The labour market in Sweden is highly gender segregated. One of the sectors where this is visible is within the forestry sector, whereas of 2020, only 11 percent of the working force were female. Research has shown that in male dominated sectors, male domination is upheld through organizational structures, norms, processes, and relations. In these sectors, women are controlled and subordinated by various means. In the Swedish forestry industry, women established a non-male network after their Me Too hashtag #slutavverkat as a way to keep the focus on the question of gendered structures. This study examines how women experience working in the Swedish forestry sector and how a network for non-males influences this experience. A phenomenological approach inspired the study. The data consists of 10 interviews with women, working or who have recently worked, in the forestry industry and all members of the non-male network. The theoretical framework consists of Acker (2012) and Ahmed (2006), which unfold a deeper sociological understanding of gendered structures and belonging, passing and non-passing in organizational spaces. The results show that women experience belonging due to the shared interest in the forestry sector but need to relate to the male dominance of the sector in different ways. Moreover, women experience problems to pass without being stopped or questioned and need to manage situations individually due to the male dominating processes in the sector. By participating in a non-male network women can negotiate the female body and reframe their experiences, making them feel more accepted in the sector and less alone.

On the Swedish labor market, there is gender segregation within various professions and a dominance of men in leadership positions. Female leadership in male-dominated industries has increased recently, which has brought challenges as these industries and work roles are traditionally associated with male norms. The purpose of this study is to examine how female leaders experience that they behave and how they experience and handle the treatment at four male-dominated industrial companies. Previous research mainly emphasizes the challenges faced by women in male-dominated industries and leadership positions, and reflects few benefits. This qualitative study is based on material collected through semi-structured interviews with six female leaders in male-dominated industries. The results show that how the female leaders experience that they behave and are treated by colleagues and customers at male-dominated industrial companies differs, but that the majority feel that they adapt to the male norm and are treated differently because they are women. The empirical data also shows that the female leaders' use of different strategies in some cases indicates that they challenge the male norm within the industrial company. / På den svenska arbetsmarknaden finns en könssegregering inom olika yrken och en dominans av män inom ledarskapspositioner. Kvinnligt ledarskap på mansdominerade industriföretag har ökat på senare tid vilket har medfört utmaningar då dessa industrier och arbetsroller traditionellt sett förknippas med manliga normer. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnliga ledare upplever att de beter sig och hur de upplever och hanterar bemötandet på fyra mansdominerade industriföretag. Tidigare forskning betonar främst den problematik som finns i mansdominerade branscher och inom ledarskapspositioner för kvinnor, och skildrar få fördelar. Denna kvalitativa studie baseras på material insamlat via intervjuer med sex kvinnliga ledare på fyra olika mansdominerade industriföretag. Resultatet visar att hur de kvinnliga ledarna upplever att de beter sig och blir bemötta av kollegor och kunder på mansdominerade industriföretag skiljer sig åt, men att majoriteten upplever att de anpassar sig till mansnormen och blir bemötta annorlunda på grund av att de är kvinnor. Empirin visar även att de kvinnliga ledarnas användning av olika strategier i vissa fall indikerar att de utmanar mansnormen inom industriföretaget.

