Scandic Hotels AB driver två hotell i Umeå, Scandic Umeå Syd samt Scandic Plaza Umeå. Det förstnämnda är beläget på Teg ca 15 minuters promenad från centrum, medan det andra ligger mitt i centrum. Fram till för ungefär tre år sedan hette restaurangen på Scandic Plaza Umeå Viskningar & Rop, något som varit restaurangens namn sedan hotellet byggdes. Därefter valde de att byta namn till Brasseri Plaza. De tre efterföljande åren har Scandic Plaza Umeås hotellrestaurang sett en nedåtgående trend på deras försäljning. För Scandic finns inte alternativet att stänga ner sin restaurang, utan de är beroende av att alltid driva en restaurang för att kunna tillgodose sina gäster med frukost. I Umeå byggs det för tillfället fler hotell och restauranger, vilket gör att Scandic Plaza är i behov av att komma till rätta med deras negativa trend. Med anledning av det skriver vi på uppdrag av Scandic Plaza Umeå för att göra en gästanalys och föreslå en ny positionering för deras restaurang. Vi har både studerat gästernas åsikter om restaurangen på Scandic Plaza Umeå, samt möjliga teorier som kan appliceras vid en repositionering. För ett serviceföretag såg vi det som intressant att undersöka hur relationsmarknadsföring, servicekvalitet, värdskapsutövande, skapande av upplevelser samt lokalproducerat utövas eller kan appliceras på verksamheten. Service är en väsentlig del i en hotellrestaurangs verksamhet och beteende både hos personal samt gäster kan påverka upplevelsen. Genom en enkätundersökning har vi visat på vad Scandic Plaza Umeås gäster anser om hotellrestaurangens service, prissättning samt deras uppfattning om lokalproducerat. Enkätundersökningen visade även på vad gästerna söker hos restauranger generellt, vilket vi jämfört med vad de anser i synnerhet hos restaurangen på Scandic Plaza Umeå. Vårt resultat visar på att de 106 respondenterna är övervägande positivt inställda till servicen som utövas på restaurangen, men att kunskapen hos personalen kunde vara större. Vidare visar studien på att fåtalet av Scandic Plazas gäster bryr sig om prisnivån på restauranger och att deras uppfattning om en rimlig nivå ligger i linje med Scandic Plazas. Lokalproducerade alternativ på restaurang ställde sig majoriteten positiva till och om det skulle införlivas i utbudet på Scandic Plazas restaurang ville respondenterna att det skulle framgå av menyn. Bland de övriga kommentarer som framkom genom studien visade det på att många av gästerna ville ut och uppleva stadens utbud. Vår slutsats är att Scandic Plaza bör inrikta sig mer mot lokalproducerad mat samt marknadsföra restaurangen mot lokalbefolkningen eftersom att kundunderlaget sviktar bland hotellgästerna.

The climate crisis is a well-known problem in the world that has contributed to increased interest in locally produced products. However, according to previous research, the use of local meat in restaurants is not obvious due to problems with both price and deliveries. Despite the hospitality industry's impact on consumption trends, the lack of studies on chefs'perspective on locally produced food is limited. The purpose of the study is therefore to identify central factors that influence the decision-making process of chefs when purchasing locally produced meat in Skåne. To study the chefs, a qualitative method was used, semi-structured interviews in which four chefs participated. Interest in locally produced meat is great, but there are problems with a delivery guarantee and the cost. Important factors for the respondents were the quality that was linked to the sensory properties of taste and texture. To enable an increased use of locally produced meat, taxes and fees need to be reduced in order to be able to lower prices at all levels. Consumer awareness of the climate footprint has increased demand and thus demands that restaurants purchase locally produced meat. Increased delivery guarantee can be made possible by using wholesalers as intermediaries. The study therefore strives to contribute with knowledge and understanding of what is required in Skåne to increase the possibility of using local meat in restaurants.

I det här examensarbetet undersöks policy och nätverksstruktur för REKO-konceptet – ett sätt för små livsmedelsproducenter att genom Facebook samordna försäljning direkt till slutkonsumenter. Uppsatsen diskuterar REKO som ett samtidsfenomen påverkat av stora trender som den digitala omvandlingen av samhället och en allt längre livsmedelskedja. Den beskriver och diskuterar hur policy skapas och sprids i ett platt nätverk utan formell beslutsfattning. Analysen av policyn visar vidare att ”enkelhet” är en fokalpunkt i nätverket, vilket är laddat med olika värde beroende på ställning i nätverket. Arbetets netnografiska underlösning beskriver och analyserar nätverksstrukturen ur olika aktörsperspektiv – vilket visar att då REKO syftar till att uppnå olika mål för dess aktörer kan det gestaltas annorlunda beroende på aktörsperspektiv. Arbetet sätter även fenomenet REKO i en allmän teknokulturell kontext där internet och dess sociala medier får en allt större betydelse för människan. / This bachelor level thesis examines policy and network structure for the Swedish food distribution network called REKO. A network which matches local producers with consumers through Facebook. The thesis discusses REKO as a cotemporally example of technoculture under influence of trends such as the digital transformation of social life and longer distances between producer and end consumer. The thesis also describes and discuss how policy is made and recreated in a flat network without legal bodies. The policy analysis shows how “simplicity” is a focal point loaded with different meanings and goals. In the nethnographic part of the study describes the shifting shape of the network. Lastly the thesis puts REKO in a general technocultural context where internet and social media still gets a bigger role for humanity.

