Syfte och frågeställningar Studien avser att kvalitativt undersöka det praktiska arbetet med motiverande samtal för personer med depression ur behandlares synvinkel, avseende uppfattningar, förhållningssätt samt erfarenheter. -          Hur tillämpas motiverande samtal på personer med depression av olika behandlare, avseende upplägg, genomförande och uppföljning? -          Vad har behandlare som använder sig av motiverande samtal på personer med depression för erfarenhet av det? -          Vad har behandlare för förhållningssätt till att motivera depressiva personer till fysisk aktivitet? Metod Kvalitativ forskning med intervjuer. Informanterna var fyra behandlare från nätverket MI Nordic, som tillämpade motiverande samtal för personer med depression. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades deduktivt genom kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Behandlarnas tillvägagångs- och förhållningssätt av motiverande samtal för personer med depression var likartad även om vissa variationer förekom. Samma var det med deras erfarenheter gällande styrkor, svårigheter och effekter. Behandlarna var positiva till att motivera depressiva personer till fysisk aktivitet, men ansåg att det inte alltid bör göras.   Slutsats Studien visade att motiverande samtal är en bra metod för att öka motivationen hos depressiva klienter, men att samtalsformen bör kombineras med någon behandling för depression. Ökad förståelse kring olika behandlares synsätt på området tillsammans med ökad medvetenhet kring de bakomliggande mekanismerna i ett förändringsbeteende kan på sikt bidra till att motiverande samtal utvecklas till en evidensbaserad behandlingsmetod för depression.

Thesis (M.A.)--Zhongguo wen hua xue yuan. / Reproduced from ms. copy. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record.

Motiverande samtal, MI, är en legitimerad samtalsmetod som används av professionella inom socialt arbete i syfte att motivera och främja en positiv utveckling hos klienter. I många verksamheter inom socialt arbete utgör MI en grund. Vi anser det viktigt att reflektera över denna metod som används i det praktiska sociala arbetet och stimulera till att ifrågasätta och problematisera det som är vedertaget och som då riskerar att tas för givet. Att lyfta de verksammas perspektiv på något centralt inom det praktiska arbetet med klienter motiverade oss till att genomföra denna studie. Vi ville därmed undersöka hur socialarbetare inom en kommun i Uppland förhåller sig till MI. Studien syftar vidare till att undersöka socialarbetares erfarenheter av MI som metod i ett förändringsarbete med klienters livssituation. Empowerment har utgjort en teoretisk ram och genomsyrat analysen av det material som samlats in genom tio intervjuer med socialarbetare. Forskningsansatsen har varit kvalitativ med fokus på socialarbetarnas subjektiva upplevelser. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk tolkande ansats där vi först kodat den insamlade datan och därefter sökt meningsenheter och utifrån den teoretiska ramen bildat teman. Dessa olika teman har sedan utgjort en struktur i studiens resultatkapitel. Resultatet visade att de flesta socialarbetare inte såg att MI har någon betydande påverkan på förändring av klienters livssituation och framhöll istället MI som ett empatiskt förhållningssätt. Flera nämnde att inre och yttre faktorer har större betydelse. Majoriteten av socialarbetarna menade att MI underlättade deras arbete på olika sätt och säkerställde klienten ett bra bemötande. Vidare utgjorde MI ett verktyg de kunde använda för att undvika att hamna i konflikt med klienten. Resultatet visade även att det finns en känsla av maktlöshet hos socialarbetarna när de ställs inför svårigheten att förhålla sig till verksamhetens lagar och regler och samtidigt försöka möta klientens olika individuella behov av hjälp. Studien bidrar till en förståelse för den kontext socialarbetaren befinner sig i samt till att lyfta olika erfarenheter av MI.

Forskning har visat att Motiverande samtal, Motivational interviewing (MI), främjar delaktighet, följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling och positiva livsstilsförändringar hos patienter. Inom den psykiatriska sluten–och öppenvården samt beroendevården möter sjuksköterskor patienter med allvarliga psykiatriska sjukdomar samt beroendesjukdomar såsom alkoholberoende. Forskning visar att följsamheten till ordinerad behandling är generellt låg vilket ofta leder till en försämring och återinläggning inom slutenvården. Gemensamt för många av dessa personer är att de är i behov av positiva livsstilsförändringar och bland annat i behov av att sjuksköterskor motiverar patienterna att följa ordinerad läkemedelsbehandling. Syftet var att undersöka betydelsen av MI vid psykisk sjukdom samt vid drogberoende för att möjliggöra en positiv livsstilsförändring. En litteraturstudie valdes som metod för att sammanställa befintlig forskning kring det valda problemområdet. Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna Cinahl och PsycINFO. Sexton vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att MI hade betydelse i att förbättra följsamheten till behandling och förhöjde motivationen bland patienterna till att göra positiva livsstilsförändringar inom beroendevården samt inom psykiatrin. MI hade positiv effekt vid rökavvänjning, missbruksproblematik och vid följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling. Slutsatsen var att MI enskilt eller kombinerad med andra behandlingsmetoder kan användas av sjuksköterskor inom den psykiatriska- och beroendesjukvården för att möjliggöra en positiv livsstilsförändring bland patienterna.