The aim of this study is to investigate and describe the perceptions women has of being in middle management position in male-dominated industries. Five qualitative semi-structured interviews have been conducted, and the empirical material analyzed from a phenomenographic perspective. The analyzed data resulted in four categories; Job satisfaction is strengthened by the feeling of security, the Organization task-orientation has a negative impact on the leadership, Traditional notions of masculinity and femininity requires adaptation, Good leadership requires some special features. Conclusion show that women in middle management-positions perceived to have strong support in their management role in the male-dominated industries, however, there are indications that these industries also require a certain type of leadership behavior. Women consider themselves even perceive a shift in the focus of what should be prioritized depending on which department they are in. Male-dominated departments often leads to down prioritizing relationship-oriented tasks, as the women think is an essential part of leadership

Problemformulering: Kunskap om ledarskapets inverkan på riskbeteende och genusföreställningar som framträder i det riskförebyggande arbetet är begränsad och flera studier föreslår att forskningen ska utökas. Genom att undersöka första linjen-chefers uppfattningar av riskbeteenden för att se vilka föreställningar om kvinnor och män som framträder kan en ökad förståelse nås för hur chefer själva upplever att de påverkar, upprätthåller eller förändrar riskbeteenden i arbetsmiljön i förhållande till genus och maskulinitetsnormer. Studien kan ge viktiga implikationer för chefer att arbeta med ur ett genusmedvetet perspektiv för att främja en trygg säkerhetskultur inom mansdominerade branscher. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva, ur ett genusperspektiv, första linjen-chefers uppfattningar av riskbeteenden inom yrket fordonsmekaniker och -reparatörer. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio första linjen-chefer inom fordonsmekaniker och -reparatörbranschen. Datainsamlingen analyserades med en fenomenografisk analys. Huvudresultat: Analysen resulterade i sex beskrivningskategorier som gemensamt beskriver första linjen-chefernas uppfattningar av riskbeteenden inom branschen ur ett genusperspektiv. Chefernas uppfattning var att informella ledare, jargong och kvinnors riskbeteende påverkar riskbeteende och därmed säkerhetskultur i branschen. Chefernas uppfattning var också att de påverkar riskbeteenden och säkerhetskultur genom att vara förebilder och ledare samt genom att använda informella ledare som hjälp. Slutsats: Det framgår av resultatet att cheferna beskriver en situation där riskbeteenden påverkas av informella ledares riskbeteenden och där kvinnor och mäns riskbeteenden beskrivs bero på det biologiska könet. Arbetsmiljöarbete med ett genusperspektiv kan bidra med kunskap om att genus är socialt konstruerat och att män och kvinnor inte beter oss olika för att vi har biologiskt olika kön, utan på grund av socialt konstruerade förväntningar på hur vi bör bete oss. Resultatet går i linje med studiens teoretiska ramverk, att kvinnor och mäns riskbeteende beskrivs som olika på grund av det biologiska könet vilket kan påverka riskbeteende. / Aim: The aim was to investigate and describe, from a gender perspective, first-line managers' conceptions of risk behavior in the profession of automotive mechanics and repairers. Method: A semi-structured interview study was conducted on ten first-line managers. The data collection was analyzed with a phenomenographic analysis. Main results: The analysis resulted in six description categories: The managers' conceptions were that informal leaders, jargon and women's risk behaviour affect risk behaviour and thus safety culture. Managers also believed that they influence risk behaviors and safety culture by being role models and leaders, and by using informal leaders for help. Conclusion: Managers describe a situation where risk behaviours in the industry are mostly affected by the risk behaviours of informal leaders and where women and men's risk behaviours are described as due to the biological sex. Promoting occupational health from a gender perspective in male dominated industries can contribute with knowledge that risk behaviour is affected by socially constructed expectations of how we should behave.

Syftet med denna studie var att undersöka medarbetares sexistiska attityder samt hur de skattar arbetstillfredsställelse och sociala relationer på sin arbetsplats. Detta genomfördes på en organisation i en mansdominerad bransch. Urvalet bestod av 600 anställda inom depånätet på den aktuella organisationen. Medarbetare och chefer besvarade en webbenkät som innehöll frågor gällande sexism-, arbetstillfredsställelse-, sociala relationer och ett antal bakgrundsfrågor. Data analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 22 med hjälp av tre hierarkiska regressionsanalyser. Resultatet visade att det inte finns någon signifikant samvarians mellan antal kvinnor på en depå och sexistiska attityder. Däremot framkom att män och medarbetare i högre grad än kvinnor och chefer har sexistiska attityder samt att chefer skattar högre på både sociala relationer och arbetstillfredsställelse än medarbetarna. / The purpose of this study was to investigate sexist attitudes among employees and how they value job satisfaction and social relations at their workplace. This was carried out in a male-dominated organization. The sample consisted of 600 employees within the depots of the current organization. The employees answered a web survey which contained questions about sexism-, job satisfaction-, social relations and a number of background questions. The data were analyzed using IBM SPSS Statistics 22 where three hierarchic regressions were performed. The result showed that there was no significant covariance between the number of women on a depot and sexist attitudes. However, it was found that men and workers to a greater degree than women and executives showed sexist attitudes and that executives got a higher score than workers on both social relations and job satisfaction.

