<p>This study highlights how pre-school teachers in a monocultural Swedish district looks at the concept of multiculturalism and what multiculturalism and /or intercultural approaches means in their pre-schools. The study takes its starting point in Johannes Lunneblads thesis "Förskolan och mångfalden" (2006) and Lpfö-98 (2006). The present study is a qualitative study in the form of interviews and the study have an intercultural and intentional perspective. The study shows that preschool teachers in the area perceive multicultural work as a compensatory education for children with non-European background. An analysis of the interviews on a deeper level shows that there is a broader understanding of multiculturalism that includes the class, sexuality and everyone of the children's "home culture”. About the pre-school teachers in this study can be said that there is an intercultural attitude in certain situations.</p>

This study highlights how pre-school teachers in a monocultural Swedish district looks at the concept of multiculturalism and what multiculturalism and /or intercultural approaches means in their pre-schools. The study takes its starting point in Johannes Lunneblads thesis "Förskolan och mångfalden" (2006) and Lpfö-98 (2006). The present study is a qualitative study in the form of interviews and the study have an intercultural and intentional perspective. The study shows that preschool teachers in the area perceive multicultural work as a compensatory education for children with non-European background. An analysis of the interviews on a deeper level shows that there is a broader understanding of multiculturalism that includes the class, sexuality and everyone of the children's "home culture”. About the pre-school teachers in this study can be said that there is an intercultural attitude in certain situations.

Due to the interest of starting a preschool with a scout profile in my circle of acquaintances I chose to write my report about how the scout method would work in a preschool. I did this by comparing the origin of scouting and preschool. I based my report on the following questions: Are there any similarities or differences with curriculum, education act and the scout method that can make it easier/harder to work with the scout method in the preschool? There are many theorists that have had influence on the preschool. Give some examples of their theories that could affect the scout preschool? What is the difference between a teacher and a scout leader? What would a preschool look like if you included the scout method in the daily activity? With the help of my literature studies I compared the scout method against the laws and rules to make sure that the scout method doesn’t contradict them. The result I came to is that you can work by the scout method in a preschool.I base this on that the education act is a law, the curriculum is a guideline and the scout method is the basic principles. This means that you can have the scout method as the basic principles of a preschool.

Mobil förskola är ett fenomen som har börjat ta plats och växer snabbt som ett komplement till den ordinarie pedagogiska förskoleverksamheten. Den har uppkommit som ett resultat av att samhället förändras och det ställer andra och nya krav på förskolan och skolan att möta barn och elever i ett lärande. Det finns många åsikter om vad som är bra eller mindre bra för barns lärande och utveckling men det saknas en övergripande forskning om mobil förskola som stöd för nya antaganden, tankar och idéer. För att förstå lärandet har jag valt att lyfta fram teoretiska funderingar ur ett sociokulturellt perspektiv som har kopplats ihop med forskning både från förskola och från skola. Resultatet visar att pedagogerna ser den mobila förskolan som ett verktyg som underlättar för dem att genomföra sitt uppdrag om lärande och utveckling. Barns språkutveckling, att barn förstår olika sammanhang och att de utvecklar sin grovmotorik är särskilda kunskaper som pedagogerna menar utvecklas genom mobil förskola. / Mobile Preschool is a phenomenon that has begun to take place and is growing rapidly as a supplement to the ordinary preschool pedagogy. It has risen as a result of the changes in society which requires preschools and schools to meet children´s and student´s needs in learning. There are many opinions about what is good or less good for children's learning and development, but there is a lack of all-embracing research about Mobile Preschool that supports new assumptions, thoughts, and ideas. To understand the actual learning, I have chosen to highlight the theoretical musings from a socio-cultural perspective that has been paired with research about both preschools and schools. The results show that teachers see the Mobile Preschool as a tool that makes it easier for them to carry out their mission to make sure the children learn and develop. Children's language development, their understanding of different contexts and the development of their gross motor skills are things that educators say are specifically developed through Mobile Preschool.

