Alla personer som utsätts för brott har rätt till stöd och hjälp efter sin viktimisering. Dock verkar samhällets utpräglade könsroller kunna påverka mäns vilja och benägenhet att söka och acceptera den hjälp som erbjuds av Brottsofferjouren. Syftet med föreliggande studie är att förstå hur stödpersoner på Brottsofferjouren uppfattar och bemöter manliga brottsoffer. Studien antar en kvalitativ ansats och utgår från fem intervjuer med stödpersoner från Brottsofferjourens olika lokala verksamheter i Sverige. Under intervjuerna ställdes frågor om hur stödpersonerna definierar ett brottsoffer, hur deras bemötande ser ut och om detta bemötande skiljer sig åt beroende på om den stödsökande är man eller kvinna. Den tematiska analysen av datamaterialet visade att stödpersonerna har ambitionen att bemöta alla brottsoffer lika, oavsett könstillhörighet. Stödpersonerna upplevde dock att färre män än kvinnor aktivt söker stöd efter att ha blivit utsatta för ett brott. Män upplevdes även överlag ha svårare att öppna upp sig och uttrycka känslor vid kontakt med Brottsofferjouren. Studiens slutsats är att män som utsätts för brott är mer komplexa i sitt offerskap än kvinnor. Med anledning av detta kan det finnas ett värde i att bemöta manliga brottsoffer annorlunda och utveckla det nuvarande stödet för att bättre tillgodose mäns könsspecifika behov

Kvinnors föreställningar om den egna kroppen är ett välstuderat område medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar är mindre vanliga. Utifrån denna iakttagelse väcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga män talar om den manliga kroppen samt uppmärksamma normer, vad som underdiskussionerna framstår som sanningar i de unga männens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill säga att individerformas och får kunskap utifrån den kultur de befinner sig i. Metod: Den kvalitativa empiriinsamlingen genomfördes med stöd utifrån diskursanalys och avsåg att uppmärksamma desanningar, diskurser som framträder under diskussion med unga män kring den manliga kroppen. Resultat: Av studien framkommer det att den manliga normen innefattar att vara kroppsmässigtstor och utstråla självsäkerhet, en norm de unga männen menar att få når upp till. Var föreställningar och normer om den manliga kroppen uppstår visar sig främst vara via media.Vidare visar resultatet att diskurser för hur en man bör se ut och vara varierar beroende på socialkontext. Det framträder även att det inom en specifik kontext kan finnas flera diskurser samt attvad de unga männen ansett som det “normala” inom specifika kontexter ändrats med åren. / Women's perceptions of their own body is an well-studied area. On the contrary, similar studieson men are not as common. This interesting observation laid a foundation for this study.Purpose: The purpose of this study is to illustrate how young men talk about the male body froma socio-cultural perspective, with attention to the standards that appear as truths in the youngmen's reality during discussions. Theoretical framework: The study is based upon a sociocultural perspective, meaning that individuals are shaped and learn from their culturalsurroundings. Method: By discourse analysis, quality based empirical data was collected. Theprimary purpose was to observe and learn about how young men see and talk about men's bodies. Result: The study reveals, by looking at the perception among young men, that a man shouldhave a big, muscular body and act with a great self confidence. A standard few men live up to, participants of the focus groups think. The expectations and perceptions are created mainlythrough media. Furthermore, the study shows that it also depends on the men's social context. Itis also evident that within a specific context, several different discourses can exist about whatshould be seen as "normal" and that it can change as the years pass by.

Undersökningens syfte är att med hjälp av semiotiska och receptionsestetiska verktyg undersöka hurArvida Byström i Inflated Fiction (2018) ifrågasätter den manliga blicken och föreställningar om femininitet. Mot en blickteoretisk bakgrund har begrepp som maskeraden och subversiv affirmationtillämpats för att visa hur objektifierande bildkonventioner används för att konkretisera ideologiska fenomen. Analysen uppmärksammar hur intertextuell opposition, retorisk integrering, retorisk likhet ochskriftliga element används för att bekräfta, returnera och störa. Den manliga blicken i synnerhet och denpatriarkala ideologin i allmänhet. Avslutningsvis föreslås begreppet subversiva affirmationer, snarare än maskeraden, för att beskrivaByströms konstnärliga strategi. Trots begreppets begränsningar menar jag att det mer effektivt betonarhur ideologiska fenomen kan konkretiseras genom mimesis. Maskeraden som begrepp riskerar osynliggöra andra sociala grupper och reproducera föreställningar om relationen mellan biologiskt könoch socialt genus. Subversiva affirmationer blir därför mer lämpligt med tanke på det queer-feministiskasammanhang Byström rör sig inom

