No description available.

Bakgrund: Manlig omskärelse är vanligt förekommande inom flera religioner och folkslag. På grund av invandringen har manlig omskärelse blivit vanligare även i Sverige, vilket har medfört att landsting och kommuner numera fått laglig rätt att utföra ingreppet när det finns behov eller förfrågningar om det. Medicinska besvär i underlivet kan även leda till att ingreppet utförs som behandling. Syftet: var att beskriva mäns uppfattningar av att vara omskurna. Metod: En kvalitativ intervjustudie som baserades på sex intervjuer med omskurna män. Analysen av materialet följde Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys. Resultat: Religionen var den främsta orsaken som angavs som skäl till varför manlig omskärelse utfördes. Informanterna framförde bättre hygien i underlivet och behagligare samlag samt större känsla av samhörighet vilket ledde till välbefinnande oberoende på orsak till ingreppet. Uppfattningar om mindre risk för infektioner och könssjukdomar fanns men är inte vetenskapligt bevisade. Resultatet visade på uppfattningar om att det är lämpligast att utföra ingreppet så tidigt som möjligt, främst under de första månaderna efter ett barns födelse. Slutsatser: Majoriteten av informanterna hade inga negativa uppfattningar om omskärelse. Ingreppet förknippades starkt till minskad risk för infektioner samt god hygien och sexualitet. Männens uppfattning var att utföra ingreppet på spädbarn för att undvika minnen av rädsla och smärta.

Uppsatsen syftar till att belysa konflikten mellan religionsfriheten och barnens rättigheter angående manlig icke-medicinsk omskärelse genom att studera propositionen till lagen SFS (2001:499) om manlig omskärelse. Ett rättssociologiskt perspektiv kommer antas för att kunna studera lagen utifrån en moral- och normvetenskaplig ansats och inte ett strikt juridiskt förhållningssätt. Den etiska debatten som finns angående manlig omskärelse kommer därför analyseras utifrån sex stycken vetenskapliga artiklar för att belysa moraliska argument och se på vilka sätt de liknar på propositionens argument och vilka moraliska överväganden som framgår i propositionen. För att göra detta kommer en argumentationsanalys att användas som metod för att kunna lokalisera argument i både den etiska debatten och propositionen. Det slutliga resultatet av studien är att argumentationen som förs i propositionen är vinklad och tar endast upp de argument som inom den etiska debatten skulle räknas till för omskärelse. Normen genom propositionen är att föräldrarna har en bestämmanderätt över sina barn som inte ifrågasätts och det är framförallt föräldrarnas religionsfrihet som värdesätts och inte barnens. / The purpose of this study is to clarify the conflict between freedom of religion and children’s rights concerning male non-medical circumcision, by analysing the proposition of the law SFS (2001:499) regarding male circumcision. A perspective of sociology of law will be used to study the law from a moral and norm scientific view and not a strictly juridical approach. The ethical debate that exist regarding male circumcision will be analysed from six published scholar articles to find moral argument and see in which way they are similar to the propositions argument and which moral consideration that exist within the proposition. To be able to do this an argument analysis will be used to identify arguments in both the ethical debate and the proposition. The final result in this study is that the argumentation in the proposition is in an angle that only consider the argument which the ethical debate would call pro circumcision. The norm throughout the proposition is that parents are seen to have an authority and a right to decide over their children which is not questioned and it is the parents’ freedom of religion that is seen more valuable than the children’s.

Uppsatsen syftar till att undersöka på vilket sätt mänskliga rättigheter används som narrativ i den offentliga debatten om manlig icke-medicinsk omskärelse. Den utvalda empirin är debattinlägg publicerade av den svenska dagstidningen Dagens Nyheter och den danska dagstidningen Politiken. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är diskussionen om individuella och grupprelaterade rättigheter. Utifrån den har en matris skapats som fungerar som verktyg i den första av uppsatsens två analysdelar, en kvantitativ innehållsanalys. Efter den kvantitativa innehållsanalysen kommer en tematisk narrativanalys att genomföras, delvis baserat på de resultat som framkom genom innehållsanalysen. Det överordnade resultatet av undersökningen som uppsatsen presenterar är att det förekommer två slags metanarrativ i debatten om manlig icke-medicinsk omskärelse. Ett mer individorienterande metanarrativ och ett mer grupporienterat metanarrativ. / The thesis aim is to evaluate in what way human rights are used as a narrative in the public debate concerning non-medical male circumcision. The Swedish newspaper Dagens Nyheter and the Danish newspaper Politiken was chosen as research subject. The theoretical base, which is this thesis ground, is the discussion between individual and group-related rights. To be able to go through with the research, a model for decoding of the articles concerning the debate was created. This model was then used in the content analysis made in this thesis, which results where used in a further analysis, a thematic narrative analysis. The overall result of the thesis was the discovering of two metanarratives which where represented in the debate about non-medical male circumcision. The two metanarratives where one more individualorientedand the other one more group-oriented.

<p>Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskärelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten från båda sidor yttrar sig, både de som motsätter sig omskärelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrån olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmänhälsa. Mina frågeställningar är: Hur har debatten om omskärelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskärelse?</p>

Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskärelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten från båda sidor yttrar sig, både de som motsätter sig omskärelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrån olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmänhälsa. Mina frågeställningar är: Hur har debatten om omskärelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskärelse?

The question regarding male circumcision in Sweden became a relevant topic within the public debates during the last three years. Due to the Swedish political party, Centerpartiet’s decision to strive for a ban on male circumcision, this debate surfaced after the 28th of September. Participation in the public debate came from different directions and perspectives on male circumcision. In this thesis I focus on different actors and their public opinions in debate articles published between the years of 2018-2019. The aim of this thesis is to examine how critical arguments are constructed from perceptions of a decreasing significance of religion within late modern societies. This results in a motivation to ban the performance of male circumcision without medical indication. By using the qualitative text analysis of systematic text condensation this thesis closer categorizes the arguments into the three themes of “children’s bodily integrity”, “the delimitation of medicalization” and “the religious other”. In addition to this, the thesis also looks into the argument from the analytical framework on argumentation analysis in order to distinguish “normative” and “factual” arguments in the debate. To look closer at the constructions of the critical arguments within the debate this thesis uses the theoretical framework of Sara Ahmed (2011). From a phenomenological inspired perspective this thesis further looks into the argument’s correlation and construction of a collective body. This in particular is the construction of the secular- in relation to the religious body. Constructions of the religious body allows for secular ideas to circulate around national symbols and principles, which results in an exclusion of religious motives and perspectives. The thesis further sheds light on the cultural imbedded “medical gaze”, from the theoretical perspective on medicalization of Karin Johannisson (2013). This thesis aims to examine the reproduction of the medical superiority within debates on questions regarding the human body, like the one on male circumcision. The thesis illustrates the complexity of religious visibility within the Swedish context. Although the critical arguments reject the religious motives of male circumcision, the debate increases the religious visibility in the public debates.