För den kommande studien är vårt syfte att bidra med kunskap och förståelse kring det matematiska språket i förskolans miljö, vid tillfällen då det inte explicit har planerats någon matematisk aktivitet. De frågeställningar som vi har arbetat med i studien är: Hur kommer matematik till uttryck genom förskollärarna i de spontana aktiviteterna i förskolan? Vilken typ av matematik blir barnen utmanade med i förskolans spontana aktiviteter? Vilka matematiska begrepp används i förskolans spontana aktiviteter? Studien har genomförts med fyra observationer och två intervjuer, där studieobjekten varit förskollärare och förskollärares användning av matematiska uttryck i kommunikationen med barnen. Det insamlade materialet har sedan analyserats genom en tematisk metod och sammanställts i tabeller för vidare analys.  I analysen har vi tagit stöd av Bishops matematiska aktiviteter och sociokulturella perspektivet med fokus på matematiska huvudgrenar som geometri, aritmetik, sortering, rumsuppfattning, problemlösning samt mätning. Det matematiska språket i förskolan kommer till uttryck genom förskollärarens användning av olika matematiska begrepp inom de nämnda huvudgrenarna i matematik. I förskolorna blev barnen aldrig eller sällan utmanade i subtraktion, multiplikation, statistik, area, procent eller symmetri, detta kan bero på en brist i matematisk kompetens hos förskollärare, men framför allt att matematik är kontextbundet där matematiken i förskolan formas efter den kultur den frodas i. Denna studie är därför ett kunskapsbidrag till kommande och redan verksamma förskollärare i förskolan. Genom att belysa den typ av matematik som kan förekomma i kommunikationen och vilken matematik som där kommer fram.

This scientific essay begins with three stories that portrays situations where different ways to view and understand the learning process of children in preschool. In the first two stories The Cakegame and Still life the aim is to describe how me, and my colleagues can have different perceptions on our role as preschool teachers. The purpose of the third story Have you done something fun today? is to present how daily interactions with the children’s guardians can create difficulties describing the process of teaching. Considering these differing views, I have, by reflecting, tried to figure out what it is that has brought on these individual perspectives. I have also looked at how the lacking of a common approach in how the teaching is carried out affects the children in questions. In the essay there is a common thread that to a great part is about the practical knowledge but also about the too varying view on children's learning in preschool, things that was revealed to me through my stories. The essay is also about how to compare between how I and other educators choose to support children in their learning through theoretical and practical knowledge but also through our own experiences and approaches. In this essay I will approach the concept of teaching and I will try to unravel what it means especially for myself, but also for other people that will in some way come in contact with the education system. I will compare the forthcoming pre-school curriculum with the current one to see if that will bring any answers to my questions. The theoretical perspectives I have analysed in relation to my own stories is based on concepts on preschool educators competencies described by researches Sonja Sheridan, Anette Sandberg and Pia Williams. A brief analysis about the concept of scaffold play has also been done, which refers to the supportive education while playing. The reflection is divided into two parts and are based on these two questions: How can the educator understand and interpret the learning assignment? as well as How can the educator describe and mediate the learning assignment? / Min vetenskapliga essä börjar med tre berättelser som gestaltar situationer där det framträder olika sätt att både se på, och förstå barns lärande i förskolan. I de första två berättelserna Tårtspelet och Stilleben vill jag beskriva händelser där jag och mina kollegor har skilda uppfattningar om våra roller som lärare i förskolan. I den tredje berättelsen Har ni gjort något roligt idag? vill jag visa på hur svårt det kan vara att i den dagliga kontakten med barnens vårdnadshavare beskriva undervisningsprocessen. Utifrån de skiftande synsätten har jag sedan, genom reflektion, försökt nysta i vad som bidragit till dessa enskilda perspektiv. Jag har även tittat på hur det påverkar barnen i verksamheten då det ofta saknas ett gemensamt förhållningssätt till hur undervisningen praktiseras. I texten framträder en röd tråd som handlar till stor del om praktisk kunskap men även om den alltför varierande syn på barns lärande i förskolan som jag fått syn på i mina berättelser. Den handlar också om att jämföra hur jag och andra pedagoger i förskolan kan stötta barnen i deras lärande genom teoretiska och praktiska kunskaper men också genom egna erfarenheter och förhållningssätt. I min essä närmar jag mig begreppet undervisning och försöker reda ut vad det kan betyda, framförallt för mig själv men även för andra människor som kommer i kontakt med förskolan. Jag jämför den kommande läroplanen med den nuvarande, för att se om den kan ge några svar på mina frågor. De teoretiska perspektiv jag undersökt i förhållande till mina berättelser utgår bland annat från några av de begrepp om förskollärares kompetenser som framlagts av forskarna Sonja Sheridan, Anette Sandberg och Pia Williams. Jag har även kortfattat tittat på begreppet scaffold play som handlar om stöttande undervisning i lek. Reflektionen är uppdelad i två delar utifrån mina frågeställningar; Hur kan pedagogen förstå och tolka lärandeuppdraget? samt Hur kan pedagogen beskriva och förmedla lärandeuppdraget?

