I anslutning till det ökade vetenskapliga intresset för relationen djur – människa ämnar jag här undersöka varför många hästmänniskor söker sig informella kunskapsvägar, vägar som inte sällan står i strid med hegemoniska diskurser och maktstrukturer inom den svenska hästvärlden. Mina frågeställningar är följande: Hur ser den formella kunskapsvägen i Hästsverige ut och varför tycks det finnas ett motstånd mot denna? Hur ser motståndet ut? Vad är det man väljer bort? Vad söker man istället? Materialet består av intervjuer med människor som valt informella sätt att nå kunskap om hästar, författarens egna erfarenheter samt texter som behandlar den svenska hästvärlden i stort. Resultatet kan sammanfattas i att människor dras till de informella kunskapsvägarna därför att dessa i större utsträckning än de formella betraktar hästen som en individ vars vilja och agens förtjänar respekt och förståelse.

This text conducts an analysis of familial bear-human relationships in Sámi, Finno-Ugric, and Russian folklore, supplemented by material culture. It explores the image of the bear as a member of human and non-human communities and his roles in human society. This study draws from oral tradition from Sápmi, Finland, and Russia, focusing on the material and the theoretical framework it is presented in. Critical assessment of the approaches to the subject of bear-human relationships are a major part of this thesis. It attempts to adopt new frameworks more mindful of Indigenous perspectives and employs oral tradition as a primary historical source that, supplemented by archaeological evidence, can provide a clear view of past beliefs and practices. The main goal of this thesis is deconstructing past approaches to Indigenous knowledge and culture, with a special focus on Russian scholarship, and analysing human-bear relationships with Indigenous outlooks in mind. / Denna text genomför en analys av familjära relationer mellan björn och människa i samisk, finsk-ugrisk och rysk folklore, kompletterad med materiell kultur. Den utforskar bilden av björnen som en medlem av mänskliga och icke-mänskliga gemenskaper och hans roller i det mänskliga samhället. Denna studie bygger på muntlig tradition från Sápmi, Finland och Ryssland, med fokus på materialet och den teoretiska ram som den presenteras i. Kritisk bedömning av förhållningssätten till ämnet björn-mänskliga relationer är en viktig del av denna avhandling. Den försöker anta nya ramar mer medvetna om inhemska perspektiv och använder muntlig tradition som en primär historisk källa som, kompletterad med arkeologiska bevis, kan ge en tydlig bild av tidigare föreställningar och praxis. Huvudmålet med denna avhandling är att dekonstruera tidigare förhållningssätt till ursprungsbefolkningens kunskap och kultur, med särskilt fokus på ryskt forskningtradition, och att analysera relationer mellan människa och björn med ursprungsbefolkningens synsätt i åtanke.