The growing concern around per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) and their negative health and environmental effects have lately become more apparent which also is reflected in the new, more strict regulations of permitted levels of PFAS in drinking water extracted from water resources. However, many point sources of PFAS pollution to the environment and to water resources are still not identified and assessed for risk. This is also the case around the Mälaren-Görväln which is used as a drinking water resource. Work has been initiated to map sources of PFAS pollution to the water resource. However, hitherto, the risk of PFAS pollution from landfills surrounding the water intake is under-studied. This thesis has thus tried to address the issue by investigating landfills’ potential PFAS contribution to Mälaren-Görväln water body. Active and inactive landfills which are located within the Östra Mälaren water protection area have been researched. Furthermore, field sampling and measurements of PFAS in surface water have been conducted in connection with three landfills within the water protection area and in Brobäcken. Data from the Högbytorp facility which incorporates three landfills has also been used for comparison. The PFAS load from the landfills to Mälaren-Görväln has been estimated. Lastly a principal component analysis (PCA) has been carried out to trace the sources of sampled PFAS levels. The research of landfills located within the water protection area, led to identification of 32 different landfills of which almost all are believed to be inactive. All field samples taken in connection to Skå, Svartsjö and Johannelund landfill indicated levels of PFAS. The levels detected were lower than the levels measured downstream Högbytorp and in Brobäcken. At all sampling locations, including downstream Högbytorp and excluding the sample by Svartsjö, the levels detected exceed at least one current guiding and soon to be limiting value. The estimated mass flows of PFAS received at the sampling locations showed that landfills can potentially account for a considerable share of the estimated loads to Mälaren-Görväln. However, the results should be interpreted with caution due to the small dataset analysed and as it proved to be difficult to determine specifically the landfills’ share of the PFAS concentrations detected as the other potential sources of PFAS can have an influence on the sampled surface water. It remains to carry out a more in-depth risk assessment of the landfills' potential impact on Mälaren-Görväln where, among other things, PFAS pollution to the soil and groundwater are included. Further, more research of all identified landfills is needed to estimate the cumulative potential impact of landfills’ PFAS load to Mälaren-Görväln and the extracted drinking water. / Det växande problemet kring per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) och deras negativa hälso- och miljöeffekter har på senare tid blivit allt mer uppenbar. Angelägenheten återspeglas i nya och striktare regler för tillåtna halter av PFAS i dricksvatten som utvinns från vattenresurser. Flertalet punktkällor för PFAS-föroreningar som påverkar miljö och vattenresurser är varken identifierade eller riskbedömda. Så är även fallet för Mälaren-Görväln som används som en dricksvattenresurs. Visserligen har arbete inletts för att kartlägga källor av PFAS-föroreningar till Mälaren-Görväln. Däremot saknas undersökningar om risken för PFAS-förorening kring vattenresursen. I syfte att fylla föregående nämnda forskningsgap, syftar denna avhandling till att studera deponiers potentiella PFAS-bidrag till Mälaren-Görvälns vattenförekomst. Inom ramen för studien har både aktiva och inaktiva deponier inom Östra Mälarens vattenskyddsområde undersökts. Vidare har fältprovtagning och mätningar av PFAS i ytvatten genomförts i anslutning till tre deponier inom vattenskyddsområdet och i Brobäcken. Data från Högbytorps anläggning som innefattar tre deponier har även använts för jämförelse. PFAS-belastningen från de studerade deponierna till Mälaren-Görväln har uppskattats. Slutligen har en principalkomponentanalys (PCA) genomförts för att spåra källorna till provtagna PFAS-nivåer.  Undersökningen resulterade i identifiering av 32 olika deponier varav nästan alla tros vara inaktiva. Alla provtagningar som tagits i anslutning till deponierna Skå, Svartsjö och Johannelunds visar uppmätta halter av PFAS. De påvisade halterna var lägre än de halter som uppmätts nedströms Högbytorp och i Brobäcken. På alla provtagningsplatser, inklusive nedströms Högbytorp och exklusive provtagning vid Svartsjö, överstiger de påvisade halterna minst ett vägledande och framtida gränsvärde. De uppskattade massflödet av PFAS vid provtagningsplatserna visade att deponier potentiellt kan stå för en betydande andel av de beräknade belastningarna till Mälaren-Görväln. Resultaten bör dock tolkas med försiktighet på grund av den lilla datauppsättning som har analyserats och eftersom det visade sig vara svårt att specifikt bestämma deponiernas andel av de PFAS-koncentrationer som uppmätts. Andra potentiella PFAS källor i anslutning till deponierna kan ha en inverkan på de ytvatten som har provtagits i studien.   Framtida forskning bör utföra en mer djupgående riskbedömning av deponiers potentiella påverkan på Mälaren-Görväln där även PFAS-föroreningar till mark och grundvatten bör ingå. Avslutningsvis efterfrågas vidare undersökning av den kumulativa potentiella påverkan av deponiers PFAS-belastning på Mälaren-Görväln och det extraherade dricksvattnet.

