Berättelsen om testosteronet. En historisk studie av vetenskapen om det manliga könshormonet inom det manliga klimakteriet och homosexualitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur historien och idéerna om manliga klimakteriet och testosteron är kopplade till de idéer som finns om sexualitet, moral och hur läkarna såg på det manliga klimakteriet. Syftet är också att förstå hur idéerna om det manliga klimakteriet har förändrats från 1920-talet jämfört med idag och hur det har diskuterats under åren av forskare. Vikten av testosteron och vilken roll idéerna om testosteron har spelat är också av betydelse för syftet i denna uppsats. I uppsatsen använder jag sociologen Peter Conrads teori om medikalisering. Conrad beskriver medikalisering genom att säga att det är en process där icke medicinska problem förändras och bli definierade och behandlas som medicinska problem och detta görs vanligen i form av sjukdom och störningar. I den här uppsatsen beskriver jag hur idéer om ett manligt klimakterium utvecklades under perioden 1920-talet – 1960-talet. Jag beskriver de idéer forskarna och läkarna hade om vad ett manligt klimakterium kunde vara. I uppsatsen undersöks även vilken effekt upptäckten av testosteron hade på idéer om det manliga klimakteriet. Debatten som läkarna har haft om det finns ett manligt klimakterium eller inte behandlas även i uppsatsen. I uppsatsen presenterar jag fyra olika svenska läkare och en finsk läkare från perioden 1920-talet – 1960-talet och behandlar deras idéer om det manliga klimakteriet och testosteron. Då diskussionen vänder sig till testosteronet presenterar jag Paul de Kruif som publicerade boken The Male Hormone (1945) och var en av de första att göra reklam för testosteronbehandling. Jag beskriver även medikaliseringen av det manliga klimakteriet och testosteron och varför det manliga klimakteriet och testosteron inte fick samma genomslag som det kvinnliga. I denna uppsats behandlas också förhållandet mellan de manliga könshormonen och homosexualitet. Jag undersöker varför läkare försökte använda testosteron och andra manliga hormon som ”botemedel” av homosexuella män och jag beskriver ett experiment som gjordes på homosexuella av den svenska doktorn Erik Lundberg. / The purpose of this essay is to investigate the history and ideas of the male menopause and testosterone and how they are linked to ideas about sexuality, morality and how the doctors viewed the male menopause. The aim is also to understand how ideas about the male menopause has changed from the 1920’s compared to today and how it has been discussed by scientists. The importance of testosterone and the role the ideas of testosterone have played is also of importance for the purpose of this essay. In the essay, I use the sociologist Peter Conrad's theory of medicalization. Conrad describes medicalization by saying that it is a process where non-medical problems change and become defined and treated as medical problems, and this is usually done in the form of disease and disorders. In this essay, I describe how the ideas of a male menopause evolved in the period 1920’s - 1960’s. I describe the ideas scientists and doctors had about what a male menopause could be. This essay also examines the impact the discovery of testosterone had on ideas about the male menopause. The debate that doctors have had if there is a male menopause or not is also discussed in the essay. In this essay, I present four Swedish doctors and a Finnish doctor from the period 1920’s - 1960’s and their ideas about the male menopause and testosterone. When the discussion turns to testosterone, I present Paul de Kruif who published the book The Male Hormone (1945) and was one of the first to promote testosterone treatment. I also describe the medicalization of male menopause and testosterone and why the male menopause and testosterone did not have the same impact as the female menopause. This essay also discusses the relationship between the male hormone and homosexuality. I examine why doctors tried to use testosterone and other male hormones as a "cure" of gay men and I describe an experiment conducted on homosexuals by the Swedish doctor Erik Lundberg.

No description available.

I essäns form utforskas här grunderna till och eventuella effekter av formuleringar i läroplanen för gymnasieskolan där entreprenöriella förmågor framhålls. Dessa ska främjas hos eleverna vilket ska leda till att de i framtiden kan starta och driva företag. Syftet är att undersöka varför läroplanen innehåller dessa formuleringar, om det är möjligt eller önskvärt att lärare omsätter dem i undervisning, vad det kan innebära för eleverna, utbildningen, arbetslivet och för samhället i stort. Essän tar sin utgångspunkt i ett boksamtal om romanen Yarden som författaren till denna essä och en grupp elever hade hösten 2017. Ur denna berättelse och ur upplevelsen av kontrasten mellan det som kan vara undervisningens mål och mening och de skrivningar om entreprenörskap läroplanen innehåller växer utforskandet fram. Det utmynnar i en kritik av den nyliberala politik som skapat den marknadsanpassade skolan. Essän ifrågasätter också tron på att vi kan utbilda för en tänkt framtid. Slutligen pekar den mot det nödvändiga i reformer som kan undandra skolan från marknaden. / An essay that investigates the basis and possible effects of certain formulations in the upper-secondary curriculum that emphasise entrepreneurial skills. Such skills are to be promoted in pupils, with the aim of their being able to start and operate businesses in the future. The purpose is to examine why the curriculum contains these formulations, whether it is possible or desirable for teachers to implement them in their instruction and what this might mean for the pupils, their education, the professional world and society as a whole. The essay is based on a discussion of the novel Yarden (“The Shipyard”) by Kristian Lundberg, which the author of this essay and a group of pupils read in autumn 2017. The exploratory aspect of the essay develops out of this story and the experience of the contrast between what is perhaps the goal and purpose of the instruction, and the writings about entrepreneurship contained in the curriculum. The result is a criticism of the neoliberal policy that created market-adapted schooling. The essay also questions the belief that we can educate people for a hypothetical future. Finally, it points to the necessity of reforms that can extract schools from the market.