<p>Morgondagen har ett behov av fler naturvetare som har insikt om och kan ta ställning till de miljöfrågor som rör bland annat klimatpåverkan, samtidigt som barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar. Detta har fått utbildningssektorn att reagera och rikta uppmärksamheten till att barn redan i förskoleåldern ska få undervisning i naturvetenskap. Att verksamheten i förskolan skall arbeta med naturvetenskap står skrivit i Lpfö 98, men hur och i vilket omfång är tolkningsbart. Det är alltså upp till varje pedagog på förskolan att bestämma. Syftet med vår studie har varit att studera hur naturvetenskap kan ingå i förskolors verksamhet samt synliggöra vilka faktorer som påverka förskollärarnas aktiva val gällande undervisning med naturvetenskap. I resultatet av vår studie som bygger på kvalitativa intervjuer från aktiva förskollärare framgår att yttre och inre faktorer påverkar hur stor plats naturvetenskaplig undervisning får i verksamheten. Förskollärarnas ämnes och ämnesdidaktiska kompetens i förhållande till deras personliga intresse för naturvetenskap har visat sig vara två viktiga faktorer som påverkar omfånget. Ekonomi och tidsbrist däremot är två komponenter som förekommer i samspel med de flesta faktorer som framkommit i studien. Trots detta har det framkommit att dessa endast indirekt påverkar den naturvetenskapliga undervisningens omfattning och handlar mer om bristen på samstämmighet mellan personal och arbetslag än som avgörande faktorer.</p>

<p>Syftet med denna studie att undersöka yrkesverksamma förskollärares förhållningssätt till den organiserade rörelselekens betydelse för barns kommunikativa lärande. Bakgrunden ger läsaren en litteraturgenomgång kring barns kommunikativa lärande och den organiseraderörelseleken i förskolan samt samband mellan dessa två faktorer. Dessa faktorer framhållsäven utifrånett mångkulturellt perspektiv och utifrån Lev Vygotskijs pedagogiska teori. Datainsamlingsmetoden som använts för att samla in relevant data utifrån undersökningenssyfte, är genom halvstrukturerade intervjuer med utgångspunkt i en kvalitativ studie. Totalt treintervjuer med kvinnliga, yrkesverksamma förskollärare har genomförts. Resultatet visar attsamtliga respondenter anser att rörelseleken är ett ypperligt instrument att stimulera barnsspråkutveckling och även övriga lärande, då den exempelvis ger barnen konkretasinnesupplevelser. Studien framhåller dock att rörelseleken endast är ett av flera pedagogiskaverktyg vid stimulans av barnens kommunikativa lärande. Eftersom att detta är en idiografiskstudie, innebär det också att detta resultat ej går att generalisera i allmänhet.</p> / <p>The purpose with this study is to examine preschool teachers conceptions of the organized physical play and its importance for young children’s communicative learning. In the background the reader is given a knowledge at the learning of children’s communication, the physical play in preschool and its connections between each other. Its also gives a short view at the learning of communication out of a multicultural perspective and also a pedagogicaltheory out of Lev Vygotsky. In this specific study it was qualitative research interviews that was used as a method, with 3 female preschool teachers. The result of the study shows that educated preschool teachers regularly thinks that physical play is an excellent instrument to stimulate the verbal communication of children. That’s because it gives children concrete experiences. But the study underline that the physical play only are one of many pedagogical tools. Since this study is based upon three interviews, the result can not be generalized into a bigger perspective.</p>