<p>In Sweden, the eutrophication of lakes, water courses and the coastal areas is considered the major threat to aquatic ecosystems and therefore actions taken to reduce the nutrient load to aquatic system including the Baltic Sea has high priority. There are many different sources of phosphorous and nitrogen and domestic wastewater is one contributing factor to the high load. Especially waste water from households that is not connected to municipal sewage treatment or a local small scale plant with appropriate nutrient removal efficiency is considered a problem. These types of households are quite common in rural areas in Sweden and in areas where summer houses has been converted to permanent living. Swedish legislation now permit the municipalities to decide in which areas within the municipality higher demands of the local small scale treatment facility should be met by the households (i.e. high protection level) and where it is acceptable with a less efficient treatment facility (i.e. normal protection level). In this study, using the Swedish legislation, Swedish Environmental goals and simple Hazard Assessment Schemes a proposal for how these protection levels could be used in the municipal of Köping, one of the municipals with water courses entering Lake Mälaren, the 4^th biggest lake in Sweden and with large problems with eutrophication will be presented.</p> / <p>Övergödning i hav, sjöar och vattendrag är ett stort miljöproblem världen över. Östersjön är hårt drabbad av denna problematik. Sveriges sjöar och vattendrag är även de drabbade av detta och hotas av att växa igen. En bidragande faktor till detta är de många enskilda avlopp som finns i landet. Enskilda avlopp som ej har tillfredställande rening släpper ut fosfor och kväve som medverkar till övergödning och kan vara ett hälsoproblem. De inre delarna av Mälaren är starkt påverkade av övergödning. Detta medför problem då sjön används som dricksvattentäkt till ungefär 1,5 miljoner människor. Köpings kommun ligger vid Mälarens innersta vik, Galten. Två stora vattendrag rinner genom kommunen och mynnar ut i sjön. Det är därför av vikt att Köpings kommun prioriterar arbetet med enskilda avlopp. Lagstiftning finns så att kommunerna kan bestämma om normal eller hög skyddsnivå ska råda inom ett område. För att underlätta för de berörda parterna vid bedömning av enskilda avlopp och vilken teknik som är lämplig kan normal och hög skyddsnivå bestämmas. För att god status ska uppnås och övergödningsproblematiken minska bör hög skyddsnivå gälla för hela Köpings kommun.</p>

<p>Mounds of fire-cracked stones is a typical Bronze Age monument for the region around lake Mälaren. They are usually, because of their content, interpreted as piles of rubbish. But as they often have kerbs, are situated on cemeteries and sometimes contain human bones, the traditional interpretation is not fully satisfactory.</p><p>The main focus of this essay is on the mounds of fire-cracked stones which contain human bones in the region north of lake Mälaren. With a detailed study of these, and a comparison with those without human bones, my aim is to get closer to an explanation why the human bones were deposited. The essay consist of a comp­ilation  of 98 excavated mounds and a database with various information gathered from excavation reports and archive documents.</p><p>With different kinds of osteological aspects taken in consideration, the study shows that human bones have been found in about a third of the mounds. The mounds with human bones more often have kerbs. The same types of artefacts are found both in mounds with and without human bones. A significant difference is that the mounds with human bones contain more categories of artefacts and sometimes even bronze. The study also shows that there is nothing that indicates that the bones were deposited after the primary use of the mound. The human bones could therefore had been deposited contemporary to the “rubbish”. To understand this phenomenon I strongly believe that the mounds no longer only can be interpreted as heaps of garbage.</p>

