• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 224
  • 14
  • Tagged with
  • 238
  • 182
  • 180
  • 180
  • 50
  • 49
  • 39
  • 37
  • 35
  • 35
  • 30
  • 27
  • 26
  • 26
  • 26
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Dysfagi : Omvårdnadspersonalens syn på samarbetet med logoped samt logopediska rekommendationer vid sväljningssvårigheter

Jönsson, Emma, Thorén, Anja January 2012 (has links)
Dysfagi, sväljningssvårigheter, kan följa som sekundärt symptom till en annan sjukdom, exempelvis stroke. För att patienter med dysfagi ska få bästa möjliga vård är ett väl fungerande teamarbete av yttersta vikt. Det är logopeden som utför bedömning vid sväljningssvårigheter samt ger råd och rekommendationer. De teammedlemmar som har störst daglig kontakt med berörda patienter och som är närvarande i matningssituation är omvårdnadspersonal såsom sjuksköterskor och undersköterskor. Det åligger i många fall dem att mata patienter på ett säkert och tryggt sätt samt att även i övrigt följa de råd och rekommendationer som givits. Av tidigare utländska studier framgår att råd och rekommendationer av olika anledningar inte alltid efterföljs. Syftet med denna studie var att undersöka hur omvårdnadspersonalen på svenska vårdavdelningar ser på logopediska råd och rekommendationer gällande sväljningssvårigheter samt hur samarbetet med logoped upplevs fungera. Datainsamlingsmetod var fokusgruppsdiskussioner där sjuksköterskor (n=6) och undersköterskor (n=5) deltog. Dessa utfördes på två olika strokeavdelningar på sjukhus i södra Sverige. I studien framkom att deltagarna uppfattade samarbetet med logoped som givande. Råd och rekommendationer upplevdes generellt vara genomförbara men tidsbrist uppgavs vara den största orsaken till att de inte kunde efterföljas. I jämförelse de två avdelningarna emellan framkom att det på den avdelning där logopedresurs dagligen fanns att tillgå gick lättare att efterfölja råd och rekommendationer. På avdelningen där logoped endast fanns att tillgå två till tre dagar i veckan utgjorde tidsbrist ett stort problem, vilket resulterade i att råd och rekommendationer inte kunde efterföljas i samma utsträckning. Denna studie är enbart baserad på omvårdnadspersonalens upplevelser. I kommande studier skulle det därför vara intressant att även göra faktiska observationer ute på avdelningar samt undersöka hur logopeder uppfattar situationen.
82

Kommunikativ intervention vid Alzheimers sjukdom : En metodöversikt ur logopedisk synvinkel