Background: Atrial fibrillation (AF) is common in patients presenting with myocardial infarction (MI). Percutaneous coronary intervention (PCI) has been shown to improve cardiovascular outcomes in MI. However, outcomes of PCI in AF patients presenting with MI remains largely unknown. Methods: We analyzed the Nationwide Inpatient Sample (NIS) database to calculate the age adjusted mortality rate for PCI in AF patients presenting with MI between 2002 and 2011, in adults over 40 years of age. This was then compared to the mortality rate for PCI in non-AF patients with MI. Specific ICD-9-CM codes were used to identify patients and outcomes. Results: Of 3,226,405 PCIs done during the study period, 472,609 (14.6%) PCIs were done on AF patients of which 137,870 PCIs were for MI. About 60% of these patients were male. Patients with AF were older (71.3 ± 10.6 years). Overall the number of PCIs shows a declining trend from 2002 to 2011, but for MI patients the number of PCIs appears stable over the years. The age adjusted in-hospital mortality following PCI in MI was significantly higher in AF group compared to the non-AF group (190.24 ± 17.21vs 109.08 ± 5.89 per 100,000; P < 0.01). This trend was seen during the entire study period. Conclusions: AF is prevalent in MI patients undergoing PCI. AF is associated with increased mortality following PCI for acute MI. AF is not a benign arrhythmia in MI patients and close attention is warranted in these patients to improve mortality.

Ohälsosamma levnadsvanor så som dålig kost och brist på fysisk aktivitet leder till övervikt och fetma hos barn och ungdomar idag. För att inte de ohälsosamma levnadsvanorna ska ge framtida komplikationer är det viktigt att se till att barn och ungdomar får den hjälp de behöver för att motiveras till en beteendeförändring så tidigt som möjligt. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod för att få individer motiverade till en förändring. Denna studie kommer att fokusera på just hälsosamma levnadsvanor. Olika hälso- och sjukvårds professioners använder motiverande samtal som metod för att stödja en beteendeförändring hos överviktiga ungdomar. Därutifrån har syftet till denna studie skapats vilket är att undersöka professionernas upplevelser av hur metoden fungerar på barn och ungdomar med övervikt. Studien har en kvalitativ insats som inkluderade intervjuer med sex stycken professioner. Intervjuerna spelades in och analyserades. Resultatet av studien visade att professionerna upplevde MI som en mycket positiv och användbar samtalsmetod och att kontinuitet behövdes för att upprätthålla kunskapen. Möjligheterna med att använda MI menar de professionella är att de ofta kan se en positiv förändring hos patientens beteende samt att de ser positivt på användningen av MI i framtiden. Författaren anser att det är viktigt att fortsätta utbilda personal som jobbar med människor inom MI då samhället troligtvis kan “spara” både pengar och tid hos personalen genom att använda MI i exempelvis primärvården. / The unhealthy lifestyles such as poor diets and lack of physical activity can lead to overweight and obesity for children and adolescents today. To not have the unhealthy lifestyles lead to future complications it’s important to give them the help and support they need to get motivated to change theirs behavior. Motivational interviewing (MI) is a method to help people change their behavior, this study will focus on a healthy lifestyle changes. A profession in healthcare uses the MI as a method to support the lifestyle change for children and adolescents with obesity. The purpose of this study is to examine what the professions experiences is concerning how the method works with children and adolescents with overweight. This study has used a qualitative method with six interviews. The interviews were recorded and analyzed. The result of this study showed that professions experiences MI as a very positive and useful method, also that the professions needed to use the method continuity to maintain the knowledge. The potential of MI as a method was that the professions often could see a positive change in the patient and the respondent had a positive view in using MI in the future. The author of this study believes that it’s incredibly important to keep working with MI as it probably can "save" money both for society and the work hours for professions in healthcare.