In Sweden, the eutrophication of lakes, water courses and the coastal areas is considered the major threat to aquatic ecosystems and therefore actions taken to reduce the nutrient load to aquatic system including the Baltic Sea has high priority. There are many different sources of phosphorous and nitrogen and domestic wastewater is one contributing factor to the high load. Especially waste water from households that is not connected to municipal sewage treatment or a local small scale plant with appropriate nutrient removal efficiency is considered a problem. These types of households are quite common in rural areas in Sweden and in areas where summer houses has been converted to permanent living. Swedish legislation now permit the municipalities to decide in which areas within the municipality higher demands of the local small scale treatment facility should be met by the households (i.e. high protection level) and where it is acceptable with a less efficient treatment facility (i.e. normal protection level). In this study, using the Swedish legislation, Swedish Environmental goals and simple Hazard Assessment Schemes a proposal for how these protection levels could be used in the municipal of Köping, one of the municipals with water courses entering Lake Mälaren, the 4th biggest lake in Sweden and with large problems with eutrophication will be presented. / Övergödning i hav, sjöar och vattendrag är ett stort miljöproblem världen över. Östersjön är hårt drabbad av denna problematik. Sveriges sjöar och vattendrag är även de drabbade av detta och hotas av att växa igen. En bidragande faktor till detta är de många enskilda avlopp som finns i landet. Enskilda avlopp som ej har tillfredställande rening släpper ut fosfor och kväve som medverkar till övergödning och kan vara ett hälsoproblem. De inre delarna av Mälaren är starkt påverkade av övergödning. Detta medför problem då sjön används som dricksvattentäkt till ungefär 1,5 miljoner människor. Köpings kommun ligger vid Mälarens innersta vik, Galten. Två stora vattendrag rinner genom kommunen och mynnar ut i sjön. Det är därför av vikt att Köpings kommun prioriterar arbetet med enskilda avlopp. Lagstiftning finns så att kommunerna kan bestämma om normal eller hög skyddsnivå ska råda inom ett område. För att underlätta för de berörda parterna vid bedömning av enskilda avlopp och vilken teknik som är lämplig kan normal och hög skyddsnivå bestämmas. För att god status ska uppnås och övergödningsproblematiken minska bör hög skyddsnivå gälla för hela Köpings kommun.

Mounds of fire-cracked stones is a typical Bronze Age monument for the region around lake Mälaren. They are usually, because of their content, interpreted as piles of rubbish. But as they often have kerbs, are situated on cemeteries and sometimes contain human bones, the traditional interpretation is not fully satisfactory. The main focus of this essay is on the mounds of fire-cracked stones which contain human bones in the region north of lake Mälaren. With a detailed study of these, and a comparison with those without human bones, my aim is to get closer to an explanation why the human bones were deposited. The essay consist of a comp­ilation  of 98 excavated mounds and a database with various information gathered from excavation reports and archive documents. With different kinds of osteological aspects taken in consideration, the study shows that human bones have been found in about a third of the mounds. The mounds with human bones more often have kerbs. The same types of artefacts are found both in mounds with and without human bones. A significant difference is that the mounds with human bones contain more categories of artefacts and sometimes even bronze. The study also shows that there is nothing that indicates that the bones were deposited after the primary use of the mound. The human bones could therefore had been deposited contemporary to the “rubbish”. To understand this phenomenon I strongly believe that the mounds no longer only can be interpreted as heaps of garbage.