Cloud Mildton, Karin January 2012 (has links)
Befolkningen i dagens samhälle blir allt äldre. Många individer drabbas av någon typ av demens, exempelvis Alzheimers sjukdom, då denna sjukdom är starkt knuten till hög ålder. En demenssjukdom för med sig många svårigheter, däribland drabbas minne, språk samt kommunikation. I Sverige idag finns många yrkesgrupper representerade kring den som har insjuknat i demens men sällan finns någon som har djupgående kunskaper om de språkliga och kommunikativa svårigheter som en individ, till följd av sjukdomen får. I början av Alzheimers sjukdom är de språkliga förändringarna knappt märkbara men med tiden tilltar de språkliga svårigheterna. Den yrkesgrupp som har särskild kompetens inom området språk- och kommunikationsstörningar är logopeder. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka hur den svenska logopedens arbete kan te sig idag vad gäller arbetet med personer med demens. Syftet var också att kartlägga några av de i litteraturen beskrivna metoder gällande språklig kognitiv intervention av personer med demens. Resultatet visade att få logopeder arbetar med kommunikationsproblem vid demens i Sverige idag men det finns dock goda exempel där logopeden är involverad både i utredningsarbetet för en diagnos samt i rådgivning till den drabbade och de anhöriga. Resultatet visade också att det i litteraturen finns metoder både för direkt och indirekt intervention gällande denna patientgrupp. Några av de metoder som svenska logopeder redan idag använder, såsom exempelvis Supported Conversation for Adults with Aphasia, (SCATM ) eller Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) kanske går att använda i arbetet med individer med demens. Slutsatsen är att det är få logopeder som arbetar inom den svenska demensvården och att det finns arbetsmetoder beskrivna i litteraturen, både för direkt samt indirekt intervention, som kan användas av logopeder vid arbete med personer med demens/Alzheimers sjukdom. Metoder som Spaced Retrieval training (SR-träning), Reminiscence samt ?The Breakfast Club? är exempel på metoder som är evidensbaserade. För att fortsätta utveckla metoder och utvärdera dess effekt på individer med demens, behövs vidare studier både kring de idag befintliga arbetsmetoderna, samt ett utprövande av nya. / The population in today´s society is getting older. A lot of people suffer from some kind of dementia, including Alzheimer´s disease, as this disease is strongly associated with old age. Dementia brings many difficulties, including difficulties with memory, language and communication. Many professions are represented around the person with dementia in Sweden today, however there is rarely any professional person with a thorough knowledge of the language and communication difficulties which the sick individual gets. In early Alzheimer´s disease the linguistic changes are barely noticeable, but as the disease gets worse, major linguistic difficulties will show. The occupational group that is already in the field of language and communication disorders is the speech therapist. The purpose of this study was to identify the Swedish speech therapists work today regard working with people with dementia and to map some of the methods described in the literature concerning cognitive communicative intervention of people with dementia. The results of this study showed, that few speech therapists are working with people with communication problems of dementia in Sweden today. There are still good examples though, where the speech therapist is involved in both diagnosing and advising the person with dementia and their relatives. The results also showed that in the literature there are methods for both direct and indirect interventions regarding this patient group. Perhaps some of the methods that Swedish speech therapists use today, like Supported Conversation for Adults with Aphasia (SCATM ) or Augmentative and Alternative Communication (AAC) can be used with patients with dementia. The conclusion is that there are few speech therapists that exist in the Swedish dementia care and that there are methods for working with this group of patients described in the literature, both for direct and indirect interventions, which can be used by speech therapists when working with people with dementia/Alzheimer´s disease. Spaced Retrieval training (SR-training), Reminiscence and “The Breakfast Club” are examples of some evidence based methods. To continue to develop methods and to assess its effect on people with dementia, further studies are needed both on the currently existing methods as well as testing of new ones.
83

Avvikande lateralisering av motortrösklar hos vuxna som stammar : En TMS-studie

Karlsson, Ragnhild, Madeleine, Sundberg January 2011 (has links)
Stamning är en komplex motorisk talstörning, vars neurologisk bakgrund fortfarande inte är klarlagd. En växande mängd studier ger dock stöd för att stamning kan vara orsakat av strukturella avvikelser i den vänstra hemisfären. En studie (Sommer et al., 2003) som använde transkraniell magnetstimulering (TMS) för att undersöka kortikal inhibition hos personer som stammar (PsS) fann som ett bi-fynd att den stammande gruppen hade signifikant högre motortrösklar (MT) för vänster hemisfärs handmotorarea, det vill säga att det krävdes starkare stimulering för att väcka en muskelrespons i den kontralaterala handen. Resultat har dock inte uppmärksammats av senare forskning, och behöver verifieras. Den aktuella studien syftade till att undersöka om PsS tenderar att ha förhöjda MT, samt om det finns avvikande hemisfärsskilnader i MT hos PsS. MT mättes från båda hemisfärernas handmotorareor hos 15 PsS och 15 matchade kontollförsökspersoner med flytande tal. Resultatet visade på signifikant avvikande lateralisering av MT (p = 0,005) hos PsS; tvärtemot gruppen med flytande tal visade den stammande gruppen tendens till lägst MT i höger hemisfär, med 6 av 15 stammande som hade starkare högersidig lateralisering än någon i kontrollgruppen. Samstämmigt med resultaten från Sommer et al. (2003) var MT för vänster hemisfär signifikant högre i den stammande gruppen jämfört med kontrollgruppen (p = 0,049). Däremot fanns ingen tendens till avvikande MT i höger hemisfär (p = 0,92). Den förhöjda vänstersidiga MT kan vara relaterad till strukturella avvikelser i vänster hemisfär hos PsS.
84