IT-branschen har under de senaste åren kommit att bli allt viktigare för Sveriges ekonomi eftersom branschen omsätter och exporterar IT-tjänster för höga belopp. Därtill har branschen stor inverkan på Sveriges sysselsättning, således har IT-branschen ett stort inflytande på det svenska samhället. I och med hög tillväxttakt och digitaliseringstrend råder det emellertid kompetensbrist inom IT där det behövs ny personal inom flera yrkeskategorier. Att åtgärda kompetensbristen som råder inom IT-branschen är väsentlig, annars riskerar tillväxttakten avta vilket skulle vara ett hårt slag för Sveriges ekonomi. Trots brist på arbetskraft och hög efterfrågan är kvinnor underrepresenterade i IT-branschen. Tidigare forskning visar att arbetsmiljön inom IT-branschen på olika sätt utgör barriärer för kvinnliga anställda som innebär att de byter yrke, lämnar branschen och har svårt att avancera. Få studier har emellertid undersökt kvinnliga ledares upplevelser inom IT-branschen. Detta är ett väsentligt forskningsområde eftersom fler kvinnliga ledare kan resultera i att fler kvinnor söker sig till IT-branschen vilket är essentiellt för att möta rådande kompetensbrist och ur ett jämställdhetsperspektiv.  För att få en djupare förståelse över kvinnliga ledares situation och hur de motiveras i sitt ledarskap utgår denna uppsats från konceptet Motivation Att Leda (MTL), det introduceras som ett koncept för att undersöka hur individuella skillnader kan förklara skillnader i motivation inför ledarrollen. Få studier har undersökt sambandet mellan arbetsmiljö och motivation att leda, därav ämnar denna uppsats besvara följande frågeställning:  Hur påverkar arbetsmiljön kvinnliga chefers motivation att leda inom den svenska IT-branschen? För att besvara på studiens frågeställning har vi med semi-strukturerade intervjuer undersökt nio kvinnliga chefer inom svenska IT-branschen om hur arbetsmiljön påverkar deras motivation att leda. Resultaten visar att kvinnliga chefernas MTL stärkts genom att erhålla och tillhandahålla psykosocialt stöd på arbetet samt att få empowerment i sin yrkesroll. Därtill visar sig en traditionell organisationsstruktur försvagar MTL.  Resultaten i vår studie bidrar med teoretiska insikter där studien erbjuder ny kunskap om MTL som koncept och sambandet mellan arbetsmiljö och MTL. Vidare ges det praktiska rekommendationer för relevanta intressenter såsom arbetsgivare, handledare och kvinnliga chefer som kan använda sig av studiens resultat för att bibehålla och utöka utbudet av kvinnlig arbetskraft inom IT.

This study has had the purpose to explore, identify and develop a greater understanding of how females construct their identity as leaders. The focus of this study has been on eight female leaders with sufficient profession, knowledge and experience within male-dominated small and medium enterprises in Sweden and the Netherlands, where a comparison has been made between them. A qualitative study has been conducted where the focus has been on the abductive research approach. Together with this, semi-structured interviews have been used in order to arrive at the final research result. With careful consideration of research methods, ethical aspects, research quality and other essential aspects within the research, the study may thus be classified as credible with a high degree of validity. Nevertheless, the result of the study may not be generalized for the entire population, but since the selected participants are considered to possess sufficient knowledge and profession, their perceptions are considered essential and trustworthy in the research of female leadership and identity. After the collection of theoretical and empirical material regarding the notions of female leadership and identity, the results showed that aspects such as characteristics, adaptation, culture and obstacles within male-dominated industries had an (conscious and/or unconscious) influence on how the females construct their identity as leaders. The empirical results showed that a lot of aspects differ individually, and not nationality. In addition, we hope that this research will contribute to further interest in examining female leadership and identity. We believe that if a leader is aware of aspects that might influence the leadership and consequently, the identity, it might create a better leadership in general which may have an essential impact on the individual herself, the organization and the society overall.