In this essay I study how humans and nature are portrayed in three Swedish picture books: Sprätten satt på toaletten(1970) by Annika Elmqvist, En blommas liv (2008) by Stefan Casta and Sara Lundberg and Naturen (2020) by Emma Adbåge. This is done based on the concept of ecomimesis from Timothy Morton's Ecology without Nature: Rethinking Environmental Aesthetics (2007) and other ecocritical terms such as: anthropocentrism, anthropomorphism and nature. In order to analyse the picture books I also use relevant ideas from Maria Nikolajeva’s Bilderbokens pusselbitar (2000). In addition to this, I discuss environmental literature for children and examine the didactic and aesthetic properties of the works.  Finally, I conclude that the books portay humans and nature differently but that they all have the message that we should cherish nature. Sprätten satt på toaletten has an anthropocentric worldview with humans shown as both the problem and the solution to the environmental crisis. En blommas liv gives a clear example of ecomimesis and anthropomorphism with its romantic illustrations of a conscious flower. Naturen ridicule antopocentrism and makes an attempt to redefine the concept of nature. All the works have both aesthetic and didactic qualities. They contain thought-provoking illustrations and stories but they also have clear messages. In other words, they are created based on the idea that literature can change the world. I question the phenomenon that adults, which cause the environmental crisis, speak for other peripheral groups. That we think we know what nature is and needs and hand over the responsibilities to the children. / I denna uppsats undersöker jag hur människa och natur gestaltas i tre svenska bilderböcker: Sprätten satt på toaletten (1970) av Annika Elmqvist, En blommas liv (2008) av Stefan Casta och Sara Lundberg samt Naturen (2020) av Emma Adbåge. Detta görs utifrån begreppet ekomimesis från Timothy Mortons Ecology without Nature: Rethinking Environmental Aesthetics (2007) samt andra ekokritiska termer såsom: antropocentrism, antropomorfism och natur. Till grund för bilderboksanalysen ligger relevanta begrepp från Maria Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar (2000). Utöver detta för jag även en diskurs kring miljömedveten litteratur för barn och undersöker de nämnda verkens didaktiska och estetiska egenskaper.   Slutligen kommer jag fram till att verken gestaltar människa och natur på olika sätt men att de alla har budskapet att vi ska värna om naturen. Sprätten satt på toaletten visar en antropocentrisk världsbild med människan som både problemet och lösningen till miljökrisen. En blommas liv ger ett tydligt exempel på ekomimesis och antropomorfism med sina romantiska bilder av en tänkande blomma. Naturen förlöjligar antopocentrismen och gör ett försök till att omdefiniera naturbegreppet. Samtliga verk har både estetiska och didaktiska egenskaper. De innehåller tankeväckande illustrationer och berättelser men har också tydliga budskap. Med andra ord är de skapta utifrån idéen om att litteratur kan förändra världen. Jag ifrågasätter företeelsen att vuxna, som orsakar miljökrisen, för andra perifera gruppers talan. Att vi tror oss veta vad naturen är och behöver och lägger över ansvaret på barnen.

We derive formulas for the moments of the ruin time in a Lévy risk model and use these to determine the asymptotic behavior of the moments of the ruin time as the initial capital tends to infinity. In the special case of the perturbed Cramér-Lundberg model with phase-type or even exponentially distributed claims, we explicitly compute the first two moments of the ruin time. All our considerations distinguish between the profitable and the unprofitable setting.

This study examines the ideological shift towards right-wing conservatism within specific segments of the Polish contemporary art scene following the Law and Justice Party (PiS) rise in 2015. The party's cultural policies, aligned with nationalist and right-wing ideologies, brought significant changes to institutions like Ujazdowski Castle Centre for Contemporary Art (CSW), reflecting a broader trend seen in Poland for many years. Through the exhibition Sztuka Polityczna (2021) at Ujazdowski Castle Centre for Contemporary Art, this study investigates the conservative discourse shaping Polish art. The study employs Actor-Network Theory (ANT) and Critical Discourse Analysis (CDA) to map the actors, networks, and power dynamics influencing the exhibition's discourse. Utilizing political scientist Andrew Heywood's pillars of conservatism, the study analyzes the interplay between conservatism and contemporary art, focusing on CSW's director Piotr Bernatowicz’s trajectory toward a conservative outlook on contemporary art. The analysis of Sztuka Polityczna reveals the influence of "avant-garde conservatism," a theory formulated by philosopher Paweł Rojek, that merges populism, culture war rhetoric, conservatism, and national identity to redefine conservatism in modern Poland. Bernatowicz's role in promoting issues like cancel culture underscores the exhibition's unconventional discourse. While the study acknowledges the limitations of a single exhibition's scope, the systemic influence of conservative tendencies on Polish contemporary art suggests a broader trend with potential future ramifications for the European art scene. The findings underscore the possible instrumentalization of contemporary art to conform to political ideologies.