnyttjas. Befintliga flöden liksom scenarier skall vidare analyseras för att identifiera möjliga effektivitetsförändringar till följd av användandet av RFID-teknik och dess standard EPC. Resultatet av studien visar att ett införande av RFID-teknik skulle ha både positiv och negativ inverkan på den logistiska effektiviteten för de studerade företagen. Den största negativa förändringen härrör till kostnader och investeringar som måste göras för att RFID-teknik skall kunna utnyttjas i flödena, medan de största positiva förändringarna kan kopplas till tidsvinster och förbättrad spårbarhet. En viktig slutsats är att det både för företag som idag använder streckkoder i stor utsträckning liksom för företag med lägre grad av streckkodsanvändning uppstår effektivitetsförbättringar. Storleken och omfånget på effektivitetsförbättringarna påverkas dock av graden av streckkodsanvändning i respektive företag. Positiva effektivitetsförändringar uppkommer främst genom att manuella kontroller kan elimineras och ersättas med automatiska avläsningar. Denna förändring minskar tidsförbrukningen i ett antal aktiviteter, vilket i sin tur påverkar kundservice och bidrar till kostnadsbesparingar. Ökade automatiska kontroller bidrar vidare till förbättrad spårbarhet i flödet. Med god kontroll av utflödet av varor kommer returflödet att effektiviseras och mer exakta återkallelser kan göras. RFID-teknik kräver även ett ökat informationsutbyte mellan företag i supply chain. Detta innebär att affärssystemen måste integreras för att möjliggöra kommunikation, något som kan bli kostsamt i ett initialskede. Om det genomförs kan det dock leda till stora effektivitetsförbättringar i form av ökad kundservice och minskade kostnader tack vare bland annat bättre prognoser. Sammantaget innebär slutsatserna för studien att det uppkommer både positiva och negativa effektivitetsförändringar vid ett införande av RFID/EPC i dagligvarubranschen, där de största negativa effektivitetsförändringarna uppstår i implementeringsfasen och de positiva effektivitetsförändringarna gradvis ökar och då blir bestående. / The purpose of this thesis is to study how the use of RFID and EPC would affect the Swedish food retail supply chain. This was done by mapping the flow of five different products in the supply chain at activity level. During this work, five manufacturers, two distribution centres and two retail stores were visited and carefully studied. These visits resulted in a flowchart for each company describing the product flow, with particular attention to the use of barcodes. The flowcharts were then used to create scenarios for each company, describing how the flow would change when using RFID-technology. The current flow for each company was then compared with its RFID scenario and analysed to see how logistic efficiency would be affected by the use of RFID-technology. The result of the study shows that all companies in the food retail supply chain would benefit from an implementation of RFID-technology. When comparing companies with a high usage of barcodes with companies where barcodes are little used, the conclusion can be drawn that both groups would experience improvements in different areas of logistic efficiency, but not necessarily to the same extent. When considering the drawbacks of using RFID, the greatest disadvantages are the large investments and costs of implementing the technology. The largest costs arise in modification of business systems and for hardware investments needed to utilize the technology. Apart from theses costs and investments, several positive changes in time consumption and traceability could be found. RFID/EPC makes it possible to replace manual checks with automatic ones, resulting in less time consumption and reduced staff throughout the supply chain. Furthermore, the possibility to trace every case and pallet results in more efficient and less expensive of product returns and recalls.

Landstinget i Kronobergs län utförde 2006 en enkätundersökning bland elever i årskurserna 5, 8 och gymnasiets årskurs 2. Datamaterialet för gymnasieeleverna har studerats i detta arbete där den psykiska ohälsan och alkoholkonsumtion varit i fokus. Det statistiska arbetet är uppdelat i tre delar: Metodbeskrivning, hantering av programmet SPSS samt en undersökning av gymnasieelevers psykiska ohälsa och alkoholkonsumtion. I metodbeskrivningen har metoderna dikotomisering, logistisk regression, Wald, faktorinteraktion och kategorisering beskrivits. För hantering av stora datamaterial samt för att kunna ta fram statistiska samband rörande psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion har programmet SPSS använts och illustrerats i arbetet. De förklarande variablerna som varit mest inflytelserika mot den psykiska ohälsan var ’Tycker du att du är frisk?’, ’Har du någonsin använt läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte’ samt ’Trivs du med livet?’. När undersökningen för gymnasieelevers alkoholkonsumtion studerades var de gemensamma signifikanta faktorerna för både killar och tjejer ’Skolkar du?’, ’Känner du dig ofta irriterad eller på dåligt humör?’ och ’Har någon vuxen behandlat dig fysiskt illa?’ där samtliga förklarande faktorer bidrog till en ökad sannolikhet att konsumera mycket alkohol. Då undersökning av variabeln symtom, variabeln oro samt deras interaktion studerades för killar respektive för tjejer mot den psykiska ohälsan kunde man se att variabeln symtom för killar var inflytelserik samt interaktionen mellan oro och symtom. För tjejerna var däremot variabeln oro inflytelserik samt variabeln symtom men inte deras interaktion.

<p>Landstinget i Kronobergs län utförde 2006 en enkätundersökning bland elever i årskurserna 5, 8 och gymnasiets årskurs 2. Datamaterialet för gymnasieeleverna har studerats i detta arbete där den psykiska ohälsan och alkoholkonsumtion varit i fokus.</p><p>Det statistiska arbetet är uppdelat i tre delar: Metodbeskrivning, hantering av programmet SPSS samt en undersökning av gymnasieelevers psykiska ohälsa och alkoholkonsumtion. I metodbeskrivningen har metoderna dikotomisering, logistisk regression, Wald, faktorinteraktion och kategorisering beskrivits. För hantering av stora datamaterial samt för att kunna ta fram statistiska samband rörande psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion har programmet SPSS använts och illustrerats i arbetet. De förklarande variablerna som varit mest inflytelserika mot den psykiska ohälsan var ’Tycker du att du är frisk?’, ’Har du någonsin använt läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte’ samt ’Trivs du med livet?’. När undersökningen för gymnasieelevers alkoholkonsumtion studerades var de gemensamma signifikanta faktorerna för både killar och tjejer ’Skolkar du?’, ’Känner du dig ofta irriterad eller på dåligt humör?’ och ’Har någon vuxen behandlat dig fysiskt illa?’ där samtliga förklarande faktorer bidrog till en ökad sannolikhet att konsumera mycket alkohol. Då undersökning av variabeln symtom, variabeln oro samt deras interaktion studerades för killar respektive för tjejer mot den psykiska ohälsan kunde man se att variabeln symtom för killar var inflytelserik samt interaktionen mellan oro och symtom. För tjejerna var däremot variabeln oro inflytelserik samt variabeln symtom men inte deras interaktion.</p>