Trots att Sverige anses vara ett av de ledande länderna inom jämställdhet så har vi en utav de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa med en tydlig uppdelning mellan var vi finner en majoritet av män och en majoritet av kvinnor på arbetsmarknaden. I här studien har kvinnor som arbetar i två av de största skogsföretagen i Värmland intervjuats med syftet att undersöka erfarenheter av att ta sig till och arbeta i en mansdominerad sektor för att identifiera faktorer som bidrar till att upprätthålla en könssegregerad arbetsmarknad. Detta görs utifrån frågeställningarna; Vilka faktorer har präglat kvinnors intåg i den mansdominerade branschen? Vilka upplevelser präglar erfarenheten av att vara kvinna i en mansdominerad bransch? Arbetet använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmaterial. Det teoretiska ramverket utgörs av Berger och Luckmanns (1991) ‘Social construction of reality’, West och Zimmermans (1987) teori om att göra kön samt Kanters (1993) ‘Men and women in the corporation’. Resultatet visar på att deltagarnas resa till skogsindustrin har präglats av familj, uppväxtort och utbildning. I förhållande till vad de har mött när de väl kommit in i industrin så har även individens självbild i relation till bilden av vem som anses passa in i skogsindustrin identifierats som en möjlig påverkansfaktor i kvinnors intåg i skogsindustrin. I resultatet framgår det att deltagarna har en uppfattning av skogsindustrin som välkomnande och tillgänglig för alla typer av människor. Trots det så har en bild av hur man behöver vara för att trivas i skogsindustrin identifieras i materialet. Bilden som målas upp är närmare ett maskulint ideal medan feminina egenskaper läggs fram som mindre fördelaktiga. Deltagarna upplever inte att de har mött någon särbehandling mot dem baserat på deras kön, däremot så framgår det i deltagarnas berättelser om hur det är att vara kvinna i en mansdominerad industri att det finns erfarenheter där de möts av motstånd, ifrågasättanden och press på att anpassa sig efter det rådande idealet. Avslutningsvis identifieras dessutom ett mönster av att kvinnor följer andra kvinnor inom organisationen, något som läggs fram som kan agera både som ett hinder och en språngbräda för kvinnor i organisationerna. Sammantaget antyder resultatet att gamla värderingar fortfarande lever kvar i organisationen och riskerar att producera och reproducera könssegregationen på arbetsmarknaden samtidigt som deltagarna själva inte delar den uppfattningen. / Despite being considered one of the leading countries in gender equality, Sweden has one of the most gender-segregated labour markets in Europe, with a clear division between where a majority of men and a majority of women are found in the workforce. This study interviewed women working in two of the largest forestry companies in Värmland, with the aim of investigating their experiences of entering and working in a male-dominated sector, in order to shed light on factors that contribute to maintaining a gender-segregated labour market. The research questions addressed in this study are: What factors have influenced women's entry into the forest industry and what shapes the experience of being a woman in the forest industry? The study employs a qualitative method using semi-structured interviews as the data collection material. The theoretical framework is based on Berger and Luckmann's (1991) "Social Construction of Reality," West and Zimmerman's (1987) theory of "doing gender," and Kanter's (1993) "Men and Women in the Corporation". The results indicate that participants' journey into the forestry industry has been influenced by family, place of upbringing and education. In addition to the factors encountered upon entering the industry, the individual's self-image in relation to the perception of what kind of person fits into the forestry industry has also been identified as a possible influencing factor in women's entry into the industry. The results reveal that participants perceive the forestry industry as welcoming and accessible to all types of people. However, a certain image of what it takes to thrive in the industry is presented in the material. The image portrayed is closer to a masculine ideal, while feminine qualities are presented as less advantageous. Participants do not perceive any differential treatment based on their gender; however, their narratives about being a woman in a male-dominated industry highlight experiences of encountering resistance, questioning, and pressure to conform to the prevailing ideals. Furthermore, a pattern is identified where women follow other women within the organization, which is presented as both a barrier and a stepping stone for women in these organizations. In summary, the results suggest that old values still persist within the organization and risk perpetuating gender segregation in the labour market, despite the participants themselves not necessarily sharing that perception.