Hållbarhet handlar om att främja välfärd nu, och i all tid framöver, genom att ta hänsyn till egologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Det handlar om att tillgodose dagens behov utan att förstöra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina. Vårt examensarbete undersöker förutsättningarna för hållbar möbelproduktion. och vi gör detta genom ett flödesschema som skall användas vid uppstart av hållbart producerande företag. Idén bygger på att råvarorna utvinns och förädlas inom en femmilsradie. Vi hoppas kunna åstadkomma en djupare relation mellan användaren och objektet än vad endast köpande och ägande ger. Vi har valt att tydliggöra konstruktion och uppbyggnad, samtidigt som formen uppmanar förnuftet till kritiskt ifrågasättande av stabilitet och hållbarhet både konkret och i ett vidareperspektiv. Vi vill att objektet skall kunna utvecklas, individualiseras och anpassas efter användaren så att de tillsammans kan leva vidare in i ett samhälle vi ännu inte känner till. / Sustainability is about promoting prosperity now, and in the future, by taking into account ecological, social and economic factors. It is about meeting the demands of today without compromising the ability of future generations to meet theirs. Our thesis explores the conditions for sustainable furniture production through a flowchart, intended for use at the startup of sustainable manufacturing companies. The concept is based on the idea of raw materials being extracted and processed within a fifty kilometre radius. We hope to bring about a deeper relationship between user and object than that which comes with mere purchasing and ownership. We have chosen to make construction and structure apparent, while the design invites the mind to critical questioning of stability and sustainability, both in a literal and a wider sense. We want the object to be developed, personalised and tailored to the user, so that together they can live on in a society that we do not yet know

Det finns många olika anledningar till varför konsumenter köper närproducerat livsmedel. Vissa konsumenter köper närproducerat för att livsmedlet producerats i närheten där de bor medan andra köper närproducerat för att de anser att livsmedlet har producerats på ett miljö- och klimatvänligt sätt. Vissa konsumenter köper närproducerat för att det smakar bättre eller att de anser att det håller en högre kvalitet än andra livsmedel. Syftet med denna förstudie är att undersöka vilken relation och attityd gymnasieelever i Polhemsskolan i Gävle har till närproducerad mat, samt vilken attityd de har till förpackningar för närproducerad mat. Man vill även undersöka hur närproducenter i Gävleborgs län jobbar idag med marknadskommunikation och förpackningsdesign. För att genomföra denna förstudie har en kvantitativ studie använts. Den kvantitativa studien baseras på två stycken enkätundersökningar som gymnasieelever i Polhemsskolan i Gävle och närproducenter i Gävleborgs län fått ta del av. Enkäterna behandlade samtliga teoriområden. Teorikapitlet inleds med en bakgrundsbeskrivning om MatVärden som är en förening som arbetar för att Gävleborgs invånare men även besökare ska kunna ta del av den mat och dryck som produceras i Gävleborg. Därefter beskrivs Livsmedelsstrategin 2017, om närproducerat livsmedel, konsumenternas efterfrågan, förpackningsdesign och marknadskommunikation. Varje del har en koppling till studiens syfte som ska ligga till grund för slutsatsen. I empirin presenteras det material som samlats in i samband med den kvantitativa enkätundersökningen. Man har sett att det finns en kunskapsbrist bland gymnasieelever om närproducerat livsmedel. Det framkommer också i resultatet att de anser att en färgad och mer rolig förpackning attraherar mer än en vanlig och enkelfärgad. Närproducenter har idag svårt att ta sig ända ut till butik eftersom att det brister i både kunskap och kommunikation. De har begränsade förutsättningar att jobba i enlighet med de traditionella modeller som finns och har påvisat ett intresse för att öka sin försäljning och nå ända ut till butik. / There are many different reasons why consumers buy locally produced foods. Some consumers buy locally produced food nearby, while others buy after-production because they consider that the food has been produced in an environmentally and climate-friendly way. Some consumers buy after-production because it tastes better or that they consider it to be of a higher quality than other foods. The purpose of this pilot study is to investigate the relationship and attitude to food that is produced locally, and the attitude they attach to packaging for local food of high school students in Polhem school in Gävle. Also, investigate how local manufacturers in Gävleborg County work today with market communication and packaging design. To carry out this study, a quantitative study has been used. The quantitative study is based on two surveys conducted by high school students at the Polhem School in Gävle and local producers in Gävleborg County. The questionnaires cover all the theory areas. The theory chapter begins with a background description about MatVärden, an association that works for Gävleborg residents, but also visitors to be able to share the food and drink produced in Gävleborg. Next, the Foodstuffs Strategy 2017 describes food production, consumer demand, packaging design and marketing communications. Each part has a connection with the purpose of the study that will be the basis for the conclusion. The empirical material presents the material collected about the quantitative questionnaire survey. It has been observed that there is a lack of knowledge among high school students about food produced locally. It also appears in the result that they consider that a colored and more fun packaging attracts more than one ordinary and single-colored. Local producers have a hard time reaching out to the stores today because they lack knowledge and communication. They have limited opportunities to work per the traditional models that exist and have shown an interest in increasing their sales and reaching out to the stores.