Ett företags intressenter behöver kunna lägga stor tillit i företagets finansiella rapporter. Därför är det betydelsefullt att det finns en neutral part som revisorer för att säkerställa riktigheten i dessa finansiella rapporter. Lågkvalitativa revisioner kan leda till skadliga konsekvenser för intressenterna eftersom de inte kommer att kunna ta rätt beslut som baseras på dessa finansiella rapporter. Oegentligheter i reviderade årsredovisningar kan också få allvarliga konsekvenser för den ansvariga revisionsbyrån som riskerar ett skamfilat rykte, skadat varumärke och i längden minskade intäkter genom klientbortfall. Vikten av hög revisionskvalitet är grundläggande i företagsekonomin, men en stor faktor till osäkerhet kring begreppet revisionskvalitet finns i hur man mäter och definierar det. Denna studie undersöker hur olika variabler påverkar revisorers benägenhet att utfärda fortsatt drift-anmärkningar, där fortsatt drift-anmärkningar används som en proxy på revisionskvalitet. En fortsatt drift-anmärkning ska utfärdas av revisorn om denne tror att det finns risk för att ifrågasätta ett företags fortsatta drift. En revision som innehåller en fortsatt drift-anmärkning över ett företag som sedan går i konkurs inom tolv månader från revisionstillfället, anses vara av hög kvalitet. Revisionskvalitet har varit och är fortfarande en viktig fråga i flera tidigare studier om revision. Dessa studier har identifierat flera faktorer, både revisorsspecifika och klientspecifika, som kan påverka revisionskvaliteten. Till de faktorer som kan härledas till revisorn finns revisorns kön och revisionsbyråns storlek. Till faktorerna som kan härledas till klienten finns företagets storlek och olika finansiella mått på företagets ekonomiska ställning. Tidigare studier indikerar att dessa faktorer är viktiga för revisorns förmåga att utfärda korrekta revisioner rörande fortsatt drift. I denna studie ser vi närmare på dessa faktorer och deras inverkan på revisionskvaliteten i en svensk kontext. Studien genomfördes med en kvantitativ forskningsmetod och ett deduktivt synsätt där årsredovisningar och revisionsberättelser från 282 konkursinledda onoterade aktiebolag under perioden 2013–2017 undersöktes för att undersöka eventuella samband mellan studiens variabler och revisionskvalitet. Resultatet visar att revisorns kön, klientens soliditet och klientens kassalikviditet har en signifikant inverkan på utfärdandet av fortsatt drift-anmärkningar och därmed revisionskvaliteten. Vårt resultat ger dock inget stöd för påståendet att revisionsbyråns storlek, klientens storlek eller klientens räntabilitet påverkar revisionskvaliteten.

Detta arbete undersöker vilken grad av fysisk sexualisering utav kvinnliga spelkaraktärer som föredras av kvinnliga-respektive manliga spelare samt vilka attribut som främst anses bidra till sexualisering/objektifiering. Arbetet tar avstamp från Laura Mulveys teori kring ”den manliga blicken” för att få en förståelse för hur ”casual”-spelare tänker när de omedvetet eller medvetet använder sig av normativa skönhetsideal och stereotyper vid skapandet av kvinnliga spelkaraktärer. 51 deltagare utförde den kvantitativa webbenkäten med tillhörande ”dress up”-spel och 4 informanter deltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuernas syfte var att användas som komplimenterade svar till den kvantitativa webbenkäten. Resultatet uppvisade skillnader mellan män och kvinnors preferenser av sexualiseringsgrad samt att det attribut som ansågs ha en störst sexualiserande/objektifierande effekt var skoalternativen. I framtida arbete vore en korrigering utav artefakten nödvändig, mer data skulle behöva insamlas för ett generaliserbart resultat samt kompletteras med en manlig version utav ”dress up”-spelet för en utförlig jämförelse mellan könen.

With this thesis I wanted to find out how a teacher-team in Stockholm reason about and whether they have specific expectations of male teachers in the early school years. Interviews with five teachers from pre-school to grade 3 and in after-school have shown that specific expectations of male teachers is something obvious. Are male teachers expected to enter into the role of male role models to contribute with masculinity and a male perspective? However, the informants are not able to define how a male role model is or should act. Men and women are often defined as two separate, and often as opposite, groups. According to Lpo´94 the school has to counteract traditional gender patterns, making specific expectations of male teachers problematic, when these rather helps to underpin these patterns.  The conclusion is, based on the perception of gender as a socially constructed phenomenon, that schools and teachers contribute to gender-building by setting, and constantly repeating and practicing the standards for what is considered male and female. As long as this continues, the school will remain an arena where these gender patterns are reinforced rather then counteracted.

