Sverige är ett av världens mest jämställda länder, trots det är kvinnor än idag underrepresenterade på chefspositioner. Det finns fortfarande branscher där ett av könen är starkt överrepresenterade. Vilket därmed innebär att de som besitter ledarrollerna tenderar att spegla det kön branschen i stort representerar. Fortsättningsvis har det framkommit att kvinnor endast står för en femtedel av Sveriges VD:ar. Således finns det än idag samhälleliga hinder vilka bidrar till att kvinnor fortfarande är underrepresenterade i högre uppsatta roller. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagskulturen inom en mansdominerad bransch kan påverka den kvinnliga ledaren. Denna kvalitativa studie undersöker detta genom 8 semi-strukturerade intervjuer vilka genom en innehållsanalys med induktiv inriktning resulterar i aggregerade dimensioner och presenterad modell. Detta för att besvara följande frågeställning: “Hur påverkar företagskulturen kvinnliga ledare inom mansdominerade branscher i Sverige?” Resultatet av denna studie har utmynnat i en slutsats gällande hur kvinnliga ledare påverkas av företagskulturen i mansdominerade branscher. Detta har genererat tre nya insikter kring hur en företagskultur präglad av hierarki, auktoritet, individualism och manliga normer faktiskt har en påverkan på de kvinnliga ledarna. Detta sker genom två huvudsakliga nivåer. Studien visar att samtliga kvinnliga ledare kommer i denna kontext att utsättas för en situation där könstillhörighet genererar motstridiga förväntningar och begränsningar. Hur de kvinnliga ledarna tacklar denna kollektiva påverkan har visat sig utfalla till två konsekvenser där de kvinnliga ledarna anpassar sig och accepteras av företagskulturen, alternativt konfronterar och utmanar kulturen. Det finns dock inga evidens för att det måste vara enligt den ena eller den andra konsekvensen, utan faktorer som funnit indikerar även på ett förhållningssätt som går att applicera på båda fallen. Denna studie bidrar till litteraturen berörande företagskultur och ledarskap på så sätt att den bekräftar att företagskultur har en inverkan på ledaren och inte endast det vice versa. Följaktligen bidrar studien till en fördjupning av denna relation genom att studien är nischad på kvinnliga ledare och mansdominerade branscher, där företagskulturen inom mansdominerade branschers påverkan på kvinnliga ledare förklaras. Detta utmynnar i en djupare förståelse av tidigare litteratur kring kvinnliga ledare och mansdominerade branscher, samt presenterandet av företagskulturen som en delaktigt påverkande faktor inom dessa kontexter. Till sist, förser denna studie praktiska rekommendationer vilka kan vara hjälpsamma för den akademiska branschen såvida som mansdominerade branscher i allmänhet. För det första förklaras vikten av ett aktivt synliggörande av den kvinnliga ledaren inom den undersöka branschen. För det andra presenteras betydelsen av att undersöka vad rådande företagskulturen leder till och slutligen, vikten av att belysa arbetet med jämställdhet för att inkludera samtliga på arbetsplatsen i detta arbete.

The purpose of the study is to examine if there is a difference between men working in female-dominated professions and men working in male-dominated professions. In terms of general happiness and subjective public health, and if gender composition can be one influence on men´s happiness. There are four research questions, one general, ”Do men feel more or less well in female-dominated professions?”, and three more specific research questions, “Are men in female-dominated professions happier than men in male-dominated professions?”, “Do men in female-dominated professions experience more or less depression than males in male-dominates professions?” and lastly “Does men in female-dominated professions have better subjective public health than males in male-dominated professions?”. To obtain empirical evidence a quantitative and deductive study has been made. As well as a cross-sectional design to acquire the data. The material used was secondary data, International Social Survey Programme: Health and Health Care – ISSP 2011. Earlier research showed that there is a difference between professions, but it is not consistent, and that the phenomenon is complex. This essay shows that men in female-dominates professions are not happier nor have better subjective public health than men in male-dominated professions. The gender patterns in society and the construction of masculinity in female-dominated professions have a bigger impact than the invisible benefits men receive in female-dominated professions. As well as strengthening the notion that happiness and good subjective public health have more than one aspect that can affect it positively or negatively. This study is important in terms of emphasizing, both positive and negative, impacts gender composition in female- and male-dominated professions have on men.