Syftet med studien var att undersöka klienternas och socialarbetarnas upplevelse av metoden motiverande samtal (motivational interviewing, MI), vilket besvaras genom frågeställningarna; hur upplever klienten kontakten med socialarbetaren som använder MI och vad är socialarbetarens upplevelse av MI metoden. Studien är genomförd med en triangulerande kvalitativ metod där studiens syfte blir belyst från tre olika perspektiv. Empirin baseras därför på två stycken intervjuer med klienter, två stycken intervjuer med socialarbetare och två stycken inspelade verkliga MI-sessioner mellan klient och handläggare. Som teoretisk referensram har resultatet analyserats utifrån begreppet empowerment. Resultatet visar att relationen mellan socialarbetare och klient är en avgörande faktor för att kunna bryta ett destruktivt beteende. Att formulera delmål på vägen mot ett större mål anser samtliga informanter vara av stor vikt i förändringsarbetet. Klienten har ett egenansvar om att förändra sin livssituation, där den ena klienten ställer sig negativ till eget ansvar. Båda klienterna berättar att, när de befunnit sig i ett aktivt missbruk har kontakten med socialtjänsten endast handlat om att få pengar eller utnyttja systemet på något sätt. I denna fas finns inte någon motivation att förändras, vilket leder till svårigheter. Resultatet visar att klienterna har upplevt sin handläggare som stöttande och en trygghet i processen att bli fri från sitt missbruk. / The aim of the study was to investigate the clients 'and the social workers' experience of the method of motivational interviewing, which is answered by the questions; how do clients experience the contact with social workers who use MI as a method and what is the social worker's experience of MI as a method. The study was conducted with a triangulation qualitative method where the purpose of the study was illuminated from three different perspectives. The empirical data is therefore based on two interviews with clients, two interviews with social workers and two MI-recorded real-sections between the client and the social worker. As a theoretical framework, the result has been analyzed based on the concept of empowerment. The result shows that the relationship between social worker and client is an essential factor to break destructive behavior. All of the informants believes that formulating partial goals is an important part in the changing process. The client has a personal responsibility to change their situation, one client is negative to that responsibility. Both of the clients report that, when in an active addiction, the contact with the social services only were about gain money or use the system. In this phase there is no motivation to change, which leads to difficulties. The results show that clients have experienced their administrators as supportive and secure in the process of becoming free from their addiction.

MI (Motivational Interviewing) är en samtalsmetod som avser att förbereda individer för förändringar. Socialstyrelsen (2004) anger i sina riktlinjer att svensk skolhälsovård ska använda evidensbaserade metoder i det hälsopedagogiska arbetet. Fortlöpande utbildning i MI har genomförts de senaste åren. Skolsköterskan har en god inblick i skolelevers hälsoläge avseende ohälsosamma levnadsvanor, och har dessutom en möjlighet att påverka dessa. Syftet med studien är att undersöka skolsköterskors användning av MI i sitt omvårdnadsarbete med gymnasieelever. Som omvårdnadsteoretisk ram användes Dorothea Orems egenvårdsteori samt Aaron Antonovskys salutogena perspektiv. Studien är en kvantitativ stickprovsundersökning. Enkätfrågorna omfattar skolsköterskors användning av MI i dagligt arbete, MI-teknikens grundprinciper samt eventuella behov av stöd och handledning för att vidmakthålla sina kunskaper i MI-tekniken. Resultatet visar att skolsköterskor använder MI i sitt omvårdnadsarbete i stor utsträckning och att metoden anpassas för implementering i det dagliga arbetet. Majoriteten anser att MI-metoden fungerar bättre än traditionell rådgivning vid livsstilsförändringar. Begränsningar utgjordes dock av grundprincipen att uppmärksamma förändringsprat hos eleven, samt att det finns ett stort behov av handledning och stöd för att vidmakthålla MI-kunskaperna. I vidare forskning skulle det vara intressant att undersöka vilket stöd och handledning det finns behov av och hur stöd och handledning bör utformas. / MI (Motivational Interviewing) is a conversational approach designed to prepare individuals for changes. Social Board specifies in its guidelines to Swedish school health services that they should use evidence-based practices in the health pedagogic work. Continuous education in MI has been implemented in recent years. School nurses have a good insight into the school students´ health mode for unhealthy living habits, and they also have an opportunity to influence these. The purpose of the study is to examine school nurses´ use of MI in their nursing work with secondary school students. Dorothea Orem’s self-care theory and Aaron Antonovsky’s salutogenic perspective were used as a theoretical frame. The study is a quantitative sampling. Survey questions covered the school nurses´ use of MI in daily work, MI-technique fundamentals, along with any need for assistance and guidance in order to maintain their skills in MI-technology. The result shows that school nurses are using their nursing work extensively and that the method adapts for implementation in their daily work. The majority believes that the MI-method is working better than traditional advice at lifestyle changes. Limitations, however, consisted of the basic principle of paying attention to the students talk about change and that there is a great need for mentoring and support to maintain the knowledge of MI. In further research, it would be interesting to study support and what guidance is needed and how guidance should be designed.

