Studiens syfte är bidra med kunskap om likheter och skillnader mellan diskurser kring flyktingfrågan i traditionella medier och på Twitter genom att undersöka språkanvändningen samt explicita teman utifrån diskurser i tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt i tweets på Twitter. Studien vill att få kännedom om och hur de traditionella mediernas diskurser samverkar med diskurser på Twitter. För att uppnå syftet med studien bryts syftet ned i fyra frågeställningar: vilka retoriska stilfigurer används i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och på  Twitter utifrån den valda problematiken? Vilka manifesta och latenta budskap går att urskilja med hjälp av språket i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och på Twitter?  Vilka negativa respektive positiva värdeladdade ord förekommer i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och på Twitter? Hur kan den visade språkanvändningen diskuteras utifrån diskursteori och dagordningsteori? Studiens teoretiska ramverk utgår från diskursteori och dagordningsteori samt kopplas samman med tidigare forskning i analysen. Studiens resultat visar att gestaltningen av flyktingfrågan manifesteras på olika vis genom språkanvändningen, till exempel i användningen av retoriska stilfigurer och värdeladdade ord. Twitters språkanvändning är mer dramatisk och kritik uttrycks mer explicit i jämförelse med språkanvändningen i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien visar dock en möjlig samverkan mellan de båda medierna, då liknande teman hittades i respektive medier. Det var svårare att urskilja manifesta och latenta budskap i diskurserna på Twitter i jämförelse med diskurserna i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. De båda medierna subjektställer de svenska aktörerna medan flyktingar återfinns som objekt eller inte alls förekommer. Resultatet visar att det i den aktuella studien, finns en samverkan mellan dagspress och social medier. Dagspressens ämnen återfinns i diskurserna på Twitter, där Twitteranvändare tycker något om ämnet dagspressen tar upp. / The purpose of this study is to contribute to knowledge about similarities and differences between discourses in traditional- and social media concerning the refugee issue. Furthermore the purpose will be answered by exploring and compare the use of language and explicit themes in the discourses, in two of Swedens largest newspapers: Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, aswell as selected top-tweets on Twitter. The intention of the study is to receive understanding if and how the discourses in traditional media are reciprocating with the discourses on Twitter. To fufill the purpose of this study, four framing questions will be answered: which rhetorical stylistic figures are used in Dagens Nyheter, Svenska dagbladet and on Twitter? Which explicit and implicit messages can be discovered with help from the used language in the discourses in Dagens nyheter, Svenska dagbladet and Twitter? What negative respectively positive emotive words occurs in the newspapers and on Twitter? How can the result of the used language be discussed by Discourse theory and The agenda setting theory? The study’s theoretical framework are The agenda setting theory and Discourses theory, the theories will be connected to previous research about representation in the media in the section of analysis. The study’s result shows that the figuration of the refugee issue are displayed in different ways through the use of language, for example in the use of rhetorical stylistic figures and emotionally charged words. The used language on Twitter contains more explicit negative and dramatically charged words compared to discourses in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. However the study indicated a cooperation between the traditional- and social media, due to similar themes that were discovered. Nevertheless, it was more difficult to distinguish the explicit and implicit messages in the discourses on Twitter compared to Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The subjects in the newspapers where rediscovered on Twitter, where users consider something about the subject which shows some tendencies of collaboration between the newspapers and social media.

Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att bidra med en fördjupad förståelse samt en ökad kunskap om attityderna gentemot svensk gangsterrapp. Utifrån syftet och vad uppsatsen vill uppnå författades fyra forskarfrågor: ”Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i svenska massmedier?”, ”Hur kan attityderna gentemot gangsterrapp i svenska massmedier förstås utifrån moralpanik och tredjepersonseffekten?”, ”Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i diskussionsforum?”, ”Hur kan attityderna förstås utifrån teorin om encoding/decoding samt tredjepersonseffekten?”. Metod och material: Uppsatsens metodkapitel inkorporerar ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning rörande teorin om tredjepersonseffekten, rappmusikens inverkan på samhället och mediernas roll i hur musikgenren uppfattas. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av teorin om Encoding/decoding, moralpanik samt tredjepersonseffekten. Metoden som studien har förlitat sig på är en kombination av receptionsanalys och netnografisk observation av attityder uttryckta i svensk massmedia samt i diskussionsforum. Huvudresultat: Studiens huvudresultat indikerar på att det finns både negativa och positiva attityder gentemot svensk gangsterrapp. Dessa attityder uttrycks i både massmediala sammanhang samt i diskussionsforum. Vad som fastslagits är att den negativa responsen musikgenren får möta i mediala sammanhang går att härleda till moralpanik, samt att de opinionsbildare och makthavare som uttrycker dessa attityder visar prov på tredjepersonseffekten då dessa individer hävdar sig vara opåverkade av musikens budskap och är mer benägna att uttrycka en oro för allmänhetens ”risk” att bli påverkad. Vidare visar resultaten att mottagarna av gangsterrappen meddelande/budskap läser det med en kritiskt/förmedlande läsning och oppositionell läsning.