Könsroller i samhället påverkar män och kvinnors val av arbetsområde inom vården. Enligt statistik från Socialstyrelsen väljer manliga sjuksköterskor främst att specialistutbilda sig inom akutsjukvård samt psykiatri, medan vissa områden har brist på män. De patienter som önskar bli omhändertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagsläget inte få detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Undersökningsgruppen valdes ut genom ändamålsenligt urval och bestod av fyra sjuksköterskor inom psykiatri samt fyra inom akutmottagning, vid ett sjukhus i norra Sverige och ett i mellersta Sverige. I resultatet framkom att ett motiv för de manliga sjuksköterskornas arbetsval var att det inom akutmottagning samt sluten psykiatri fanns bra möjligheter att göra skillnad för patienten, vilket medförde att sjuksköterskorna upplevde att de verkligen kunde göra nytta för patienten och fick känna sig behövda. Sjuksköterskorna ansåg att de hade bra utvecklingsmöjligheter inom sitt yrke och många karriärvägar. Arbetsmiljön upplevdes som tillfredsställande i förhållande till självständighet, variation och arbetstempo. Deltagarna ansåg att deras arbete var ett intressant område med roliga arbetsuppgifter. Slutsatsen var att det bland manliga sjuksköterskor inom psykiatri och akutmottagning fanns en attraktion till arbete som upplevs som intressant, självständigt, varierande, bra med utvecklingsmöjligheter och där sjuksköterskan får känna att han gör ett bra arbete. Sjuksköterskorna hade en negativ föreställning om att arbetet på somatisk vårdavdelning inte motsvarade dessa viktiga faktorer. / Gender roles in society influence the choices of men and women regarding working area in healthcare. According to statistics from the Health and Human Services Department of Sweden, (Socialstyrelsen) men tend to mainly specialize in emergency care and psychiatry, while some other specialization areas have a shortage of men. Patients who wish to be tended to by a male nurse can not get this fulfilled everywhere. The aim of this study was to describe why male nurses most commonly choose to work in psychiatric wards and emergency rooms. The method, which has been used, is a qualitative interview study using a descriptive design, which later was analyzed through qualitative content analysis. The informants were chosen using purpose selection and consisted of four nurses within the field of psychiatry, and an additional four that worked in emergency rooms, distributed on one hospital in northern Sweden, and one in the central part of the country. In the result the reasons for the choice regarding work place of the male nurses were that at the emergency rooms and psychiatric wards, the possibility of making a difference for the patient and also having time for him/her was great, which made the nurses feel that they could be of good use for the patient, and also felt needed. In the work place it was considered that the nurses had good potential for professional development. The working environment was perceived as satisfactory in relation to independence, variation and working place. The participants considered that their field of work offered an interesting work place and providing enjoyable work tasks. The conclusion drawn in this study, showed that among male nurses within the fields of psychiatry and emergency care, found an attraction to their work because the work is perceived as interesting, independent, varying, providing good opportunities for further professional development, and where the nurse gets to feel as if he is doing a good job. The nurses had a negatory conception regarding somatic care, since they thought that it did not meet these important key factors.

No description available.

Denna studie har syftat till att undersöka polisuniformen som bärs av ingripande poliser i yttre tjänst. Detta har studerats med teorier från socialpsykologin samt genusvetenskapen med Mead, Blumer, Butler, Connell och Goffman. Metoden som använts är kvalitativa fokusgruppsintervjuer som gjorts med yrkesutövande poliser. Vid intervjuerna användes ett stimulimaterial som visades för informanterna. De resultat som kan utläsas från empirin är att de intervjuade poliserna är väl medvetna om vilka signaler de sänder till allmänheten när de bär uniform. Det framkommer även att poliserna använder sig av uniformen vid mötet med allmänheten och har en förmåga att kunna göra olika anpassningar av den samme. Vidare pekar resultatet på att uniformen kan uppfattas som normativt maskulint kodad och att detta spelar in i mötet med allmänheten.

Studien granskar hur fyra kvinnliga förskolepedagoger och fyra föräldrar tänker om manliga förskolepedagoger utifrån sina egna erfarenheter och åsikter. Till studiens datainsamling användes semistrukturerade intervjuer med inslag av ostrukturerade intervjuer som sedan tolkades ur ett normkritiskt perspektiv. Resultatet visar på ett antal motstridiga tankar. Bland annat att män är extra viktiga i pedagogiska yrken men att manliga och kvinnliga pedagoger har samma uppdrag och ansvar. Både förskolepersonal och föräldrar vill ha fler yrkesverksamma män i förskolan då både statusen på yrket och lönen förväntas höjas. Studiens resultat visar även att medierapporteringen bidrar med oro och ångest hos föräldrarna, vilket gör att vissa föräldrar kan känna rädsla för att lämna sina barn till en manlig pedagog i förskolan.