Bakgrund: Vårdpersonal kan hjälpa patienter skapa motivation inför en beteendeförändring med motiverande samtal (motivational interviewing, MI). MI är en form av vägledning som hjälper patienter framkalla egna argument för en förändring. MI främjar även samarbetet mellan vårdpersonal och patient. Syfte: Att undersöka sjukgymnasters upplevelser av MI vid patientmöten.  Metod: Fyra sjukgymnaster som ansåg sig arbeta med MI intervjuades i en semistrukturerad intervju. Intervjumaterialet bearbetades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Sjukgymnasterna hade övervägande positiva upplevelser av MI och upplevde att MI är bra då patienter ska genomgå en beteendeförändring. Sjukgymnasterna upplevde också att de får en bättre bild av patientens situation och ett bättre samarbete med patienten med hjälp av MI. Sjukgymnasterna upplevde att det förekommer vissa svårigheter med användandet av MI och att några patientkategorier kan försvåra arbetet. Dock upplevde de att deras arbete blivit bättre med MI och att patienten är mer delaktig i sin behandling. Slutsats: Sjukgymnasterna upplever att MI förändrat deras arbetssätt och förhållningssätt till det positiva. Författarna anser att det vore bra att göra större och kvantitativa studier för att kunna generalisera resultatet till en större population. / Background: Healthcare professionals can help patients create motivation for a behavioral change through motivational interviewing, MI. MI is a form of guidance to help patients develop their own arguments for a change. MI also promotes collaboration between healthcare professionals and patients. Objective: The purpose of this study was to study physiotherapist’s experiences of MI in patient care. Method: Four physiotherapists who considered themselves to work with MI were interviewed in a semi-structured interview. The interview material was analyzed through a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The physiotherapist’s experiences of MI were generally positive. The physiotherapists experienced that MI is good when patients are going to have a behavioral change. The physiotherapists also felt that they get a better picture of the patient´s perspective and better cooperation with the patient using MI. The physiotherapists felt that there are some difficulties with the use if MI as well as some categories of patients that can complicate the work. However, they feel that their own work has been improved with MI and that the patient is more involved in their treatment. Conclusion: The physiotherapists felt that MI changed their approach and attitude in a positive way. The authors think it would be good to do bigger and quantitative studies in order to generalize the results to a larger population.

Bakgrund: MI är en metod för rådgivning och för att hjälpa individen att hitta och bibehålla motivation till förändrat beteende. På senare år har metoden börjat användas även inom tandvården. Syfte: Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt sammanställa effekten av MI på parodontala sjukdomar och karies hos barn, ungdomar och vuxna. Metod: Studien består av en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar har tagits fram genom sökningar i databaserna PUBMED, DOSS, Medline, Psychinfo och CINAHL som sedan granskats och sammanställts. Sjutton artiklar har utvalts utifrån de inklusion/exklusion kriterier som fanns. De studierna som blev inkluderade i resultatet har blivit granskade med hjälp av en mall för att kunna identifiera studiernas värde för litteraturstudien. Resultat: De utvalda artiklarna var från Frankrike, Kanada, Kina, Tyskland, Iran, Indien, Serbien, Spanien, Sverige och USA. Ungefär hälften av artiklarna påvisade ett positivt resultat för patienter som genomgått MI-samtal i kombination med vanlig behandling jämfört med kontrollgrupper. Den andra hälften såg inga dylika resultat. Slutsats: Metoden tycks ha effekt i vissa sammanhang men inte i andra. En faktor som inte visade någon påverkan på effektiviteten av MI var patienternas ålder. Ytterligare forskning krävs för att fastställa vilka faktorer som påverkar resultatet vid användning av MI inom tandvården. / Background: MI is a method for counseling and for helping individuals find and maintain motivation for change of behavior. In later years the method has also seen some use in dental care.   Aim: To study the effect of MI on parodontal diseases and caries in children, adolescents and adults.   Method: The study design was a literature review where scientific articles were gathered by searching through databases like for example PUBMED, DOSS, Medline, Psychinfo and CINAHL and then scrutinized and summarized. Seventeen articles were selected according to existing inclusion-/exclusion criteria. The included studies were reviewed with a modified review template to present studies of strong/moderate value.     Result: The selected articles were from Canada, China, France, Germany, Iran, India, Serbia, Spain, Sweden and USA. About 50% of the articles indicated a positive result for patients who undertook MI-sessions in combination with regular treatment, compared to control groups. The other half could see no such results.   Conclusion: The method seems to have effect in some instances but not in others. A factor that showed no alteration of MI effectiveness was the patients’ age. Further research is required to determine what factors might influence the outcome of using MI in dental care.