Flicka eller pojke? Pojke eller flicka? : Perceptuell lyssnarbedömning av små barns könstillhörighet och röstegenskaper

Müller, Susanna, Pettersson, Charlotta January 2010 (has links)
Föreliggande studie behandlar ämnet barnröst ur ett könsperspektiv. Syftet med studien är att undersöka om det vid lyssnarbedömningar av ljudinspelade standardiserade fraser är möjligt att identifiera könstillhörighet hos barn i åldrarna 3;0-4:0 år. Fyra logopeder med lång erfarenhet inom röstlogopedi skattade rösterna beträffande kvalitet. En perceptuell lyssnarbedömning genomfördes med logopedstudenter vilka identifierade könstillhörighet korrekt i 55% av röstinspelningarna. Fördelat på kön var identifieringen av pojkarna något säkrare (60%) jämfört med flickorna (57%). Inget tydligt samband mellan skattad osäkerhet/säkerhet och angivet svar upptäcktes. Ett visst samband mellan röstkvalitet och bedömning av könstillhörighet påvisas i föreliggande studie. Det är dock svårt att att uttala sig om resultatet är generaliserbart.
85

Hur många bilar finns det i Sverige? : En studie om hur vuxna med utvecklingsstörning gissar

Loskog, Anna, Hurtig, Helena January 2011 (has links)
Tidigare studier har visat att medelvärdet av en grupps gissningar på en faktabaserad fråga ofta blir närmre det rätta svaret än gissningarna var för sig. Det har visat sig att detta även kan appliceras på den enskilda individen genom att denne gör upprepade gissningar på samma fråga. Vidare har man sett att personer med lägre arbetsminnesspann gynnas mer av detta fenomen än personer med högre arbetsminnesspann. Syftet med vår studie är att undersöka huruvida dessa teorier kan appliceras på en grupp vuxna med utvecklingsstörning. I studien deltog 34 personer, 17 personer i försöksgruppen och 17 personer i en köns- och åldersmatchad kontrollgrupp. Ett gissningstest baserat på frågor om omvärldskunskap där svaren skall anges i siffror användes. Vidare utfördes tester för att undersöka mental ålder, språkförståelse samt två domäner av arbetsminne. Resultaten visar att både kontroll- och försöksgruppen gynnas av att ta medelvärdet av sina gissningar. Vi har dock sett att test av denna art är svåra att applicera på en grupp med utvecklingsstörning. Deras svar tycks inte spegla den förståelse de har för frågan och deras gissningar har en stor spridning både inom och över individerna. / Previous studies have shown that the average of guesses made by a group of people, on a question based on general knowledge, often is better than the single guess alone. This has been shown possible to apply on a single individual by producing multiple guesses. One study shows that individuals with low working memory spans benefit more from this phenomenon than individuals with a higher memory span. The aim of our study is to investigate whether these theories can be applied on a group of adults with an intellectual disability. In this study there were 34 participants, 17 subjects in a trial group and 17 subjects in a gender- and chronological age matched control group. A guessing test with questions based on world facts was used. We also conducted tests to investigate mental age, language comprehension and two different domains of working memory. The results show that both our trial group and control group benefits from taking the average of their guesses, although we have seen that this kind of test is difficult to apply on a group with intellectual disability. During the test situation individuals in the trial prove a certain understanding of the numerals, but the given guess does not always reflect this understanding. Also, their guesses are scattered, both within - and across individuals.
86

Lyssnarbedömning av barns och vuxna kvinnors röster i instruerat tal respektive spontantal