Syftet med denna studie att undersöka yrkesverksamma förskollärares förhållningssätt till den organiserade rörelselekens betydelse för barns kommunikativa lärande. Bakgrunden ger läsaren en litteraturgenomgång kring barns kommunikativa lärande och den organiseraderörelseleken i förskolan samt samband mellan dessa två faktorer. Dessa faktorer framhållsäven utifrånett mångkulturellt perspektiv och utifrån Lev Vygotskijs pedagogiska teori. Datainsamlingsmetoden som använts för att samla in relevant data utifrån undersökningenssyfte, är genom halvstrukturerade intervjuer med utgångspunkt i en kvalitativ studie. Totalt treintervjuer med kvinnliga, yrkesverksamma förskollärare har genomförts. Resultatet visar attsamtliga respondenter anser att rörelseleken är ett ypperligt instrument att stimulera barnsspråkutveckling och även övriga lärande, då den exempelvis ger barnen konkretasinnesupplevelser. Studien framhåller dock att rörelseleken endast är ett av flera pedagogiskaverktyg vid stimulans av barnens kommunikativa lärande. Eftersom att detta är en idiografiskstudie, innebär det också att detta resultat ej går att generalisera i allmänhet. / The purpose with this study is to examine preschool teachers conceptions of the organized physical play and its importance for young children’s communicative learning. In the background the reader is given a knowledge at the learning of children’s communication, the physical play in preschool and its connections between each other. Its also gives a short view at the learning of communication out of a multicultural perspective and also a pedagogicaltheory out of Lev Vygotsky. In this specific study it was qualitative research interviews that was used as a method, with 3 female preschool teachers. The result of the study shows that educated preschool teachers regularly thinks that physical play is an excellent instrument to stimulate the verbal communication of children. That’s because it gives children concrete experiences. But the study underline that the physical play only are one of many pedagogical tools. Since this study is based upon three interviews, the result can not be generalized into a bigger perspective.

Studiens syfte är att undersöka hur ett urval pedagoger på ett begränsat antal förskolor arbetar med lässtunderna för att främja barns språkutveckling. Studien tar sin utgångspunkt i Statens offentliga utredningar (SOU), Skolverket, forskare, teoretiker och författare som diskuterar på vilket sätt pedagoger kan arbeta med lässtunderna i förskolan för att påverka barns spårkutveckling. Som teoretisk utgångspunkt använder denna studie den sociokulturella teorin som Vygotskij förespråkar. Den empiriska delen består av fyra semistrukturerade intervjuer och den metodologiska utgångspunkten är kvalitativ. Resultatet visar på att pedagogerna är nöjda i arbetet med barns språkutveckling utifrån förskolans förutsättningar. Pedagogerna beskriver barnlitteraturen som betydelsefull för barns språkutveckling. Lässtunderna uppstår oftast spontant enligt pedagogerna och för att barnen ska varva ner. Däremot sker de planerade lässtunderna när barnen vilar och vid olika temaarbeten. Därtill visar resultatet av intervjuerna att barns språk stimuleras när de får höra berättelser och bearbeta dessa genom samtal under lässtunderna. Slutligen visar studien på att arbetet med barns språkutveckling under lässtunderna till viss del försvåras, då en del av pedagogerna anser att de inte har tillräckligt med tid, närhet till biblioteket och att lokalernas utformning kunde vara bättre för att arrangera lässtunder.