Risken för översvämningar runt Mälaren idag är stor, vilket riskerar att drabba både städer och stora områden med jordbruksmark i Mälardalen. I samband med att Slussen i centrala Stockholm byggs om kommer regleringen av Mälaren att ändras. Den nya regleringen innebär bland annat att avtappningskapaciteten ökas, vilket syftar till att minska risken för översvämningar. Syftet med detta arbete har varit att redogöra för vilka konsekvenser olika stora översvämningar i Mälaren skulle kunna få på åkermark i Mälardalen samt att jämföra konsekvenserna vid den nuvarande och den nya regleringen. För att göra detta har kartor över översvämningar vid ett 10 000-årsflöde för de två regleringarna producerats med hjälp av geografiska informationssystem (GIS). Dessa har sedan använts för att beräkna arean översvämmad åkermark. Översvämningars varaktighet vid 100-, 1 000- och 10 000-årsflöden i sjön har även beräknats. Resultaten visar att betydligt större områden med åkermark skulle översvämmas vid ett 10 000-årsflöde med den nuvarande regleringen jämfört med den nya regleringen samt att varaktigheten hos en översvämning vid 100-, 1 000- och 10 000-årsflöden förkortas avsevärt med den nya regleringen. Eftersom långvariga översvämningar innebär större konsekvenser på åkermark än kortvariga översvämningar blir konsekvenserna på åkermark mindre med den nya regleringen jämfört med den nuvarande regleringen. / The risk of flooding around Lake Mälaren today is great and both cities and large areas of agricultural land in Mälardalen are at risk. When Slussen in central Stockholm is rebuilt, the regulation of Lake Mälaren will be altered. Changes in the new regulation include increase of the discharge capacity, which aims to reduce the risk of flooding. This report aims to describe which consequences floods in Lake Mälaren might have on arable land in Mälardalen and to compare the consequences of the current and the new regulation. To do this maps of the extent of the 10,000-year flood for the two regulations have been produced using geographic information systems (GIS). These maps have then been used to calculate the flooded area of arable land. Also the duration of the 100-, 1,000- and 10,000-year floods in the lake have been calculated. The results show that much larger areas of arable land would be flooded at a 10,000-year flood with the current regulation compared to the new regulation and that the duration of the 100-, 1,000- and 10,000-year floods will be considerably shorter with the new regulation. Because long-term flooding means greater impacts on arable land than short-term flooding, the impact on arable land will be less with the new regulation compared to the current regulation.

Mälaren är Stockholms största dricksvattentäkt och den förser årligen 1,7 miljoner människor med rent dricks-, tvätt- och badvatten genom Stockholm Vattens vattenverk Norsborg och Lovö och Norrvattens vattenverk Görväln. Även om det finns reservvattentäkter som Bornsjön så räcker inte de till om något skulle hända med Mälaren som t.ex. oljeutsläpp från något fartyg som befinner sig i närheten av vattenintagen. Idag förekommer det ständigt föroreningar från alla möjliga utsläppskällor som enskilda avlopp, industrier, avloppsreningsverk, fritidsbåtar, jordbruk m.m. och alla dessa bidrar till en sämre vattenkvalitet. Syftet med den här rapporten är att identifiera och lokalisera möjliga utsläppspunkter för patogena mikroorganismer inom ett område som kan orsaka problem för Stockholm Vattens vattenverk Norsborg och Lovö. Rapporten ska senare användas för att undersöka vilka riskpunkter som utgör de största hoten mot vattenverken. Området innefattar till största del Ekerö kommun och Botkyrka kommun men även Salems kommun finns inom riskområdet. Ekerö släpper ständigt ut renat och orenat avloppsvatten från olika reningsverk och anläggningar som kan innehålla stora mängder patogena mikroorganismer. De enskilda avloppen står även för en del utsläpp eftersom det fortfarande finns hus och anläggningar med avloppslösningar som inte är godkända enligt dagens krav på utsläpp från enskilda avlopp. Kraven på avloppslösningar innefattar inte patogena mikroorganismer utan inriktas på eutrofierande ämnen som kväve och fosfor. Även jordbruket är en potentiell källa för utsläpp av patogena mikroorganismer då antingen gödsel eller slam kan användas som näringsämnen för åkrar. Även avföring från betesmarker kan spolas ut i vattentäkter med dagvattnet. En av fördelarna med Mälaren som vattentäkt är att dess vattenflöde är så pass stort att föroreningar som släpps ut späds ut över så stora vattenmängder. För att försäkra sig om att patogena mikroorganismer inte kan ta sig igenom vattenverken så finns det två modeller som är framtagna för att beräkna vilken motståndskraft verket har mot olika patogena mikroorganismer. De modellerna heter ODP (Optimal disinfektionspraxis) och MRA (Mikrobiologisk riskanalys). Informationen som