Falk, Lena, Åhsberg, Anna January 2010 (has links)
Perceptuella röstanalyser är en viktig del i logopedens arbete med röstpatienter. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av lyssnarbedömningar undersöka skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal hos femåriga barn och vuxna kvinnor. Även inter- och intrabedömarreliabilitet undersöktes för fyra logopeder vilka utgjorde bedömningsgruppen. Resultatet visade signifikanta skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal för kvinnorna gällande parametrarna heshet, hyperfunktion och skrovel. Hos barnen kunde starka tendenser till skillnad mellan spontantal och instruerat tal ses för parametrarna hyperfunktion och röstläge. Interbedömarreliabiliteten var högst vid bedömning av heshet hos barn och tendensen var att interbedömarreliabiliteten överlag var högre vid bedömning av barnrösterna än vid bedömning av kvinnorösterna. Värdena för intrabedömarreliabilitet visade starka tendenser till att vara högre vid bedömning av kvinnornas röster jämfört med barnens röster.
87

Logopedisk afasiintervention : -en studie av journalanteckningar ur ett historiskt perspektiv

Bengtsson, Louise, Sjölund, Pia January 2011 (has links)
A historical study of intervention for aphasia may provide information on how speech and language pathologists work with people with aphasia. Aphasia is seen as an umbrella term for symptoms of language disorders caused by aquired brain injury. The overall aim of the present study was to describe and analyze the development of intervention for aphasia during the periods 1990-1999 and 2000-2010. The study was conducted by analysis of 83 medical records from two hospitals in Sweden during a period of 20 years. These decades were compared to each other and yo current litteraturein search for differences and trends in aphasia intervention. The Results of the present study revealed that intervention mainly focused on recovering the linguistic ability in both the 1990s and 2000s. Intervention and literature focusing on communication seem to increase during the 2000s. In the 2000s, speech and language pathologists begin to report on working with cognitive abilities. The results of the present study cannot be generalized but may give an insight in aphasia intervention from a historical perspective in Sweden. / En studie om afasiinterventionens historia kan bidra med information om hur logopeder arbetar med personer med afasi. Afasi ses som ett paraplybegrepp för symtom på språkstörning som uppkommit efter en förvärvad hjärnskada. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och analysera hur utvecklingen av den logopediska afasiinterventionen har sett ut under åren 1990-1999 och 2000-2010. Studien genomfördes genom analys av 83 journaler från två sjukhus i Sverige under en 20-års period. Dessa årtionden jämfördes med varandra och relaterades till aktuell litteratur för att utröna skillnader och trender i den logopediska interventionen. Resultatet i föreliggande studie visade att intervention med inriktning mot att återfå den språkliga förmågan är vanligast under både 1990-talet och 2000-talet. Intervention och litteratur inriktad mot kommunikation förefaller öka under 2000-talet. Under 2000-talet dokumenterar logopeder att de ger intervention med inriktning mot kognition. Resultaten i föreliggande studie kan inte generaliseras utan får ses som en inblick i afasiintervention ur ett historiskt perspektiv i Sverige.
88

Snabb automatiserad benämning som screeninginstrument vid kognitiva störningar : En klinisk studie baserad på AQT