Få flickor gör ett otraditionellt val och väljer ett mansdomineratgymnasieprogram. Vad är det då som får dessa flickor att gå mot strömmen?Syftet med vår studie är att förstå varför flickor söker till mansdomineradegymnasieprogram. Vårt syfte har brutits ned i fem frågeställningar rörandesocial bakgrund, signifikanta andra, valet till gymnasiet, gymnasieinformationoch framtiden. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod baserad påintervjuer med sju kvinnliga respondenter från årskurs ett på bygg-, el- ochfordonsprogrammet. Vårt intryck är att det finns många betydande faktorer tillvarför flickor väljer ett mansdominerat gymnasieprogram. Vi menar attflickornas sociala bakgrund har påverkat dem i deras gymnasieval. Samtligaflickor har under någon period av sitt liv umgåtts med killkompisar och de harfått positiv respons ifrån omgivningen på sitt val av ett mansdomineratgymnasieprogram vilket har bidragit till deras otraditionella val. Flickornasintressen anser vi vara en annan viktig faktor men även att få en yrkesbehörighetoch att efter gymnasiet direkt kunna gå till ett arbete, utan att behöva studeravidare, var av betydelse. Vad gäller upplevelsen av gymnasieinformationen såfann vi att den i vissa fall bidrog till att flickorna slutligen bestämde sig. Vår bildär att de är praktiskt lagda flickor med ett starkt självförtroende. De är positivaoch optimistiska och ser många möjligheter som de också tar tillvara på.Flickornas goda självbild och starka själförtroende anser vi är en bidragandefaktor till att de vågar gå emot strömmen och välja ett mansdomineratgymnasieprogram. Vi menar att för att kunna förstå flickornas karriärbeslutmåste man ta hänsyn till hela deras livshistoria. Vi anser att flickorna har enbred handlingshorisont då de även har kunnat se de otraditionella gymnasievalensom möjliga alternativ. Slutligen anser vi att Syv har en viktig uppgift att breddaelevernas handlingshorisont så att fler elever kan gå emot strömmen och välja ettotraditionellt gymnasieprogram.

Med detta examensarbete vill jag undersöka vad ungdomar som går tredje året på gymnasiet skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden och därmed kunna se om de väljer könsbundna yrken. Jag vill även få reda på vad och vilka, killarna eller tjejerna, som påverkas mest i deras framtida yrkesval, samt få veta vad eleverna har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Arbetet bygger på litteraturstudier och en enkätundersökning där 72 elever deltog. Urvalet består av elever som går på samhällsvetenskapliga program i tre av Norrköpings kommunala skolor. Litteraturen som ligger till grund för examensarbetet är främst Statens Offentliga Utredningar 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden samt Jämställt vägval. Studie och yrkesvägledning med genusperspektiv av Roland Cox.Undersökningen visar att killarna har svårt att tänka sig att arbeta inom kvinnodominerade yrken och att de i störst utsträckning tycks påverkas i det framtida yrkesvalet. Tjejernas framtida yrkesval är ganska jämt fördelat, med en dominans på könsbalanserade yrken, tätt följt av kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Allmänt sett är tjejerna mest positiva och öppna till att arbeta inom mansdominerade yrken och tycka att det är acceptabelt att kvinnor och män kan utöva alla slags yrken medan killarna är övervägande negativa till detta. Även litteraturstudierna visar att pojkarnas/männens ointresse för alla typer av ”kvinnoyrken” är stort, men att könssegregeringen har minskat beroende på en ökad kvinnoandel inom många mansdominerade yrken.

No description available.

Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta är den svenska arbetsmarknaden mycket könsuppdelad och inom den mansdominerade räddningstjänsten är endast 2,4 % av alla heltidsarbetande brandmän kvinnor. Syftet med vår uppsats är att undersöka kvinnors underrepresentation i räddningstjänsten ur ett genusperspektiv. Vi har valt att rikta in oss på rekryteringsprocessen på grund av att få kvinnor som har gått den eftergymnasiala brandmannautbildningen ”Skydd mot olyckor”(SMO) får en anställning som brandman. Vi vill undersöka orsaken till detta och vi undrar om det är i rekryteringsprocessen som kvinnliga brandmän stöter på problem och därför inte får en anställning. Vi finner det även intressant att undersöka om normer och värderingar gällande kvinnliga brandmän påverkar rekryteringen av kvinnor. Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer, där våra respondenter består av fem brandmän som arbetar på en brandstation någonstans i Sverige. Vårt insamlade intervjumaterial har vi analyserat, för att sedan, i vårt resultat, koppla till vår teoretiska referensram, som består av genus- och rekryteringsteorier. Resultatet visar att våra respondenter är mycket positiva till kvinnlig rekrytering inom räddningstjänsten och vi kan på så sätt inte se att svårigheterna att rekrytera kvinnor har något samband med stationens uppfattning om kvinnliga brandmän. Rekryteringssvårigheterna kan istället härledas till rekryteringsprocessen handplockning, där rekryteraren handplockar brandmän från manskodade yrken. Då det endast är manliga yrken som anses vara meriterade, så utesluts kvinnor. Vi kan på så sätt inte heller se att en examen från SMO - utbildningen skulle gynna kvinnors chanser till att få en anställning som brandman, då brandmännen fortfarande meriterar den tidigare praktiska yrkeserfarenheten framför en SMO – examen. Vi drar slutsatsen att det både är rekryteringsprocessen, där handplockning från de mansdominerade yrkena sker, samt samhällets normer och värderingar om kvinno- och mansyrken som sätter stopp för kvinnligt deltagande inom vår undersökta station.

Denna uppsats bottnar i att ett företag inom en teknikintensiv bransch önskar bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor i sin strävan efter att få en jämnare könsfördelning i organisationen i allmänhet men på chefspositioner i synnerhet. Företaget som tagit initiativ till denna studie är ett större svenskt högteknologiskt tillverkningsföretag vars koncern sträcker sig över stora delar av världen och består av totalt 17 affärsenheter. Syftet med uppsatsen är att söka förståelse för hur en grupp kvinnliga medarbetare i ledande positioner i organisationen utifrån sitt eget  perspektiv upplever sin karriär i en mansdominerad organisation, samt hur de ser på organisationens förutsättningar att bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor. Syftet leder oss som forskare in på två till synes skilda forskningsfält: genusteoretisk forskning och företagsorienterad forskning som behandlar företags attraktivitet. Med denna uppsats ämnar vi således dels bidra till den typen av forskning som uppmärksammar kvinnors förutsättningar i arbetslivet och även koppla samman det till forskning som behandlar organisationers attraktivitet. För att uppnå syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie där data samlats in genom intervjuer med fem kvinnor i ledande position i organisationen. Materialet har sedan bearbetats genom att teori och empiri tolkats i skenet av varandra, för att slutligen leda fram till en rad olika slutsatser. Undersökningen visar det genusteoretiska områdets komplexitet genom att både belysa aspekter gällande förhållanden i organisationens struktur samt individuella förhållningssätt. Vidare speglas komplexiteten genom att även visa på de sociala relationernas betydelse både inom och utanför organisationen. Resultatet visar på varierande upplevelser av att som kvinna behöva anpassa sig till en mansdominerad miljö. Vidare speglas upplevelser av möten med könsstereotypa uppfattningar och variationer i hur kvinnorna väljer att hantera dessa. Det lyfts fram att synlighet för sin kompetens är avgörande för att göra karriär, men att den synlighet som skapas på grund av att man tillhör det underrepresenterade könet, och därmed får medverka i riktade insatser för kvinnors karriärutveckling kan ha en negativ inverkan. Vidare framträder skilda uppfattningar gällande osynliga barriärer som hindrar kvinnor från att inta ledande och betydande positioner. I ett vidare socialt perspektiv anses mentorskap, nätverk samt hemsituationen ha inverkan på möjligheterna att utvecklas i karriären. Vidare anses en  grundläggande orsak till underrepresentationen av kvinnor i organisationen bero på att män dominerar i antal på tekniska utbildningar, samt att organisationens image grundar sig i en historik inom den militära industrin. Åtgärder för att attrahera kvinnor generellt samt kvinnliga chefer framkommer beröra förändring av företagets image, marknadsföring, annonsering, förmåner samt en ökad medvetenhet och ett systematiskt tillvägagångssätt i rekryteringssituationen.