uppsamlas i rapporten ska i ett senare skede användas i dels SeaTrack som SMHI skapat för att se hur mikroorganismer sprids i vatten och MRA för att utvärdera hur stora risker dessa utsläppspunkter medför till vattenverken. / Mälaren is Stockholms largest source of drinking water and is supplying 1,7 million people with drinking-, washing- and bathing water. The water is distributed through the companies Stockholm Vatten and Norrvatten from their water purification plants Norsborg, Lovö and Görväln. There is also a reserve fresh water source called Bornsjön but it’s not big enough to supply 1,7 million people which mean it can only replace Mälaren for a short time  if something would happen. Today it is always occurring pollutions from a set of different sources for example private sewage, factories, sewage treatment works, boats and agriculture. All those contribute with a lower water quality. The purpose with this report was to identify and find possible emission points for pathogenic micro-organisms inside a certain area that can cause problems for Stockholm Vattens water purification plants Norsborg and Lovö. The report will later be used to evaluate which risk points can be a threat to the water purification plants.  The risk area holds the biggest part of Ekerö, Botkyrka and also Salems. Ekerö is constantly emitting processed sewage water from all the different kind of sewage treatment works and that water can contain high amounts of pathogenic micro-organisms.  The private sewage is also contributing with emissions because some of them are not good enough to be approved by the standards today.  The demands for private sewage is not including pathogenic micro-organisms but is more directed to limit the emission of nutrients like phosphorus and nitrogen. Agriculture is also a possible source of emission of pathogenic micro-organisms when both manure and sludge can be used as nutrients for fields. Even the excrements from pasture lands can reach Mälaren with the surface water.A large advantage with Mälaren as a source of drinking water is the large water flow is diluting the pollutions that is emitted in to it. To ensure no pathogenic micro-organisms can pass through the water purification plants two different models exist to calculate a water purification plants resistance to different kinds of pathogenic micro-organisms. The models are called ODP (Optimal disinfection Praxis) and MRA (Microbiologic Risk Assessment). The information gathered in the report is later on going to be used in another computer model SeaTrack created by SMHI to predict particles movement in the eastern Mälaren and later on MRA to evaluate what kind of risks the different emission points have.

Browning of boreal freshwaters due to an increased export of terrestrial dissolved organic carbon (DOC) has been observed for some decennia. Drivers include recovery from acid deposition and changing climate and land cover. Lake Mälaren provides the Swedish capital Stockholm with drinking water and an increased future browning of the lake could demand more treatment to produce acceptable drinking water. Knowledge of what can be expected in a changing climate is therefore needed. The aim of this study was to evaluate; (1) The performance of the GWLF model simulations of hydrology and DOC export for 13 catchments draining into the Galten and Ekoln basins in lake Mälaren; (2) How simulated DOC export from the 13 catchments would change in response to climate scenarios RCP2.6, 6.0 and 8.5; and (3) If climate change impact on DOC export to lake Mälaren potentially will demand more treatment of the lake water in the future to produce acceptable drinking water to the Stockholm area. All data used were open access and include temperature, precipitation, discharge, total organic carbon (TOC) and water colour, land cover and soil types. In comparison to other studies, good model performance was found when simulating daily streamflow, baseflow, surface runoff, daily DOC loads and monthly DOC loads. Model simulations of DOC concentrations were less certain, but for some catchments similar results were obtained as in other studies. Increased air temperature resulted in higher simulated soil temperatures and a longer growing season. An increase in both annual precipitation and evapotranspiration resulted in only slight increase in simulated annual streamflow. There were, however, large seasonal impacts on streamflow with higher winter flows and lower spring flood. Annual DOC loads increased, mainly due to increased DOC concentrations over the whole year, as the annual streamflow did not change greatly. Increased winter streamflow and DOC concentrations resulted in large increases in DOC loads. The impact was larger for the higher emission scenarios. DOC loading to Galten and Ekoln increased in all future scenarios during winter, with a likely impact on DOC concentrations in the eastern basins as well. Increased