Backlund, Josefine, Lindqvist, Anna January 2009 (has links)
A Quick Test (AQT) Färg och Form är ett test av snabb automatiserad benämning avsett att detektera kognitiva störningar. Det består av tre delar som var och en utgörs av 40 visuella stimuli som skall benämnas så snabbt som möjligt. Tidigare studier har indikerat att AQT skiljer personer med Alzheimers sjukdom från friska kontroller med högre precision än det ofta använda Mini-Mental-Testet (MMT). I denna studie undersöktes för första gången om AQT-resultat kunde predicera diagnosen hos en konsekutiv serie patienter vid en minnesklinik samt relationen mellan AQT-resultat och biomarkörer (likvorproteiner) för neurodegenerativ sjukdom. 492 svarsblanketter från AQT Färg och Form analyserades och diagnostisk prediktion samt korrelation med nivån av likvorproteiner fastställdes för de 374 första patienterna i serien. Resultaten tyder på att AQT Färg och Form kan vara känsligt för vissa lindriga kognitiva sviktsymptom som förekommer hos personer remitterade för minnesbesvär men inte alltid känsligt för lindriga grader av demens. AQT-data korrelerade måttligt med nivån av patologiska likvorproteiner, troligen avspeglande förhöjda nivåer i Alzheimergruppen. Ytterligare forskning på konsekutiva fallserier behövs för att fastställa testets diagnostiska diskriminationsförmåga i klinisk praxis. / A Quick Test (AQT) Color-Form is a test that uses rapid automatized naming in order to identify cognitive impairment. It is divided into three parts, each of which consists of 40 stimuli that are to be named as quickly as possible. Previous studies have indicated that AQT separates patients with Alzheimer’s disease from normal controls with higher accuracy than the commonly used Mini-Mental State Examination (MMSE). The purpose of this study was to investigate, for the first time, whether AQT results collected from a consecutive series of patients at a Memory Clinic would be able to predict the diagnosis. Another aim was to study the possible relation between AQT results and Cerebrospinal Fluid (CSF) biomarkers for neurodegenerative diseases. 492 forms from AQT Color-Form tests were analyzed and diagnostic prediction and correlation with level of CSF biomarkers were determined for the first 374 patients. The results imply that AQT Color-Form may be sensitive to some symptoms of benign memory impairment that is found in patients admitted to a Memory Clinic, but that it is not always sensitive to mild degrees of dementia. Further research consecutive series of patients is needed in order to determine the diagnostic abilities of discrimination in clinical practice.
89

Dynamic Assessment of the narrative ability in a group of South African preschool children

Limmerstedt, Carolina, Lyhre, Elisabeth January 2011 (has links)
Standardized tests are generally based on the norms of the majority population who share the same culture, language and above all, similar prior learning experiences. Because of this, it is problematic for clinicians to use standardized tests when assessing children from culturally and linguistically diverse (CLD) backgrounds. Dynamic assessment (DA) is an alternative assessment method that can circumvent the dilemma of biased testing of children from CLD populations. By looking at the child‟s modifiability instead of static performance DA aims to target the child‟s true language ability. In this study the researchers investigated the difference between narratives produced before and after a dynamic assessment procedure called a test-teach-retest method. 16 South African preschool children were assessed in one session with a wordless picture sequence and then the test-teach-retest format was implemented. Each child was asked to tell the story in the pictures, followed by a dynamic assessment phase (focused questions), and finally a second elicitation of the narrative. No time elapsed between the tests and the teaching phase. Significant differences were found between the narratives elicited before and after the focused questions, but not for all measures. The use of mental state terms (what characters feel and think) increased from the first to the second narrative as well as some of the microstructural elements (linguistic structures) and macrostructural elements (global organization of the story). These results indicate that the use of narrative language in the field of DA has the potential of reducing bias when assessing children‟s narrative ability in culturally and linguistically diverse populations. / Standardiserade test är främst baserade på normer som hämtats från studier av majoritetsbe-folkningen i ett land. En befolkning delar ofta samma kultur och de är ofta enspråkiga, men framförallt delar de liknande upplevelser. På grund av detta är det mycket svårt för kliniker att använda standardiserade test på barn med flerspråkig bakgrund. Dynamic assessment (DA) är en alternativ och dynamisk bedömningsmetod som kan förhindra att språklig testning av mångkulturella barn blir partisk. DA är ett tillvägagångssätt som fokuserar på barns sätt att ta sig an språk medan traditionella mått främst används för att statiskt kvantifiera prestation. Den här uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en skillnad i barns sätt att berätta en saga före och efter intervention med dynamisk bedömningsmetod. 16 sydafrikanska förskole-barn testades, varje barn fick vid ett tillfälle berätta två historier till samma bildsekvens. Mel-lan de två berättelserna ställde forskarna riktade frågor om innehållet, dessa riktade frågor motsvarar det dynamiska inslaget i bedömningen. Signifikanta resultat hittades, men inte för alla mätvärden. Signifikant var den ökade användningen av mental state terms (vad karaktä-rerna i en berättelse känner och tänker), samt ökningen av vissa mått på mikro- (lingvistisk struktur) och makrostruktur (övergripande organisering av berättelsen). Detta resultat tyder på att användningen av en dynamisk bedömningsmetod kan ge kliniker ett instrument som är opartiskt vid bedömning av mångkulturella barns berättarförmåga.
90