Räddningstjänsten har under lång tid kännetecknats av en homogen organisation med en utpräglad manlig jargong. 1997 påbörjade räddningstjänsten sitt jämställdhetsarbete på uppdrag från regeringen. Arbetet med jämställdhet har kantats av motstånd och fördomar från både allmänheten och inom räddningstjänst. Genom tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med kvinnor som examinerats från brandmansutbildningen, Skydd mot olyckor(SMO), ger uppsatsen en inblick i hur jämställdhetsarbetet inom räddningstjänsten har utvecklats fram till i dag. Resultatet visar att kvinnorna i studien upplever en attitydförändring mot kvinnliga brandmän både bland allmänheten och på brandstationerna. De flesta informanterna i studien upplever att SMO utbildningen och brandmannarollen ger motsvarande utvecklingsmöjligheter oavsett kön. De kvinnor som arbetar som heltidsbrandmän har ökat från att det helt saknades kvinnor som arbetade som heltidsbrandmän 1997 till att år 2013 innefattas av 170 stycken. En grund till ökningen anses vara SMO utbildningen, som startade hösten 2003. SMO utbildningen öppnar dörrarna församtliga personer som vill utbilda sig till brandman. Andra betydande faktorer har bland annat innefattats av utveckling av de fysiska rekryteringstesterna och stöd från chef och arbetskollegor. Varje kommun har mandat att själva bestämma sitt antagningsförfarande.Detta kan vara en bidragande orsak till att jämställdhetsarbetets skiljer sig åt i landat.

The purpose of this essay is to examine and attempt to gain an understanding of women's experience of working in a male-dominated profession through a qualitative analysis. The intention is to, from theories of gender, femininity and masculinity, highlight the challenges facing women and how sociologically it is possible to understand how women adapt to a man-dominated workplace. The results have shown that the distinction between the gender's "natural" characteristics becomes very clear in male dominated occupations. The women end up in a subordinate position because the professions are largely identified based on typical "male qualities" rather than typically "female characteristics". The results show that the work environment is widely identified by a "tough language" where women may suffer comments regarding their gender. In order to adapt, women choose to "toughen up" and assume more "male qualities". / Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ analys undersöka och få en förståelse för kvinnors upplevelse av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Avsikten är att utifrån teorier om genus, femininitet och maskulinitet belysa vilka utmaningar kvinnorna stöter på och hur det sociologiskt går att förstå om och i sådant fall på vilka sätt kvinnorna anpassar sig på en mansdominerad arbetsplats. Resultaten visar att särskiljningen mellan könens “naturliga”egenskaper görs mycket tydlig inom mansdominerade yrken. Kvinnorna hamnar i en underordnad position eftersom yrkena identifieras i högre grad utifrån typiskt “manliga egenskaper” än utifrån typiskt “kvinnliga egenskaper”. Resultatet visar att kvinnornas villkor i organisationen påverkas av att de betraktas som avvikare från den manliga normen som de ständigt jämförs med och bedöms utifrån. För att bli en del av gruppen väljer kvinnorna att anpassa sig efter den “grabbiga jargongen” genom att “tuffa till sig”och anta mer “manliga egenskaper”.

Purpose: The purpose of this essay to describe why such a low proportion of women is working in the IT-industry.  Method: The essay processes why such a low proportion of women is in the IT-industry with a deductive approach. The data collection has taken place through qualitative semi-structured interviews.  Conclusion: The study has shown that the women in the IT-industry are treated differently compared to the men. The culture in the industry is characterized by the man as the norm, which leads to difficulties and challenges for the women. It also leads to that woman do not consider a career in the IT-industry Key words: IT-industry, tech-industry, women, male-dominated industries, work culture.