Följande examensarbete ämnar undersöka och förmedla en djupare bild av kvinnliga ledares upplevelse av att leda i den svenska bygg- och anläggningsbranschen. Uppsatsen är en kvalitativ studie där åtta kvinnliga ledare djup-intervjuats om deras personliga upplevelser gällande de utmaningar som de navigerat sig genom under sitt avancemang i arbetslivet. Dessa utmaningar är i denna studie uppdelade i fem kategorier för att skapa en tydlighet för läsaren genom uppsatsen. Syftet är att generera en större förståelse för de utmaningar som kvinnliga ledare förhåller sig till, vilket i sin tur kan bidra till att utvecklingen går framåt inom branschen. Samt att undersöka om tidigare forskning kring de metaforer som används för att beskriva dessa utmaningar går att tillämpa på kvinnornas upplevelser av bygg- och anläggningsbranschen. Urvalet till studien omfattar åtta kvinnliga ledare med befattningar som platschef och arbetsledare, där majoriteten av den grupp som de leder består av män. Resultatet av studien visade att tidigare forskning gällande teorin om glaslabyrinten passar in på upplevelserna kvinnorna hade från sina karriärsliv, och andra föregående metaforer anses mindre relevanta i sammanhanget. Inledningsvis uttryckte flertalet av intervjupersonerna att de inte upplevde några svårigheter att leda i branschen. Under intervjuerna uppdagades dock flera faktorer som kvinnorna tidigare inte upplevt som utmaningar, men som författarna till studien tolkar som svårigheter de fått förhålla sig till. Detta uppfattar författarna till uppsatsen vara en del av en copingstrategi för att hantera den rådande kulturen och således bli accepterad och respekterad av sina medarbetare. Dock framkom det i studien att den svenska bygg- och anläggningsbranschen på senare tid haft en positiv utveckling, men för att ytterligare förbättringar ska kunna genomföras behöver dessa utmaningar fortsätta att uppmärksammas i samhället. / This thesis aims to investigate and convey a deeper picture of female leaders' experience of leading in the Swedish construction industry. The essay is a qualitative study in which eight female leaders were interviewed in depth about their personal experiences regarding the challenges they navigated around during their advancement in working life. These challenges are in this study divided into five categories to create clarity for the reader through the essay. The aim is to generate a greater understanding of the challenges that female leaders face, which in turn can contribute to progress in the industry. As well as investigating whether previous research on the metaphors used to describe these challenges can be applied to women's experiences of the construction industry. The sample for the study includes eight female leaders with positions such as site manager and supervisor where the majority of the group they lead consists of men. The results of the study showed that previous research regarding the theory of the glass labyrinth fits the experiences the women had from their career lives and other preceding metaphors are considered less relevant in the context. Initially, the majority of the interviewees expressed that they did not experience any difficulties in leading in the industry. During the interviews, however, several factors were discovered that the women previously did not experience as challenges, but which the authors of the study interpret as difficulties they had to deal with. The authors perceive this to be part of a coping strategy to deal with the prevailing culture and thus be accepted and respected by their employees. However, it emerged in the study that the Swedish construction industry has recently had a positive development, but in order for further improvements to be implemented, these challenges need to continue to be noticed in society.