Syftet med studien är att jämföra matematikläromedel från runt år 1900 skrivna av kvinnor med läromedel skrivna av män. I studien analyseras fem matematikläromedel varav tre skrevs av kvinnor och två skrevs av män. Min frågeställning belyser vad som märker ut de olika läroböckerna, vilka skillnader som finns mellan de olika läromedlen och avslutningsvis vad som förenar böckerna skrivna av kvinnor. Jag fann endast tre kvinnor som gav ut läromedel vid den aktuella tidsperioden, dessa tre kvinnor var Anna Borgström, Anna Kruse och Anna Rönström, vilkas läromedel jag därför valde att studera. Jag valde dessutom att studera läromedel av  Konrad Asperén och Adolf Meyer då jag upplevde att deras läromedel var relevanta i min undersökning. Jag använde mig av metoden textanalys i min undersökning. Jag använde dels kvantitativ textanalys och dels kvalitativ textanalys i den komperativa studien. Dessutom använde jag kombinerad kvantitativ och kvalitativ textanalys. Mitt resultat visade att det finns betydande skillnader mellan de böcker som skrevs av män och de böcker som skrevs av kvinnor. Utmärkande skillnader är synen på kunskap, språkanvändningen, anknytningen till matematikens historia och elevens vardag samt övningsuppgifternas utformning. Böckerna som skrevs av kvinnorna bygger på en kunskpassyn där eleven ska vara aktiv och där eleven sätts i centrum. Vidare finns mer anknytning till matematikens historia respektive elevens vardag och övningsuppgifterna i böckerna skrivna av kvinnor lämnar mer utrymme för eleven att vara aktiv. Dessutom ger böckerna skrivna av kvinnorna ett vidare matematiskt perspektiv och ett större hellhetstänkande än böckerna skrivna av de två männen.

Detta är en diskursanalytisk undersökning, där vi har antagit genusteoretiska perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur kvinnliga respektive manliga författare och författarskap framställs i fem läroböcker, som används i undervisningen på gymnasiet i ämnet Svenska 2. Samtliga läroböcker är anpassade för Gy11. Uppsatsen granskar vilka egenskaper de kvinnliga respektive manliga författarna samt författarskapen tillskrivs och hur detta kan förstås utifrån genusteoretiska perspektiv. Undersökningen uppmärksammar även vilka effekter framställningarna av kvinnliga respektive manliga författare och författarskap kan tänkas ha på elevers uppfattning om kön, förstått genom genusteoretisk diskursanalys. Resultatet visar att de undersökta läroböckerna framställer de kvinnliga respektive manliga författarna och författarskapen genom en dikotomi och stereotypa föreställningar angående vad som är kvinnligt respektive manligt. De könsstereotypa framställningarna är förenliga med såväl genussystemet som den heterosexuella matrisen och genuskontraktet. Detta kan både förstås och reproduceras vidare via de tre processerna som skapar genus, den symboliska, strukturella, och individuella eller socialisationsprocessen.

Abstract The purpose of this study is to examine the distribution according to gender when it comes to male and female authors in literary textbooks for upper secondary school. This is due to the new curriculum from 2011 which specifies that the students must study literature, by both women and men. Through a quantitative textbook analysis, where I count rows and number of pages devoted to the authors and their works, I examine whether the textbooks follows the requirement of the curriculum. Three textbooks which all consists of anthologies or materials with extracts from literary works have been analyzed. Only one of these was published after the formation of the new curriculum and is therefore the only one that can be expected to be adapted accordingly. However, the two other textbooks are also of interest to the study since they are still used in teaching. In the theoretical research review I discuss feminist literary theory, and women's place in the canon since my hypothesis is that the canon and textbook design are closely linked.     The results show that the canonization process has not changed significantly, despite many years of feminist research. Nor has textbook development progressed in the recent decades. There is a remarkable difference in how many female and male authors are presented in textbooks. In all three textbooks women represents a marginal part of the presented authors. Remarkable is also that the textbook that is the closest to meeting the requirement of the curriculum is the oldest one, formed long before the requirement itself. The curriculum does not define how many female or male authors should be included in the student’s literature studies, but my conclusion is that the distribution according to gender in literary textbooks is far from equal.