loads to Ekoln are likely to impact the drinking water production of Stockholm more direct than the increases in Galten, as the Ekoln water has a shorter transit time to the drinking water withdrawals. The GWLF model shows much promise in predicting DOC concentrations and loads to lake Mälaren in a changing climate. To estimate the effects of DOC export to lake Mälaren on future drinking water production, further work also needs to be done on in-lake transport and processes. / Sjöar och vattendrag på nordliga breddgrader har under flera decennier blivit allt brunare. Orsaken är att löst organiskt kol, Dissolved Organic Carbon (DOC), som bland annat utgörs av humusämnen, transporteras till ytvatten från omkringliggande mark. De vanligaste förklaringarna till detta är en återhämtning från tidigare försurning orsakad av sulfatdeposition, klimatförändringar och en ändrad markanvändning. Mälaren är den primära dricksvattenkällan för Stockholm och om vattnet fortsätter bli brunare kan det innebära att reningsprocessen behöver ändras för att undvika produktion av hälsofarliga biprodukter i dricksvattnet. Det är därför viktigt att ta reda på hur ett ändrat klimat kan påverka export av DOC till Mälaren. Målet med den här studien var att undersöka tre frågor kopplade till framtida DOC i Mälaren. Den första var hur väl GWLF-modellen kunde användas på 13 avrinningsområden i Mälaren. Modellen simulerar vattnets väg från nederbörd till vattendrag samt hur DOC bryts ned och transporteras ut från marken. Den andra frågan var hur simulerad nedbrytning och export av DOC skulle påverkas av tre olika klimatscenarion, Representative Concentration Pathways (RCP), som baseras på tre olika nivåer av utsläpp av växthusgaser. Dessa var RCP2.6, 6.0 och 8.5, där högre nivåer av utsläpp av växthusgaser är kopplade till en högre siffra. Den tredje och sista frågan var att utvärdera om klimatförändringar kommer påverka hur mycket DOC som når Mälaren och ifall detta kan väntas påverka framtida dricksvattenproduktion i området. All data som har använts för att genomföra studien har varit så kallad “Öppna data”, som är fritt för alla att ladda ned, från både svenska, europeiska och andra internationella databaser. Data som använts är temperatur, nederbörd, vattenflöde, vattenkemi, vegetationstäcke och jordarter.  Modellen visade ett tillfredsställande resultat i att simulera dagligt vattenflöde och både daglig och månatlig DOC-export. Den var mer osäker på att simulera koncentrationerna av DOC, men i flera områden lyckades den prestera liknande som i många andra studier. Alla framtida klimatscenarier visade en ökning av nederbörd, luft- och marktemperatur, avdunstning och antal växtdagar. Det syntes en större påverkan vid högre utsläppscenarion och effekterna ökade för RCP6.0 och 8.5 mot slutet av detta sekel. För RCP2.6 kunde en återhämtning ses mot slutet av seklet på grund av en minskning av utsläpp av växthusgaser. Den högre årsnederbörden resulterade inte i motsvarande ökning i årsvattenflöde på grund av att även avdunstningen ökade. Simuleringen visade en säsongsbunden effekt på DOC-export med en ökning under vintermånaderna men ingen skillnad under sommaren. Koncentrationer av DOC ökade däremot under hela året, dock mer under vintern. Årsexport av DOC från de undersökta avrinningsområdena till de två bassänger i Mälaren som mottar vattnet, Galten och Ekoln, ökade för alla framtida klimatscenarion. Ökningen var ett resultat av ökad vinterexport då det under sommarmånaderna antingen inte fanns någon skillnad eller en liten minskning av DOC-export. Detta påverkar sannolikt även de östra bassängerna där Stockholm tar sitt dricksvatten. Ökad DOC-export till Ekoln skulle troligen påverka Stockholms dricksvattenproduktion mer eftersom bassängerna har ett direkt vattenutbyte. GWLF-modellen som användes här visade potential i att simulera DOC-export till Mälaren i ett ändrat klimat. För att uppskatta framtida påverkan av DOC-export på dricksvattenproduktionen kring Mälaren behöver även processer som sker i sjön undersökas.

Norrvatten produces and delivers drinking water to approximately 700 000 people in the northern part of the Stockholm region in Sweden. In their water treatment plant Görvälnverket, water from Lake Mälaren is purified. During the purification, sludge is produced. To be able to use the sludge as landfilling material, it must be dewatered. Polyacrylamide is used as a flocculant for this purpose. However, in the reject water leaving the sludge and discharged into Lake Mälaren, acrylamide monomers are often left as a rest product from the manufacturing of polyacrylamide. The problem is that acrylamide is toxic to living organisms.  