Hur påverkas stammande personers talflyt av förstärkt hörselåterkoppling?

Johansson, Sara, Walker Westerlund, Sofia January 2010 (has links)
I denna studie undersöktes effekten av förstärkt hörselåterkoppling (enhanced auditoryfeedback, EAF) på observerbar stamning och upplevd känsla av talflyt hos vuxna personer som stammar. Så vitt vi vet finns inga tidigare studier av effekten av förstärkt hörselåterkoppling vid stamning. Mycket forskning finns dock på andra typer av hörselåterkoppling, som exempelvis frekvensförändrad hörselåterkoppling (frequencyaltered feedback, FAF), där man sett positiv effekt på talflytet hos personer som stammar. Deltagargruppen bestod av 14 personer i åldrarna 20-43 år, som stammade. Deltagarna fick läsa högt under olika förhållanden av hörselåterkoppling, de olika förhållandena som testades var förstärkt hörselåterkoppling och FAF mot normal hörselåterkoppling. Testtillfällena spelades in och procent stammade stavelser (%SS) räknades för en objektiv bedömning av talflytet. Deltagarna fick också skatta hur de upplevde talflytet under de olika förhållandena. Såväl observerbar stamning som skattning av upplevt talflyt visade en positiv tendens vid både förstärkt hörselåterkoppling och FAF. Förändringen var statistiskt signifikant för observerbar stamning vid FAF (p = 0,002), och för skattningen av upplevt talflyt vid både förstärkthörselåterkoppling (p = 0,0053) och FAF (p = 0,021). Att förändringen i observerbarstamning vid förstärkt hörselåterkoppling inte var statistiskt signifikant (p = 0,117) kanbero på relativt låg power hos studien, särskilt som två deltagare inte uppvisade någon stamning alls i testsituationen. De positiva resultaten gällande skattningen samt de positiva tendenserna i observerbar stamning (%SS) i denna studie motiverar fortsatt forskning om förstärkt hörselåterkoppling vid stamning. / This study examined the effects of enhanced auditory feedback (EAF) on observable stuttering and perceived sense of speech fluency in adults who stutter. To our knowledge there are no previous studies on the effects of EAF on stuttering. There are numerous studies on other types of altered auditory feedback, such as frequency altered feedback (FAF), in which a positive effect on speech fluency in people who stutter has been shown. The group of participants consisted of 14 people aged from 20-43 years, who stuttered. Participants were asked to read aloud during different conditions of auditory feedback, the different conditions tested were EAF and FAF compared to normal auditory feedback. The testing was recorded and the percentage of syllables stuttered (% SS) was calculated for an objective assessment of speech fluency. Participants were also asked to estimate how they perceived their speech fluency during the various conditions. Both observable stuttering and the ratings of experienced speech fluency showed a positive trend in both EAF and FAF. The change was statistically significant for observable stuttering in FAF (p = 0.002), and for the estimation of experienced speech fluency in both EAF (p = 0.0053) and FAF (p = 0.021). The lack of statistical significance for the change in observable stuttering during EAF (p = 0.117) may be due to relatively low power of the study, particularly as two participants showed no stuttering at all during the test conditions. The positive results regarding the estimation and the positive trends of observable stuttering (% SS) in this study motivates for further research on the effects of enhanced auditory feedback on stuttering.

Page generated in 0.0614 seconds