The aim of this master thesis was to evaluate proposed water treatment techniques to reduce acrylamide in the reject water leaving Görvälnverket and reach Norrvatten´s goal of an acrylamide concentration below 0.10 µg/l. The water treatment techniques evaluated were ozonation, moving bed biofilm reactor and trickling filter. Along with that, oxidative stress and genotoxicity from the ozone were analysed. Also, the ability of Lake Mälaren to degrade acrylamide was evaluated. The ozone tests were performed in a pilot plant in a laboratory at IVL Swedish Environmental Research Institute (IVL Svenska Miljöinstitutet), the moving bed biofilm reactor- and the trickling filter test were performed in pilot plants at Görvälnverket and the degradation tests in water from Lake Mälaren were performed at Görvälnverket as well.  The results showed that ozonation of the reject water could reduce acrylamide in the reject water and fulfil Norrvatten´s goal of below 0.10 µg/l acrylamide. When an ozone dose of 0.70 mg/l was applied to the reject water with an acrylamide concentration of 2.5 µg/l, more than 98 % of the acrylamide was reduced. Furthermore, no oxidative stress or genotoxicity seemed to be generated from the ozonation. The moving bed biofilm reactor and the trickling filter did reduce the acrylamide by 80.77 % and 94.7 % respectively and the results suggested that they could be used to reach Norrvatten´s goal. Finally, the results indicated that water from Lake Mälaren could degrade acrylamide at a temperature of 15 °C in 4 days and in 8 °C in 13 days and reach the goal. / Norrvatten producerar och levererar dricksvatten till cirka 700 000 människor i norra delen av Region Stockholm i Sverige. I deras vattenverk Görvälnverket renas vatten från Mälaren. När sjövattnet renas produceras slam. För att slammet ska kunna användas som landfyllnadsmaterial måste det avvattnas. Polyakrylamid används som flockningsmedel i det syftet. I rejektvattnet som lämnar slammet och släpps ut i Mälaren finns ofta akrylamid monomerer kvar som en restprodukt från framställning av polyakrylamid. Problemet med detta är att akrylamid är toxiskt för levande organismer.  Syftet med detta masterexamensarbete var att evaluera föreslagna vattenreningstekniker för att reducera akrylamid i rejektvattnet som lämnar Görvälnverket och inte överstiga en akrylamidkoncentration på 0,10 µg/l som är Norrvattens mål. Vattenreningsteknikerna som evaluerades var ozonering, biofilmreaktor med rörlig bädd och biobädd. Utöver det var oxidativ stress samt genotoxicitet från ozoneringen analyserad. Dessutom var nedbrytningsförmågan av akrylamid i Mälaren testad. Ozonerings försöken utfördes i en pilotanläggning i ett laboratorium hos IVL Svenska Miljöinstitutet, testerna med biofilmreaktor med rörlig bädd och biofilter utfördes i pilotanläggningar på Görvälnverket och nedbrytningstesterna i Mälarvatten utfördes också på Görvälnverket.  Resultaten visade på att ozonering av rejektvattnet kan reducera akrylamid och uppfylla Norrvattens mål om en akrylamidkoncentration på mindre än 0,10  µg/l. När en ozondos på 0,70 mg/l applicerades i rejektvattnet med en akrylamidkoncentration på 2,5 µg/l reducerades mer än 98 % av akrylamiden. Vidare tycktes inte ozoneringen bidra till oxidativ stress eller genotoxicitet. Biofilmreaktorn med rörlig bädd och biofiltret reducerade akrylamid med 80,77 % respektive 94,7 %.  Resultaten visade att dessa tekniker skulle kunna användas för att nå Norrvattens mål. Utöver detta visade studien att vatten från Mälaren kan bryta ner akrylamid i 15 °C på 4 dagar och i 8 °C på 13 dagar och nå målet.

<p>Abstract</p><p>Consequence analysis ”worst case scenario” at Mälarhamnar AB Västerås</p><p>David Dotzsky</p><p>Mälarhamnar AB is a company that handle large amounts of oil, diesel, biofuel and petrol. That result in a lot of work to prevent accidents. The risks with modern technology is very small but it can’t be eliminated. This project is a continued investigation on a previous consequence analysis for Mälarhamnar AB. It is important to know which authorities who will be involved before and after a worst case scenario at the fuel depot. It is conclusive that the responsibility of each party that is involved is defined. The communication between the involved parties is also important for the most efficient way to deal with the problems that occur after a fire in the depot. The information have been gathered through communication with and information from the environmental and health protection agency in Västerås, Mälardalens fire and rescue association, Västerås municipality, county administrative board in Västmanland and the national agency of preparation for crises among others. The effects from a depot fire would threat people in Västerås if the wind is northeast, then all the pollutants reach the city core. A fire can also cause eutrofication in Lake Mälaren, which might lead to overgrowth of poisonous algae and lack of oxygen. The responsibility is divided on a lot of parties but Mälarhamnar AB is ultimately responsible in case of fire.</p><p>Nyckelord: ARC Miljö, bensin, cistern, myndighet, Mälaren, OKQ8, bränsledepå, olycka, petroleum, tillsyn.</p>